Kina pumpar olja

av Odd de Presno Forum 1984-04, sida 16-17, 29.02.1984

Taggar: Orter: Kina Teman: olja

Av Odd de Presno

Chanser för finsk offshore-industri i Kina

BH Det norska bolaget A/S Fjelistrand Aluminium skall leverera katamaraner till Chu Kong Shipping Company. Fartygen skall gå i trafik på rutten mellan Hong Kong och Kina. Det Nordenfjeldske Dampskibsselskab och Vartdal Fiskeriselskab har ingått ett principavtal med det statliga China Nanhei Oil Joint Services Corporation, Guangzhou, om ett gemensamt norsk-kinesiskt rederi. Det nya bolaget skall erbjuda stand-byfartygs- och räddningstjänster åt operatörer på den kinesiska kontinentalsockeln från och med 1984.

Harding A/S i Rosendal har slutit ett licensavtal med Beihai Shipyard i Qingdao om tillverkning av livbåtar. Harding skall leverera utrustning för att bygga en ny fabrik för plastproduktion, ritningar, knowhow och utbildning av kinesisk personal. Solstad Rederi A/S och Thoresen International Group samarbetar med ZhongXing Offshore Marine Service Go. Ltd.

Men var är finländarna? Den enda Fo rum träffade på Offshore China ‘83 var Joachim Lybeck från Brennership AB i Helsingfors.

Ingen nybörjare

Kinas offshore-verksamhet är av ungt datum, men i övrigt är landet ingen okänd eller ovan oljeproducent. Redan år 1957 producerade Kina 1,46 milj ton olja från landbaserade anläggningar i Xinjiang och Qinghaji. År 1960 hittades Daqing-fältet och på tre år sexfaldigades landets oljeproduktion.

Idag producerar Kina över 100 milj ton råolja per år, och landet är en av världens största oljeproducenter. Under år 1980 uppgick naturgasproduktionen till 14 270 miljoner kubikmeter. Bara 12 länder i världen producerar mer gas.

Offshore-utforskningen på djupt vatten började på allvar under 1979 i Sydkinesiska sjön och södra Gula havet. 420 000 km av seismiska och geofysiska undersökningar genomfördes i samarbete med 48 oljebolag från 13 olika länder.

16

Den kinesiska oljeindustrin är idag 33 år gammal. Trots detta är den i många avseenden en nybörjare när det gäller offshore-verksamhet.

Den kinesiska kontinentalsockeln är fyra gånger större än den norska, och antas innehålla utvinnbara reserver på mellan 30 och 70 mrd toe (ton oljeekvivalenter). De kinesiska myndigheterna har ökat tempot för utdelning av block i Sydkinesiska sjön. Från och med början av augusti hade 43 block öppnats för oljeletning, av vilka 22 finns i Pärlflod- bassängen. Koncessionsområdena befinner sig i farvatten med ett djup på upptill 200 meter.

Den första koncessionsrundan började i maj 1983, och fram till den 25 november hade 15 kontrakt med 22 oljebolag undertecknats beträffande oljeletning i kinesiska vatten. 31 174 km? tilldelades utländska operatörer, och fram till utgången av 1983 torde ytterligare 7 koncessionsavtal ha undertecknats.

De samlade investeringarna i kinesiska vatten har uppskattats stiga till 75 mrd USD under loppet av den kommande tioårsperioden. Redan summan av kända och estimerade utforskningsutgifter för de bolag som nu är engagerade i oljeletningen uppgår till ca 1,5 mrd USD under de närmaste 3 åren.

Ambitiösa utvinningsplaner

Kinas sjätte femårsplan, som täcker perioden 1981—1985, innebär kapitalinvesteringar inom oljesektorn på 15,4 mrd Yuan (ca 7,7 mrd USD). Målet är, enligt geologiminister Zia Guozhi, en fördubbling av den årliga oljeproduktionen till 200 milj ton fram till år 2000. Borrningen skall föras till djup på 3 000 meter, och utforskningen skall föras vidare mot mer komplicerade gasförande stukturer och ännu djupare vatten. Redan under år 1990 är målsättningen att producera 3 miljoner fatolja per dag.

Detta är ambitiösa mål för en natio som i mycket liten utsträckning har den infrastruktur som modern oljeverksamhet kräver. Dessutom saknar man kompetent arbetskraft. Som en observatör uttrycker saken: — Antingen är de som vi möter över 50 år eller under 30. Mellan 30 och 50 finns ett vakum. Det skötte kulturrevolutionen om, Många internationella oljebolag är engagerade i utforskningsarbetet i Sydkinesiska sjön. BP var först på plan i maj 1983. Därefter kom bl a Occidental, Exxon, Shell, Japan Oil National Corp, Getty Oil International, Sun International Exploration och Texas Eastern Orient.

De utländska bolagen finansierar helt ensamma oljeletningen . Om man finner kommersiellt utvinningsbara mängder olja kommer det statliga kinesiska oljebolaget CNOOC och de utländska bolagen tillsammans att göra investeringarna för produktion och dela på vinsten. CNOOGC har option på upp till 51 procent av utvecklingskostnaderna. De utländska bolagen har en tidsfrist på 5 till 7 år att fullfölja letningen, 15 år för produktion, en total projekttid på 30 år och en royalty på 17,5 procent av bruttoproduktionen.

Amerikanska investerare har avtalat om att satsa 304 milj USD sedan 1980 för sådana samarbetsprojekt, så villkoren förefaller inte vara alltför hårda. Occidental ensamt talar om 120 milj USD under loppet av de tre första åren, Exxon om 100 milj USD under motsvarande period, Totalt räknar experterna alltså med att det kommer att anskaffas utrustning för mellan 25 och 75 mrd USD under en tioårsperiod.

Behov av knowhow och tjänster

Bohai-bukten är det första området som kommer att byggas ut. Feasibility studies startar under början av 1984 i japansk regi.

Det nästa utbyggnadsområdet blir troligen Total’s koncessionsområde vid ön

Den kinesiska kontinentalsockeln innehåller utvinningsbara reserver på mellan 30 och 70 mrd toe. Experterna räknar med att det kommer att investeras över 75 mrd USD i utvinningen under den kommande tioårs perioden. Det finns därmed stora möjligheter också för den finländska offshore-industrin. Men den kinesiska marknaden är speciell, och kräver specialkunskaper, och framförallt tålamod och åter tålamod.

Hainan, där fynd redan gjorts. Man är där klar att starta studierna, men det återstår ännu att fastställa avgifter och skatter.

Om kineserna klarar att hålla normalt Nordsjö-tempo kommer de tidigast att vara klara att teckna kontrakt med varv och verkstäder under 1986. Under mellanperioden behöver de främst råd och hjälp, samt produkter och tjänster som ansluter sig till letning, projektering, byggande och underhåll. Under de följande 10 åren måste de bygga eller skaffa fram uppskattningsvis mellan 40 och 100 underhållsfartyg av olika slag och upp till 30 borrningsriggar för Sydkinesiska sjön allena.

CNOOC är underställt det kinesiska oljedepartementet och har ansvaret för all oljeverksamhet till havs. Detta omfattar också alla avtal med som ingås med utländska oljebolag. Företaget har ett kontor i Hong Kong och planerar att öppna kontor i Paris och Houston under loppet av 1984.

Geologi- och mineraldepartementet bedriver egen oljeletning i Östkinesiska sjön, och har t v inget samarbete med utländska oljebolag. China Nanhai Joint-Service Corporation har ansvaret för att ge service och stöd åt oljebolagen, medan China Offshore Platform Engineering Corp skall fungerar som ett engineeringbolag. Det skall arbeta med konstruktion, engineering, tillverkning och reparationsservice.

Kinesernas organisation för offshoreverksamheten kallas ofta ”organisationslabyrinten”. Det finns en plan i Peking, som är så komplicerad, att ingen utlänning riktigt vet hur den fungerar. Alla kontakter bör därför inledas från CNOOC.

Hård konkurrens

Kineserna har dock redan egen off shorekapacitet. I slutet av november levererade COPEC en borr- och produktionsrigg för 30 milj USD till ett bolag i Singapore. Under 1982 byggde Dalian Shipyard två borrningsriggar och byggde om en an nan för Baker Marine Corporation från USA. Shanghai Shipyard bygger för närvarande en semi-submersiblerigg, medan Jiangnan Shipyard har kontrakt att bygga en semi-submersible för China Nanhai Drilling. Det kommer att upprättas flere produktionscentra för borrningsriggar i Canton, Shanghai och i trakten kring Bohai-sjön under de närmaste två åren. Den kinesiska varvsindustrin kämpar hårt för att få offshore-kontrakt, med MARIC (huvudkontoret för design av båtar i Shanghai) och China State Shipping Corporation i spetsen. Det antas allmänt att de kommer att få mycket av konstruktionsarbetet i anslutning till offshore-verksamheten.

Den internationella oljeindustrin har också kastat sig över Kina. — Offerterna haglar över oss, berättar Xiao Yukun, director of the Cooperation Department i CNOOC, Peking. Många är så ivriga att komma in på marknaden att de offererar produkterna under = självkostnadspris.

Kineserna behöver alltså inte längre acceptera vad som helst, utan kan välja och vraka.

Hur kommer vi in?

De flesta som fått någonting till stånd i Kina arbetar genom agenter eller mellanhänder. Kinas kultur och arbetssätt är så olika vad man är van vid och marknaden så oöverskådlig, att detta för närvarande ger de bästa resultaten. Stephen Watson, All Ports Trading Corp är en agent som kan visa på resultat. Annors finns det tillräckligt med agenter i Hong Kong.

Vi tar alltid med oss en egen tolk, berättar Thor Heidahl från norska Kvaerner Engineering. Det har visat sig nyttigt. Vi upplever ständigt att vår tolk korrigerar fel som begåtts av motpartens tolk.

Kinesisk lag är ett kapitel för sig. Både i Peking och Hong Kong finns det specialiserade advokatbyråer, som t ex Baker & McKenzie Inc eller Coudert Brothers.

Kina satsar hårt på joint ventures med utlänningar för att få tillgång till teknologi, speciellt teknologi som kan hjälpa landet att förnya industrin. Sju sådana joint ventures har etablerats inom offshore-sektorn.

Samarbete med ett kinesiskt bolag är emellertid ingen garanti för att vinna kontrakt, eftersom kineserna bara väljer inhemska leverantörer då dessa är konkurrenskraftiga både vad gäller pris och kvalitet. Om en inhemsk och utländsk leverantör ligger jämt vinnner emellertid det kinesiska bolaget.

Ett annat alternativ är att etablera sig i Kina. Man kan få frihet att föra valuta och vinster ut ur landet, utvidgad skattefrihet, befrielse från många tullavgifter mm.

Många ställer sig emellertid avvaktande på grund av kravet att man inte får reexportera färdiga produkter och eftersom Kina ännu saknar patentlag. Särskilt då det gäller högteknologi, som kineserna är mycket intresserade av, är detta en allvarlig invändning.

Några tips

China Trade Report, Far Eastern Economic Review, Ltd i Hong Kong kan vara en nyttig källa för information. Årsprenumerationen kostar 250 USD. Boken China Shipping, som nyligen utgetts av Lloyds of London Press, och China Offshore Oil Directory från Petroleum News i Hong Kong är andra informationskällor.

Till slut några råd. För det första närmar man sig bäst den kinesiska offshoremarknaden med en teknisk försäljningsinriktning. Skönsnackande ”tvålförsäljare” når sällan fram. Få kineser, inte ens välutbildade chefer, talar god engelska. Detta måste beaktas då man man anpassar produkter och tjänster. Och ännu en gång: man måste ha tålamod! Kineserna uttrycker det såhär: — Vi sätter ett stort värde på företag som besöker oss år efter år. Vi kommer aldrig att glömma en långvarig vänskap — Vad det nu sedan skall betyda….

—| — ]m-— sm “Tmmmmmmmmmmmmmmmmsmummmmmmmpm—=—des 17