Knivig vardag för uppfinnare

av Carl-Magnus Fogelholm Forum 2014-03, sida 11, 27.03.2014

DEBATT

Knivig vardag för uppfinnare

Staten reformerar riskfinansieringen för de minsta startupföretagen, vilket försvårar vardagen för uppfinnare och startupföretagare.

X Enligt statens nya modell för riskfmansiering för innovativa småföretag ökar stödet till de minsta, så kallade kuvös- eller såddföretagen, som verkar i tidig utvecklingsfas.

Men samtidigt verkar staten ha tappat tron på Uppfinningsstiftelsen och privata uppfinnare som idégivare till nya företag. Det årliga statsstödet till Uppfinningsstiftelsen upphörde nämligen tvärt - efter att stiftelsen verkat till förmån för uppfinnare och innovativa småföretag i Finland i hela 42 år.

De privata uppfinnarna blir lidande. Många privata uppfinnare och nyetablerade startupföretag har efter hård gallring fått utvecklingsbidrag för sina innovationer av Uppfinningsstiftelsen.

I enlighet med den nya innovationsstrategin kan en privatperson inte längre få statligt stöd för utveckling av en prototyp eller för skyddande av sin uppfinning. Det innebär att uppfinnaren blir tvungen att själv bekosta utvecklingsarbetet eller försöka licensiera sin uppfinning redan i idéskedet, vilket är svårt.

Alternativt kan han/hon välja att bli startupföretagare, vilket staten antagligen med den nya innovationsstrategin vill uppmuntra idérika människor till.

Uppfinnarna kan fortfarande, i likhet med små företag, få sina idéer utvärderade vid NYM-centralerna, men de kan inte längre som privatpersoner få statliga bidrag för konsulttjänster eller utvecklingskostnader.

Uppfinningsstiftelsen fortsätter för

HEUREKA. Det är en klen tröst att vara innovativ om inte uppfinningen kan realiseras i pengar. Finalnds nya innovationsstrategi gör det besvärligt för privata uppfinnare att gå vidare, då möjligheter till stöd begränsats kraftigt.

sin del verksamheten utan statsstöd och kommer att satsa på nya tjänster för innovaionsaktörerna.

De gamla nyckelorden uppfinning och patent byts ut mot kommersialiserbar uppfinning, nyföretagande baserad på innovaion och effektivisering av systemen. Stiftelsen uppger också att man vill eliminera de så kallade svarta hål som förekommer i det finändska innovationssystemet.

Kuvösföretagen får mera riskkapital. Tekes överdirektör Pekka Soini har nyligen påpekat att ”finländska storföretag inte innoverar modigt utan pysslar med små produkt förbättringar” Enligt Soini ”spelar storbolagen i för hög grad med säkra kort och satsar inte på banbrytande innovationer, med vilka de skulle nå verkliga konkurrensfördelar gentemot sina konkurrenter”

Trots att innovationspolitiken har utvecklats gynnsamt för nya innovativa företag har bara ett fåtal finländska tillväxtföretag de senaste åren hört till de internationellt snabbast växande företagen.

Många finländska kapitalplacerare har de senaste åren övergett marknaden. Under rekordåret 2008 placerade privata kapitalfonder 90 miljoner euro i nystartade företag. År 2012 var summan endast 40 miljoner euro.

Här skall nu staten komma in och underlätta de mest riskfyllda startupföretagens situation.

Genom ett färskt lagpaket har staten be slutat underlätta finansieringen för kuvösföretagen, som statistiskt sett är förknippade med de största riskerna.

De har hittills mottagit endast 8 procent av de placeringar som riktats till företag i en tidig utvecklingsfas, medan företagenistartfasen fått 58 procent och företagen i så kalllad tidig tillväxt erhållit 33 procent av kapitalplaceringarna.

Enligt den nya lagen ska Tekes, som samtidigt ändrar sitt namn till Innovationsfinansieringsverket Tekes, ansvara för hela den offentliga finansieringen för kuvösföretag. För ändamålet bildas ett av staten helägt aktiebolag som ägarstyrs av Tekes.

I statsbudgeten för innevarande år föreslås för Tekes 20 miljoner euro för denna placeringsverksamhet. Som jämförelse kan nämnas att tillväxtföretagen 2012 erhöll 135 miljoner euro av Tekes.

Statens nya 20 miljoner euros satsning på kuvösföretagen kan jämföras med det stöd på cirka 10 miljoner euro som staten årligen har beviljat Uppfinningsstiftelsen.

För att uppfinnarna som mister stödet från Uppfinningsstiftelsen skall vinna på den här reformen, är det nödvändigt att de mest lovande av deras idéer på något sätt kan vidareutvecklas.

Här finns kanske plats för nya utvecklingsbolag med uppgift att föra ut privatpersoners innovationer på marknaden?

Carl-Magnus Fogelholm, pensionerad startupföretagare

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 32014