Kassaströmsanalys - en användbar metod?
av Bo-Göran Ekholm Forum 1973-07, sida 36-37, 18.04.1973
Kassaströmsanalys — en användbar metod?
Av ekon mag Bo-Göran Ekhol 9 Bristfälligheterna I den traditionella externa balansanatysen har redan länge varit föremål för företagsekonomernas intresse. Under de senaste åren har diskusslonens vågor ofta gått höga kring en ny metod för balansanalys, som utvecklats av E Artto, den sk kassaflödesanalysmetoden (kassavirta-analyysi).
9 Kassaflödesanalysmetodens uppbyggnad
När man använder kassaflödesanalysmetoden börjar man med att rekonstruera kassakonton — med en viss prioritetsordning för utbetalningar och inbetalningar — för de olika räkenskapsperioder som man vill analysera. Med hjälp av ett antal relationstal gör man sedan en bedömning av företagets räntabilitet och finansiering, Relationstalen baseras dels på mellansummor (kassaöverskott), som ”strategiskt” inplacerats i det rekonstruerade kassakontot, och dels på vissa andra data ur företagets bokslutsbalanser.
Det rekonstruerade kassakontot bygger — som namnet anger — på kassaprincipen. Det innebär att endast utbetalningar och inbetalningar får påverka de olika kassaöverskotten. Det här för naturligtvis med sig att kostnaderna och intäkterna i företagets bokslut (som är uppgjorda enligt prestationsprincipen) måste transformeras till utbetalningar och inbetalningar. Det sker genom att man beaktar förändringarna under en period hos de aktiv- och passivposter som hör till ifrågavarande kostnads- och intäktsposter, dvs försäljningsintäkterna justeras med förändringarna hos konto- och växelfordringarna, kostnaderna för de kortvariga produktionsfaktorerna med förändringarna hos varulagret och kontoskulderna o s v.
Hur man ställer upp ett rekonstruerat kassakonto och hur man transformerar kostnaderna och intäkterna till utbetalningar och inbetalningar framgår i princip av uppställningen här invid.
9 Svagheter hos analysmetoden
Den största principiella svagheten hos den här analysmetoden är att kassaprincipen tillämpas, också om detta paradoxalt nog samtidigt är dess största styrka i förhållande till de traditionella analysmetoderna.
0 Styrkan hos kassaflödesanalysmetoden jämförd med de traditionella analysmetoderna ligger i att beräkningarna baseras på konstaterade in- och utbetalningar, som i nt e påverkas av företagens olika värderingsåtgärder.
36
Fig.
Försäljningsinbet.
| Passiva res.regl. 31.12.
Övriga regelb. inbetaln.
Kass Årsomsättning Kontofordringar 1.1. Växelfordringar 1.1.
Rörelseöverskott (I av R) Omsättningstillg. 1.1. Kontoskulder 31.12.
Kassaöverskott la
Räntabilitet. m m. Övriga Aktiva res.regl. 1.1.
Kontofordringar 31.12. Växelfordringar 31.12.
Utbet. för kortvariga prod.faktore Årsomsättning Omsättningstillg. 31.12. Kontoskulder 1.1.
Löner
Hyro Övriga ordinära kostnader Passiva res.regl. 1.1.
Aktiva res.regl. 31.12
Kassaöverskott 1b
Vinstutbetalning
Räntor Skatter Dividender
Kassaöverskott II
Förs. av anlLtillg.
Nettolnvestering I anktillg.
Bruttoinvesteringar i anl.tillg.
Kassaöverskott III
Beviljade lån 1.4. Kassa + bank 1.1.
Aktiva kapltalplaceringar
Beviljade lån 31.12. Kassa + bank 31.12.
Kassaöverskott IV
Passiva ”kaplitalplaceringar”
Eget kapital 31.12. Långfristigt främmande kapital 31.12. Kortfristigt främmande kapital 31.12.
Eget kapital 1.1. Långfristigt främmande kapital 1.1.
Kortfristigt främmande kapital 1.14.
Det rekonstruerade kassakontot
Forum 7/197 9 Svagheten ligger åter däri, att kassaöverskotten i ett dynamiskt företag inte enbart påverkas av löpande affärsverksamhet under det år kassaöverskotten hänför sig till, utan också av förändringar hos tidigare uppkomna aktiva och passiva ”lagerposter” (kontofordringar och -skulder, växelfordringar, omsättningstillgångar samt aktiva och passiva resultatregleringar).
Vi skall nu studera effekten av detta i tre olika typer av företag, ett statiskt, ett retarderande och ett expanderande företag. För att få en utgångspunkt — ett nolläge — börjar vi analysen i ett statiskt företag. (Endast kassaöverskott Ia, Ib och II ingår i de olika relationstalen. Här kommer framförallt posterna före kassaöverskott Ia att skärskådas. (Se figuren!)
Om ett företag är helt statiskt och inte förändras från en period till en annan, kommer kassaöverskott Ia — liksom också Ib och II — att bildas helt utan inverkan av posterna kontofordringar och -skulder, omsättningstillgångar samt aktiva och passiva resultatregleringar. Inga förändringar inträffar ju i storleken hos dessa poster. Kassaöverskottet Ia utgörs då av skillnaden mellan årsomsättningen och kostnaderna för de kortvariga produktionsfaktorerna. I detta fall har m a o kassaöverskott Ia samma storlek som ett täckningsbidrag uträknat på basen av prestationsprincipen.
I ett retarderande företag — ett företag vars affärsverksamhet minskar kontinuerligt — kommer kassaöverskott Ia sannolikt inte att stämma överens med det intjänade täckningsbidraget som baserar sig på prestationsprincipen. Då retardationen omfattar hela företaget, kommer försäljningsintäkterna att få ett tillskott från kontofordringarna och växelfordringarna då de transformeras till försäljningsinbetalningar. Det beror på att kontofordringarna och växelfordringarna minskar; dvs de penningmedel, som tidigare intjänats men bundits i dessa poster, frigörs. — Då kostnaderna för de kortvariga produktionsfaktorerna transformeras till utbetalningar inverkar åter omsättningstillgångarnas minskade omfattning förminskande på dessa utbetalningar, emedan kostnaderna för de från lagret sålda varorna utgjort utbetalningar under tidigare perioder. I motsatt riktning inverkar åter förminskningarna hos ’ kontoskulderna och de passiva resultatregleringarna. En minskning hos de här posterna innebär att företaget återbetalar en del av sin löpande kredit för de kortvariga produktionsfaktorerna. :
Vid en dylik retardation höjs alltså kassaöverskott la — jämfört med täckningsbidraget enligt prestationsprincipen — med summan av förändringarna hos kontofordringarna, växel fordringarna samt omsättningstillgångarna medan det förminskas med summan av förändringarna hos konstoskulderna , samt de passiva resultatregleringarna.
Nettoeffekten av förhöjningarna och förminskningarna påverkar naturligtvis inte bara kassaöverskott Ia utan även Ib och II. Mellan kassaöverskott Ia och Ib tillkommer ytterligare den förhöjande effekten av de förminskade aktiva resultatregleringarna (se fig.).
Rent numeriskt är det alltså fler poster som påverkar de olika kassaöverskotten i förhöjande än i förminskande riktning. Detta medför att också om förminskningarna hos alla ovan nämnda poster är nominellt lika stora blir nettoeffekten att de olika kässaöverskotten höjs. — En dylik ”retardationsbild” är dock tämligen utopistisk. I verkligheten sker naturligtvis retardationen med olika värden för olika poster. Nettoeffekten (förhöjning eller förminskning) på kassaöverskotten är helt naturligt beroende av ”retardationsbildens” sammansättning. Ett företag som kämpar med räntabilitets- och/eller likviditetssvårigheter är antagligen benäget att i högre grad minska de utestående fordringarna och varulagret (samt även de aktiva resultatregleringarna) än kontoskulderna och de passiva resultatregleringarna. Denna ”retardationsbild” innebär naturligtvis ätt nettoeffekten på de olika kassaöverskotten i förhöjande riktning kan vara relativt betydande.
I ett expanderande företag blir effekten av förändringarna hos de olika posterna den rakt motsatta. — För övrigt gäller motsvarande resonemang som ovan beträffande den slutliga nettoeffekten av dessa förändringar beroende på deras relativa storlek — ”expansionsbilden”.
I de tidigare nämnda relationstalen ingår flera års kassaöverskottsmedeltal eller summan av flera års kassaöverskott (3—5 år). Avsikten med detta är att tillfälliga fluktuationer hos kassaöverskotten skall elimineras. För att inverkan av sådana fluktuationer” till största delen skulle kunna elimineras på detta sätt borde svängningarna ske kring samma värden med lika stora ”amplituder”. Dessutom borde svängningarna ske i sin helhet inom tre år (tre år är den kortaste tiden för vilken medeltalen och summorna för kassaöverskotten uträknas). Så snart en bestående ”snedvridning” av kassaöverskotten gör sig gällande elimineras inte inverkan av denna, — Med andra ord kan vi konstatera att risken är stor för att ovan uppskisserade eventuella förhöjningar och förminskningar av kassaöverskotten skall ”slå igenom” i relationstalsvärdena om den trend i företagets utveckling, som förorsakat förhöjningarna eller förminskningarna, är bestående.
beakta redan
NORDENNUMME den 22.
Forum 7/1973
Er annons i nordennumret når den nordiska marknaden.
Ring 66679 nu FORUM 8. 197 37