Kemi-industrin och miljövården
av Krister Brommels Forum 1971-10, sida 11-13, 26.05.1971
Kemi-industrin
Motto: : . Svenska Teknologföreningens codex: Ingenjörens uppgift är att bidra till ingenjörskonstens förkovran under hänsynstagande till människans trivsel och miljö.
och miljövården
Miljövården, ett samhällsproblem
Den debatt, som har förts i offentligheten kring temat in dustrin — enkannerligen kemi-industrin — och miljövårde har kännetecknats av följande drag.
- kommunikationsklyft «e misstro beträffande avsikte e bristande insikter i fakt e industrin: ett slutet system med bristande kontakter till en del av omvärldens intressentgrupper
En positiv följd av debatten är en ökad insikt om att industri inte är ett självändamål och att miljön har ett värde. Miljövår den är ej och får ej vara enbart ett tekniskt problem. Den bö vara ett första tangens samhällsproblem.
Vi måste erkänna att den ekonomiska aktiviteten är en inte grerad del av samhällsaktiviteterna. Den bildar referensrame för samhällets resurser. Prioriteringen vid resursfördelninge är således samhällets sak.
Ett erkännande av detta faktum avdramatiserar debatten krin miljövården. Miljön erkännes vara en del av vår levnadsstan dard, som bör ges samma rätt till andel i samhällets resärse somm tex utbildning, åldringsvård och hälsovård.
Keml-industrins Image
Kemi-industrin har — kanske med rätta — anklagats för miljö fientlighet. Orsakerna härtill är många. Låt mig ta fram någr av dem.
« Det senaste decenniets trend att bygga ut allt större anläggningar. — Exempel: Etenanläggningarnas och ammoniakanläggningarnas storlek har 10-dubblats sedan 1950-talets slut.
e Den teknologiska utvecklingen har inriktats på primärmål.
” Miljövården har ansetts vara ett sekundärmål.
- Synen på kemi-industrins lokalisering har lett till storkonglomerat.
Forum 10/71
Av dipling. Krister Brommel — Exempel: Koncentreting av kemi-industri i Rotterdamområdet. Lokalisering av Japans nya kemiska komplex. Med tanke på den fas i vårt lands industrialisering, som ligger framför oss och vars genomförande kommer att kräva en djärv satsning på kemi-industrin, är det allt skäl att lära av det som skett i andra delar av världen och utgående från dessa lärdomar och från dagens uppfattning öppna en industriali seringsdebatt där lokaliseringsfrågor och frågor som gäller: koncentration eller dispersion väges. Debatten bör inrymma kemi-industrins betydelse i handelsbalansen och dess effekt på sysselsättningen.
Svårigheter I debatten
När man går in i en debatt för att ändra kemi-industrins image kommer man att möta en hel del svårigheter. Låt mig ge endast ett par exempel: e Kommunikationsproblemet En egenhet hos det mänskliga kynnet är oron för det som är nytt och obekant. Detta gäller speciellt om man har att göra med skeenden eller problem, som förklaras med användning av en obekant terminologi. Som bekant är kvaliteten hos vårt lands kemiundervisning beklagligt låg. I folkskolan — dagens grundutbildningsinstitution — känner man knappt till begreppet kemi. I mellanskolar har man undervisning under 3 veckotimmar ett enda skolår. I några få skolor kompletteras kursen i gymnasiet under ytterligare ett läsår. Det är alltså inte att förvåna sig över att kommunikationen mellan en kemist och hans omvärld i fackfrågor är nära nog obefintlig. Kemisten har svårt att förklara reaktionsförlopp utan användande av sin specialterminologi, som dock i de flesta fall är totalt fträmmande för hans auditorium. Massmedias försök till översättning av namn på produkter, processer Vänd 1 sea
Kostnader I Ordinära kostnade 1. Löne 60 31: 59 981 2, Hyror 8830 5414 3. Räntor 22006 27'768 3. Avakrivnin HA 14115 - ivningar 6. Övriga kostnader 2» 336 32008 der totalt ………. 3 I Räkenskapsårets överskott = 013 = 231
Keskusosuusliike OTK
RESULTATRÄKNING FÖR AR 1970
Intäkter
I Ordinära intäkter 1969 1970 1. Intäkter av rörelsi 123 774 115 40 ve 6443 746 9282 1408 4203 455 . 629 165
Ordinarie intäkter Extr aordinära intäkter Hi bd r bi mk 144574 142144
BALANSRÄKNING 31. 12. 1970
Aktiv 1969 1970
I Ordinära tillgångar A Finansieringstillgångar
Finansieringsti r (ft B Onisättningstillg: ngar total 1. Färdiga varor 2. Halvfabrikat 2 3 nskttningstligan t ene 22900 33158 Omsättnin; gar totalt Fe 88992 134143 19825 20146 : 937 — 61 837 ing . 13 831 6 126 Från inves 1200 — gm yning 4731 4975 ÅA 2 3. Mäskiner I 1. ”öbas 3690 Ökning 2132 6005 Avskrivning 2424 3498 81 120 ….. 63 4. Inventarier ….. H ä10 S 588 Avskrivning H 055 4 åa Anläggnt 3.1 D588 133 äggningstillgångar totalt . D övriga ordinära tillgångar . 18 084 få 200 Ördinära till; ar totalt … - AI Värderlngsposter rerna 3 725 = 340 II Resultatregleringsposter . 5045 4749 IV Extraordinära tillgångar … 8886 9 55 mk 393590 475 325
Tnteckningar i fastigheter &r 1970 mk 872: —
Ansvarsförbindelser är 1970 ng 27250; Växelförbindelser mk 3525 000,— Övriga ansvarsförbindelser +» 55 281957,6 mk 59 786 957,68
Passiva 1969
I Främmande kapital 1970 A Kortfristigst 1; Stuldväxlar |
Långfristigt totalt … .. 5066 C Andelsaffärernas fond .. 2 3 3 ie Främmande kapital totalt ……..ss.s……0 Fal 11 Värderlagare pi otal . 295008 372411 1. Utvecklingsfond 9650 -— 2, Värderingsposter .. 10 000 = Värderingsposter totalt 19 850 — III Resältatregleringsposter =..sssssesssssoressoressa Vv Eset EN ar 5141 9340 . Investeringsfond = .. = 2. Skattereserveringsfoi 5980 23 25 3. Dispositionstond 600 3600 : peserviond 1 27500 28450 a apital : överskoR 34692 34 692 Från föregående är ………… Räkenskapsårets = ..
Eget kapital total mk 393 590 475 325
Helsingfors den 25 februari 1971.
EERO SALOVAARA
MAURI ILA
ANTT OIVA ALLI LAHTINEN IVO PE
NEN KALERVO PEITSALO
NIILO HAMALAÄIL YLERMI RUNKO
NEN ANTTI JÄNTTI
JORMA JALAVA HERMAN ARMAS VINBERG
TUNTUR .N2
Forum 10/7 ‘Kemi-industrin och miljövårde och anläggningar åt vardagsmänniskan kännetecknas av fackmannens obegriplighet, förmedlarens okunskap och ibland bristande vilja att förstå sammanhang och mottagarens -oförmåga att motta budskapet.
Resultatet är likhetstecken mellan kemikalie och gift och kemiindustri och miljöhot.
Vi får verkligen hoppas att den nya skolan skall ge fylligare kunskaper. i-en disciplin, som blir allt mer betydelsefull. Samtidigt får vi hoppas på en ökad insikt hos fackmannen för de rättmätiga krav på information i enkla — kanske i till ytterlighet förenklade — termer som uppställs av den gemene mannen, Fackmannen bör fås att inse, att det ej är väsentligt att sammanföra den popularisering av fakta generalisten behöver med det exakta beskrivandet av samma fakta, som intresserar specialisten, i samma text.
e Debattmetoder
Ett drag, som är kännetecknande för dagens debatt, är svårigheten att hålla dialogen på en saklig nivå. Till dagens argumentering hör, att industrins representanter beskylls för cynism, önskan att gå förbi svårigheter och dylikt. I miljövårdsdebatten är det betecknande att personliga, ekonomiska intressen, kan iklädas det allmännas mantel medan man framhåller att diskussionskombattantens enda strävan är vinstmaxitering för det företag, där han är anställd. Och när argumenten tryter är det personen och ej saken, som blir måltavla. Med dylika medel är det lätt att med massmedias hjälp blåsa upp en hysteriorkan, under vilken ingen vettig dialog kan etableras.
Min uppfattning är, att ju viktigare målsättningen är, dess renare vapen bör användas i striden. Kampen mot mil störingen är så viktig att endast en saklig argumentering fri från överord men fylld av en djup och ärlig övertygelse kan ha den inverkan på debattdeltagare, opinion och beslutsfattare, som krävs för att situationens allvar klart skall förstås.
Intressenter
Vilka är då de grupper, som bör nås av kemi-industrins sätt ått se problemen? Låt oss plocka ut några intressenter i industrins omvärld + Myndigheter: intressenter på ämbetets vägnar — Statliga: vattenstyrelsen och vattendomstolar, medicinalstyrelsen, HoIM:s övervakningsbyrå — Kommunala: vatten-, hälsovårds-, byggnadsnämn 9 Andra intressenter — Företagets personal — Grannindustrier, ortsbor, sommargäster — Riksdagsmän — Massmedia — Sakkunniga
Med alla dessa intressenter bör etableras en dialog där kraven på information bör tillgodoses. Det är skäl att hålla informationens terminologi på en för dialogpartnern anpassad nivå. Det kan förefalla märkligt, att de sakkunniga tagits ut som en skild intressentgrupp. Detta görs emedan erfarenheten visar, att sakkunnigutlåtanden utnyttjas på sätt som kanske ej varit avsikten när de utarbetats. I handlingarna i ett aktuellt fall finner man sakkunnigutlåtanden, som mer gett uttryck för uppfattningar än dokumenterade kunskaper eller erfarenheter. Likväl har dessa i diskussionen anförts som dokument av värde mer med hänvisning till namn än till sak.
Forum 10/71
Utlåtande, som gjorts av privatperson på beställning av person i förmansställning, framförs i debatten med användning av den sakkunniges ställning i samfund, trots att status som privatperson framhålles i handlingarna.
Dylika erfarenheter gör, att tilliten till utlåtanden av .sakkunniga, som man gärna vill förena med saklighet och objektivitet, rubbas.
Kemi-industrin och miljön
Det föreligger intet tvivel om, att ingenjörskåren är enig om att kemi-industrins image i miljövårdsfrågör bör förbättras. Detta är möjligt när den från industrin utgående informationen blir fullständig och när åtgärder företagits, som visar industrins allvarliga avsikter att förbättra förefintliga missförhållanden. Vi bör emellertid komma ihåg att förbättring av missförhållandena i löpande anläggningar är en sak och miljövårdande åtgärder när nytt processmaskineri byggs en annan och kanske lättare genomförbar sak. När en ny processanläggning planeras är det viktigt att följande beaktas e processen bör noggrant studeras även ur miljövårdssynvinkel. Kraven på information speciellt i dessa frågor bör skärpas och en eventuell licensgivares ansvar utsträckas längre än idag.
e i god tid bör fastslås omfattningen av miljövårdsåtgärder, som bör vara vettigt dimensionerade ur alla synvinklar. Effekten av åtgärderna inräknas i projektet.
- information til — myndigheter — diskussion om analysmetoder, renings metoder, tillåtna utsläpp och emissioner — Övriga intressenter — om företagets målsättning, ekologisk påverkan, skyddsåtgärder — massmedia — miljövårdsåtgärder De uppskisserade åtgärderna kräver en fullödig insats av planeringskrafter och tillräcklig tid för deras genomförande. Vattenskyddsförordningens-påbud om förhandsmeddelande till de vattenvårdande myndigheterna tre månader innan byggnadsverksamheten påbörjas är ej tillräcklig i komplicerade fall. Vid syneförrättning torde behandlingstiden nu uppgå till ca två år från anmälan till utslag. Detta betyder, att vattenskyddsfrågorna nu bör beaktas redan i början av planeringsskedet då full information i alla frågor kanske änru ej föreligger. Min uppfattning är, att en snabbare och mera saklig behandling än för närvarande kunde åstadkommas om internationella normer för utsläpp, emissioner och buller skulle föreligga. Härvid borde givetvis lokala förhållanden såsom recipientens’ mottagande förmåga beaktas. På nationellt plan kunde frågornas behandling väsentligt förbättras om ett centralt ämbetsverk bemannat med tillräcklig sakkunskap kunde bildas.
Slutord
I det föregående har starkt betonats betydelsen av en öppen, saklig och ingående information i miljövårdsfrågor. Vi måste dock minnas att miljövård innehåller andra element än PRverksamhet. Den kräver ökade insikter och vilja till aktiv förbättring av missförhållanden. Vi får hoppas, att den offentliga diskussionen om teknik och miljö förtsätter och finner en. sakligare form och anda än hittills.
Vi måste förstå, att miljön är en del av människans levnadsstandard och bör påsättas ett internationellt erkänt värde. Lik artade krav på luftens, vattnets och omgivningens renhet bö accepteras globalt. Då-.kan vi vänta, att den balans, som garanterar människosläktets kontinuitet, kan upprätthållas. 13