Klarar skogsindustrin 90-talets utmaningar?

av Christian Schönberg Forum 1990-03, sida 16-17, 22.02.1990

Taggar: Personer: Claes von Ungern-Sternberg Teman: skogsindustrin

Text: Christian Schönber kogsindustrins internationalise ringsprocess fortsätter i oför minskad takt, Den växande marknaden i Europa drar inte till sig enbart skandinaviska investerare utan lockar även nordamerikansk industri, som känner en viss oro inför möjliga framtida handelshinder. Också japanerna, som av födsel och ohejdad vana vill ha andelar i allt och överallt. tränger sig på.

—Att vår industri etablerar sig utomlands är både klart och även önskvärt anser direktör Claes von UngernSternberg hos Finlands Skogsindustris Centralförbund. Den finska industrins etableringar utomlands dikteras dels av marknadskrafternas direkta påverkan men bör samtidigt uppfattas som ett verkställande av delmål i branschens långtidsplanering. Samtidigt får vi under 90-talet räkna med att rätt långt lätta på restriktionerna gällande utländska investeringar i Finland. Vilket ändå inte innebär att vi för den skull skulle förlora kontrollen över våra skogstillgångar.

Europa kommer inom överskådlig framtid att vara vår huvudmarknad. Den pågående omstruktureringen är en nödvändighet för att konsolidera våra ställningar. Den spännande tanken på att omedelbart fördjupa samarbetet med företag inom det öppnade östblocket måste ännu skjutas på framtiden i väntan på att rättsgrunderna ändras i respektive land.

Enligt uppgift finns det ekomiska möjligheter att ytterligare öka på investeringarna utomlands.

— Pengar finns nog men inte managementresurser för att klara av en ytterligare breddning sig just.

Börsspel inom skogsindustrin

Under en rad av år har det spekulerats flitigt kring nödvändiga fusioner och möjliga framtida konstellationer inom vårt lands skogsindustri. Att omstruk”tureringar bör ske för att vi med gott samvete skall kunna lotsa landets stolthet in i den allt hårdnande internationella konkurrensen har stått klart.

Förstå-sig-påare har siat om sammanslagningar som inte visat sig vara realiserbara. Att i dag förutspå kommande tider är lika vanskligt. med kringelkrokarna kring KOP- Yhtyneet Paperitehtaat-Metsä-Serla i färskt minne. För närvarande verkar det som om det största intresset skulle vara knutet till revirtänkande och storbanksintressen. Om man väntar sig att något revolutionerande skall händ 1 “fi lever redan i 1992”

SKOGSINDUSTRIN 90O-TALETS UTMANINGAR?

Den finska skogsindustrins etableringar inom EGområdet är en direkt utveckling av de gamla frihandelsavtalen. Fusioner och nya konstellationer på hemmaplan är ett krav för att bemästra kommande internationella utmaningar.

inom skogsindustrin bör man nog hålla sig a’jour med vad som händer på börsen.

Både utländska och inhemska börsexperter uttalar sig positivt om skogsindustrins aktier på sikt, vilket även bevisas av att kurserna på dessa började stiga i samband med ruljangsen kring Yhtyneetaktierna.

En ökat intresse för spel med Kym menaktier har noterats samtidigt som kurserna stigit kraftigt.

Investeringar ökar

Investeringstakten i hemlandet har ökat märkbart de senaste åren. Nittio procent har kommit massa- och pappersindustrin till godo. Under senare hälften av 80- talet uppgick investeringarna till 34 mrd mark. räknat en 3/1990 FRU ligt penningvärdet år 1988. Enligt dagens beräkningar torde motsvarande siffra för första hälften av 90-talet nå upp till 45 mrd mark. uträknat på ba För att uppnå den beräknade fyra procentiga ökningen av produktionskapaciteten under 90-talets första hälft krävs en investeringsgrad på fjorton procent av omsättningen inom den finska massa- och pappersindustrin. Uppgången är rätt kraftig jämfört med den drygt tio procentiga takten i början av 80-talet. Detta framgår i en färsk översikt utgiven av Finlands Skogsindustris Centralförbund.

Att det skulle finnas en risk för överinvesteringar i en tid då lågkonjJunkturer är att vänta vill man inte gå med på.

Uppåtgående trend

Skogsindustrins lönsamhet har totalt sett visat en uppåtgående kurva trots avsevärda variationer mellan årsboksluten. År 1988 nådde rörelsebidraget nästan upp till minikravet på tjugo procent av omsättningen. Kemiska skogsindustrins siffror klättrar något över medeltalet medan man inom sågindustrin och den mekaniska skogsindustrin släpar aningen efter. Den mekaniska sidan redovisade år 1988 för ett rörelsebidrag på endast tio procent. Aven avkastningen på kapitalet har gått upp under 80-talet. År 1988 nådde man upp till tretton procent. Mot femton som man normalt haft siktet inställt på.

Skuldsättningen alldeles för hög

Den alltför höga skuldsättningsgraden är ett klart bekymmer för skogsindustrin. Trots en utveckling mot det bättre ligger skuldbördan fortfarande klart över den uppsatta maximigränsen på femtio procent av omsättningen. År 1988 uppgick nettoskulden till sextio procent. vilket betyder en storleksordning på 2-3 gånger i jämförelse med konkurrentländerna. Under det förra decenniet överskred nettoskuldsättningen i vissa fall till och med den totala omsättningen.

Den finska skogsindustrin lever och förändras i takt med tidens krav. Produktionen läggs där marknaden finns och kvalitetssortimentet avgörs av den internationella efterfrågan och tillgången på lämpligt virke.

—Det snäva regionala tänkandet är uppluckrat. Vår hemmamarknad är numera global och ingen kan mera räkna med att förbli sittande i orubbat bo.

FORUM, 23/1990

De finska pappersbruken går mot allt högre kvaliteter vilket är betingat jämsides av stigande produktonskostnader och av exportmarknadens styrningsmekanismer. De lägre kvaliteterna lämnas åt andra som kan producera med en lägre kostnadsnivå som bas.

En utökad användning av kortfibrigt virke kan bli aktuell i takt med ett ökat teknologiskt kunnande. Tropiska trädslag är starkt på kommande.

Stora satsar på eucalyptus

Svenska Storas beslut att bygga ut sin massafabrik Celbi SA i Portugal för fyra miljarder kronor är företagets hittills största enskilda investering. Enligt Affärsvärden.

Det moderna skogsbruket kan numera producera en eucalyptusart som lämpar sig synnerligen väl för tillverkning av pappersmassa. Detta gör att det svenska företaget vågar sig på en sådan storsatsning. Trädsorten bör närmast jämföras med den nordiska björken som kan avverkas i en ålder av 50-60 år medan eucalyptusen på varmare breddgrader kan slaktas redan efter 10 års uppfödning. Bolagets övertygelse om att eucalyptusen är en trädsort att räkna med i framtiden bevisas genom satsningen på ett fifty/ fifty delägarskap i ett chilenskt skogsodlingsföretag.

Den kortfibriga pappersmassa som utvinnes ur eucalyptusträdet är numera en viktig beståndsdel bland annat i tryckpappret. En möjlighet som dagens snabba tekniska utveckling skapat.

Dels på grund av att eucalyptusen växer många gånger snabbare än björken och dels på grund av lägre utgifter för skogsvård och löner i länder som Brasilien, Chile och Portugal kan kostnaderna nedbringas till något mellan en tredjedel och hälften av den svenska nivån.

Tron på att eucalyptusen kunde vara lösningen på virkesproblematiken är dock inte helt relevant. Enligt den gröna rörelsen kan det uppstå miljöproblem om arten odlas alltför intensivt. Den snabba tillväxtprocessen lär utarma jorden.

Gallup gav svar

Skogsindustrin spelar nationalekonomiskt sett en ledande roll för vårt landets befolkning står för denna uppfattning. Nitton procent placerar industrigrenen på andra plats och ytterligare tolv procent anser att skogsindustrin är nummer tre i viktighetsordning. För uppgifterna står Suomen Gallup Ox som i fjol intervjuade 1490 medborgare för att få fram en bild a hur man på gräsrotsnivå upplever landets skogsindustri.

Samma undersökning, ger vid handen att folket till 91 procent litar på skogsindustrins skötsel. export. konkurrensförmåga och framtid. Hela 73 procent anser att skogsindustrins konkurrenskraft är så beroende av energins pris att subventioner bör tillgripas. 44 procent tror att konkurrensen på världsmarknaden försämras klart

För att klara sig internationellt bör enheterna bli större, anser direktör Claes von Ungern-Sternberg. Vilket inte innebär några större problem. Kumpaner brukar nog hitta varandra.

om Finland ger atomkraften på båten. medan 40 procent av de tillfrågade inte håller med om detta.

Skogsindustrin smutsar också ned

Samma gallupundersökning tog fasta på befolkningens uppfattning om nedsmutsningen av miljön.

47 procent ansåg att den kemiska industrin är den klart största miljöboven gällande luftföroreningar. medan skogsindustrin fick 18 procent av rösterna. Som i stället fick ta emot kritik för sin nedsmutssande effekt på vattendragen.

På en fråga angående skogsdöden var hela 88 procent av den uppfattningen att luftföroreningar från andra länder är den största boven i dramat.

17