Klart för ny diskussion om företagsdemokratin

Taggar: Personer: Matti Louekoski Teman: företagsdemokrati

FORUM 8 : 76

Klart för ny diskussion om företagsdemokratin

Efter tio års beredningsarbete håller Matti Louekoskis enmanskommitté nu på med att lägga sista handen vid ett lagförslag till företagsdemokrati. Om allt går väl — dvs om regeringen rider ut vårstormen i mitten av maj — får riksdagen snart ta ställning till regeringens proposition. Intervjun nedan återger några av de tankar och principer som kommit fram under slutbehandlingen av förslaget.

FORUM: — I vilket skede är företagsdemokratifrågan i detta nu?

LOUEKOSKI: — Förberedelsearbetet har snart pågått i tio år. Under den här tiden har vi fått fram två kommittébetänkanden — åren 1970 och 1974 — och ett utkast utarbetat av arbetsmarknadsorganisationerna. Men så långt som till ett slutgiltigt lagförslag har vi inte kommit.

— Ansvaret för de senaste förhandlingarna har varit mitt. Sen i somras har förhandlingar förts mellan arbetsmarknadsorganisationerna och sedermera mellan representanter för regeringspartierna. — Arbetsmarknadsorganisationerna kom i december i fjol överens om de allmänna riktlinjerna för en överenskommelse.

— Regeringsgrupperna har under våren behandlat denhär modellen. Några punkter står fortfarande olösta och för att lösa dem har inom regeringen tillsatts en arbetsgrupp. I huvudsak verkar det som om partierna skulle ha godtagit intresseorganisationernas syn på saken. — Jag tror att regeringen ännu under vårens lopp skall kunna avge ett lagförslag till riksdagen. Faller regeringen i maj, så bromsas givetvis behandlinge upp.

FORUM: — Vad menar vi i dagens diskussion med företagsdemokrati om vi jämför med den diskussion som pågår i tex Västtyskland, Frankrike och England?

LOUEKOSKI: — Först och främst får vi väl lov att konstatera att vi är på efterkälken jämfört med de flesta sk marknadsekonomiska länder i Europa. Men samtidigt bör det påpekas att samarbetet mellan finländska företagsledningar och löntagare inte är så dålig som man kunde förmoda därför att vi saknar lagstiftning på området.

— Den i Sverige så aktuella diskussionen om paragraf 32 berör frågor som hos oss vanligen har reglerats i kollektivavtalen. Men olika talare hos oss brukar ta fram det svenska förslaget som en reform av företagsdemokratin. Begreppen är mao inte alltid jämförbara i olika länder. Inte heller här är man riktigt på det klara med vad som avses med företagsdemokrati. Det finns sådana som talar om företagsdemokrati när man i själva verket tänker på arbetsvillkor i största allmänhet.

— Det lagförslag som jag varit med om att utforma, utgår från att det inom företagen finns samarbetssträvanden som skulle ge löntagarna bättre möjligheter att delta i beslutsfattande rörande personal- och socialärenden. Utanför lagen blir frågor som t ex kollektivavtal och arbetarskydd, trots att de med tanke på arbetsförhållandena är ytterst centrala.

Finland går sin egen vä — Vårt lagförslag skiljer sig från motsvarande svenska, tyska och franska lagar såtillvida att vi inom företagen skapar ett speciella organ. Dethär organet skall enligt förslaget ha beslutanderätt med bindande verkan också för företagsledningen.

— Utomlands har man fäst stor uppmärksamhet vid att arbetarnas representanter skall få säte och stämma i företagets styrelse, förvaltningsråd och andra ledande organ och i allmänhet kunna delta i företagets normala verksamhet och styrning. Dethär har hos oss fallit mera i bakgrunden.

— Det är svårt att kort kommenter varför vi slagit in på en annan linje. En kanske avgörande faktor har varit att löntagarna i minoritetsställning — låt oss säga med en representation på bara tio procent — inte vill ta alltför stort ansvar för företagets ekonomiska skötsel.

FORUM: — Vem är det som motsätter sig företagsdemokrati och med vilka argument?

LOUEKOSKI: — Det är svårt att på rak arm peka ut någon som direkt skulle motsätta sig företagsdemokrati. Däremot har motståndet inom ett flertal kretsar som representerar arbetsgivarna klätts i en sådan form, att man nedvärderar medbeslutanderättens betydelse för utvecklande av = arbetsförhållandena. ”Nog utvecklas sakerna fast man inte bygger upp tunga och besvärliga system”.

— Ytterradikala krav, tex att äganderätten som ju skyddas av grundlag skall upphävas eller att man vill förverkliga omfattande och djupgående deltagandeoch medbeslutandesystem motverkar i själva verket strävandena att utveckla företagsdemokratin. Att envist hålla fast vid dylika program ger inte utrymme för kompromisser eller praktiska försök, lika litet som möjligheter att stegvis förverkliga reformerna.

— Ett ganska öppet motstånd har kommit från konservativa småföretagare och företagsledare som representerar medelstora industriföretag. Det har varit ett ganska obeslöjat motstånd. Som argument har man fört fram att det redan nu finns ett otal kommittéer och att man ”i stället för att arbeta bara vill sitta på möten”.

FORUM: — Vilka kretsar är det som främst stöder företagsdemokratisträvandena?

FORUM 8 : 76

Matt! Louekoski: — Vad skall vi lägga In I begreppet företagsdemokrati? Ingen har helt entydigt och exakt kunnat formulera begreppets innehåll. Här har vi en av orsakerna till den brokiga diskussion som först i frågan.

LOUEKOSKI: — De ivrigaste förespråkarna för företagsdemokratireformen finns bland det organiserade fackföreningsfolket. .

— I nästan alla saker finns det alltid en troende stamtrupp. Så är det också med företagsdemokratin. I sin iver går de förbi alla praktikens män och kvinnor, men systemet kan inte byggas upp med att bara förlita sig på dem. I praktiken saknar de handlingskraft.

FORUM: — Borde företagsdemokratin förverkligas genom lag eller i form av avtal?

LOUEKOSKI: — Enligt min mening skulle den bästa utvägen vara ett avtal mellan arbetsmarknadens centralorganisationer. Men tydligen finns det inte förutsättningar att få till stånd ett avtal. Såpass stora är åsiktsbrytningarna ännu. Men om lagens innehåll har man kunnat uppnå enighet mellan arbetsmarknadsorganisationerna därför att den drar in också statsmakten i ansvaret.

— Då det alltså inte finns förutsättningar att gå avtalsvägen, och man vill påskynda saken, så måste man tillgripa lagstiftning.

— Det har sagts att lagstiftning är ett alltför styvt förfarande i en sådan här sak. Jag är av annan mening. Lagen kan vid behov ändras — naturligtvis inte lika smidigt som ett avtal, men dock. Dessutom kan stelbentheten undvikas genom att fastställa lagen för viss tid.

Med jämna mellanrum blir man i tillfälle att granska innehållet i ljuset av vunna erfarenheter.

FORUM: — Har företagsdemokratin och arbetsmotivationen gemensamma faktorer?

Det måste vara meningsfullt att arbeta

LOUEKOSKI: — Att utveckla arbetsmotivationen är ett av syftemålen med företagsdemokratilagen. Företagsdemokrati är inget självändamål, utan arbetstagaren skall uppleva det som meningsfullt att han kan och får påverka arbetsförhållandena.

— Från företagsledningens synpunkt sett är det betydelsefullt hur arbetstagaren upplever sitt arbete, sin omgivning och sin ställning i produktionen. Arbetstagaren skall finna sitt arbete motiverat, inte bara som en inkomstkälla.

FORUM: — Borde man förutom redan existerande organ grunda nya för att genomföra företagsdemokratin?

LOUEKOSKI: — Inom den statliga förvaltningen skulle ett nytt organ grundas för att styra och övervaka verksamheten. Man har tänkt sig en företagsdemokratidelegation i anknytning till social- och hälsovårdsministeriet.

Samarbetskommittéer och personalrå — På företagsnivå skulle komma ifråga personalråd och samarbetskommitté. Organisationen som sådan blir inte särskilt klumpig. Under beredningsarbetet har man hela tiden strävat till så enkla och effektiva lösningar som möjligt.

FORUM: — Är det en politisk sa att vi har så olika synsätt på före tagsdemokratin? LOUEKOSKI: — Begreppets innebörd är en av orsakerna till den brokiga diskussionen. Det har helt enkelt inte gått att exakt och i samförstånd definiera vad man avser med företagsdemokrati. Vad i övrigt ankommer på meningsskiljaktigheterna så ligger väl roten i det hela i de politisk synsätt man anlägger.

FORUM: — Vilken är Matti Loue koskis roll för närvarande? LOUEKOSKI: — Jag fortsätter beredningsarbetet på lagförslagslaget så att det så småningom kan läggas fram fö -föredragning i statsrådet. Ministerut skottet behandlar vid sina möten min -alternativ och avgör eventuella menings skiljaktigheter. I utskottet sitter jag med som sakkunnig och som ett slags sekreterare. Resultaten av de överläggningar som hittills förts förefaller att vara den grund på vilken lagutkastet kommer att bygga.