Kemistens känsla för snö

av Johan Svenlin Forum 2014-12, sida 32, 22.12.2014

VETENSKAP

Kemistens:

SNÖN SUGER. Om man ska syssla med snösporter måste man se det vita pulvret som en vän, snarare än som en motståndare.

JOHAN SVENLIN TEXT

X Vad har två grundämnen som fluor och gallium att göra under ett par skidor? Tja, de har etablerat sig där efter omfattande vetenskapliga experiment och deras främsta uppgift är att minska friktionen mellan snön och skidan.

Är det inte atleten som står ovanpå skidorna som avgör hur fort det ska gå? Nja, inte ens Marit Björgens omtalade bicepsar kan kompensera för de tiotals sekunder som ett par kemiskt välpreparerade skidor kan vinna i utförsbackarna på en tiokilometers runda.

Sedan 1990-talet har kampen trappats pp i laboratorierna för att göra skidbottnar ännu halare i förhållande till skidspåren. ”För 30-40 år sedan var paraffin den enda etablerade glidvallan, men man visste redan då att det fanns något som kunde minska friktionen mellan skidorna och snön. På vägen till de nya upptäckterna testade man en massa olika ämnen, bland annat silikon”, berättar Ulf Stenman, långloppsåkare och sporthandlare i Jakobstad.

Men också det ombytliga kalla underlaget har med utökade kunskaper vänts till en medspelare, i stället för en gåtfull motståndare, som tidigare. Nu studerar man snön på molekylnivå och undersöker bland annat kompositionen, temperaturen, densiteten, strukturen och graden av förorening. Och variationerna är stora mellan olika skid [=

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12201 metropoler och klimatzoner, liksom mellan natursnö och konstsnö.

”Det gäller att känna igen snön och skapa ett mönster under skidan som går ihop med snöns struktur för att undvika att skidytan sugs fast”, konstaterar Stenman.

Industrispionage. På 1990-talet fick fluor sitt genombrott som aktiv ingrediens i glidvalla. När skidåkarna i de norska vallapionjärernas skidstall gled ifrån sina konkurrenter inför TV-kamerorna ville alla ha de nya produkterna. Det kom ut nya fluorhaltiga glidvallor på marknaden, med skyhöga prislappar, och sekretessen höll sig på samma nivå som kring nationella försvarshemligheter.

Inför sitt hemma-OS i Nagano 1998 konrade japanerna med en blandning sominnehöll ett annat glidfrämjande grundämne, gallium.

”Galliumprodukterna ligger fortfarande på prisnivåer som motionsskidare sällan är beredda att betala för. Som motionär klarar man sig bra med paraffin, men visst märker man skillnad när man får chansen att prova proffsens vallor”, medger Ulf Stenman.

I dag används ofta ett fyrskiktslager med paraffin, fluorpulver, -vätska och -spray. Det ska värmas, bredas ut och gnuggas in för att matcha snöns struktur och stå emot slitaget från snökristallerna. År 2011 gick universietssjukhuset i Örebro ut med ett larm o fluorfeber. Åkomman har liknande symptom som influensa och drabbar yrkesvallare. De andas in höga doser av organiska fluorämnen under sina många timmar i vallatälten och riskerar sin hälsa för de dyrbara sekunderna ute i spåren. Vem har sagt att idrott främjar hälsan > FAKT sm Fluor (F): Mest känd som ingrediens i tandkräm, där den ingår i natriumfluroid för att förhindra karies. Tillhör gruppen halogener. Förekommer inte fritt i naturen på grund av sin höga reaktivitet, utan bildar kemiska bindningar, vanligen som fluorid. Blekt gul gas. Namnet kommer från latinska fluere som betyder flöda. Är det 13:e vanligaste grundämnet i jordskorpan.

sm Gallium (Ga): Ett metalliskt grundämne med en smältpunkt på 30 grader C. Silvrigt vit i färgen. Upptäcktes 1875 av fransmannen Paul Émile Lecoq de Boisbaudran som namngav metallen efter det romerska namnet på sina hemtrakter, Gallien. Största användningsområdet är som beståndsdel i halvledare. Används även i högtemperaturtermometrar på grund av sin unikt höga kokpunkt på 2 403 grader C. Är sällsynt och utvinns vanligen ur aluminiurm- och zinkmineral.