Kollektivtrafiken ingalunda alltid energisnålast!

av Inger Ehrström Forum 1980-01, sida 08-09, 23.01.1980

Taggar: Teman: kollektivtrafik

Svensk undersökning: Kollektivtrafiken ingalund alltid energisnålast!

Man bör se upp för att kategoriskt förenkla debatten om olika transportmedels fördelaktighet med tanke på energiåtgång, visar en svensk forskningsrapport. Det är ingalunda klart att exempelvis kollektivtrafiken i alla lägen ställer sig fördelaktigast ur energisynpunkt…

WP” I samband med oljekriserna har debatten kring transportekonomin tagit ny fart och tyckandet blomstrar. Så är det i Sverige, och så är det i Finland. De argument som utnyttjas baserar sig vanligen på gissningar eller förhoppningar, och bara i bästa fall på undersökningar, vilka emellertid då tar fram någon avgränsad aspekt eller sektor. Seda ett halvår kan man emellertid inte längre med gott samvete föra diskussioner på det sättet. På uppdrag av Transportforskningsdelegationen i Sverige har en projektgrupp under ledning av tekn dr Ilja Kordi i två års tid utfört en undersökning av de viktigaste transportmedlen med avseende på deras energiekonomi.

— Denna undersökning har gjorts ”heltäckande”, framhåller Kordi. — Den har högre ambitionsnivå, är mer omfattande än någon som tidigare har gjorts i något land inom detta fält. Därför har den också väckt intresse inte bara i Sverige — utan tydligen också i Finland efter ”Energidagarna” i november, där jag presenterade den. Förfrågningar har kommit från många håll ute i världen. Vi har kunnat göra undersökningen så omfattande tack vare det primärmaterial och det bistånd som inte bara en lång rad myndigheter och institutioner, utan också tiotals företag inom alla branscher har ställt till vårt förfogande.

TOTAL ENERGIÅTGÅNG (kWh/passagerarkm) F28 FLYG Energiåtgång för: DC-9 Infrastruktur 10 Tillverkning oc m—] PERSONHM BIL

• underhåll Framdrivning

Utnyttjande av infrastrukturen: H = Högt M = Medel L = Låg 0, [ izr LITEN BIL

ANTAL PASSAGERAR 1 1 100 1000 Långväga persontransporter. Total energiåtgång i kWh/passagerar-km för ett antal transportmedel i typiska trafikeringar.

Godstrafik och persontransport

Undersökningens spännvidd kan närmast jämföras med olika samhällsekonomiska forskningar. Det framgår redan av bifogade principskiss. För att få fram den jämförelsebas som är förutsättningen för det avsedda studiet, måste fördelningen på både energiinsatserna för framdrivning och för tillverkning och underhåll av rörlig materiel samt energi för byggande och underhåll av infrastruktur beaktas. De transportmedel som studerats är för den långväga godstrafikens del lastbil, järnväg och kustsjöfart, för persontransporternas del i tätortstrafik personbil, buss, pendeltåg och tunnelbana samt i långvägatrafik de förstnämnda plus järnväg och flyg.

På bilden på vidstående sida omfattar undersökningen för godstrafikens del hela perspektivet, medan den för persontransporterna närmast motsvarar rutan i mitten, Orsaken till det snävare perspektivet i fråga om persontrafiken är att persontransporterna i tätorter, där gator och vägar har så många användningsområden, gör det omöjligt att dela upp infrastrukturen på olika trafikantkategorier.

Och vilket resultat redovisar då denna ambitiösa undersökning — Dess resultat låter sig inte sammanfattas i några enkla slutsatser om vilket eller vilka transportmedel som är energieffektivast. Vi har inte ens velat dra alla tänbara slutsatser av vårt resultat. Därför har det också visat sig att olika läsare tolkat det på olika sätt. Faktabasen finns emellertid här, och den borde göra det möjligt att föra en saklig debatt, säger dr Kordi.

— Det finns dock en viktig slutsats som man kan dra därur: det avgörande ur energieffektivitetssynpunkt är intetransportmedlet utan den kapacitet med vilken det utnyttjas. Och eftersom alla slutsatser endast gäller under vissa förutsättningar, måste resonemangen lika mycket beakta dessa förutsättningar som själva energieffektiviteten.

FORUM 1/80

Politikerna förenklar debatte — En sådan förenkling av debatten som man för närvarande ofta ser leder därför ingen vart, påpekar dr Kordi.

Att tex personbilen är effektivast i tätort under lågtrafiktid, medan kollektivtrafiken är energisnålast under rusningstid förefaller ju alldeles självklart och bevisas också av undersökningen. Men i den politiska debatten vill man betrakta det som ett axiom att kollektivtrafik alltid är fördelaktigast… De tyngre, rälsgående fordonen — dvs pendeltåg och tunnelbana — är betydligt känsligare än buss och personbil för variationer i beläggningen, och deras kapacitetsutnyttjande är följaktligen avsevärt ojämnare.

— Faktiskt finns det ur energieffektivitetssynpunkt helt enkelt inga argument alls för att driva tunnelbana eller ens busstrafik under kvällstid. Men den kan — och bör — motiveras av serviceskäl.

Ett annat exempel bland de otaliga som undersökningen ger: det måste finnas åtminstone 200 resenärer på ett tåg för att det energimässigt skall kunna konkurrera med en medelstor personbil räknat per passagerarkilometer, och tom ett välbesatt flyg plan är energieffektivare än en motorvagn med ett tiotal resenärer eller en mindre personbil med endast förare.

Minst två per bil

Det passagerarunderlag (eller godstransportunderlag) som ger den bästa energieffekten varierar alltså mycket starkt. Men man kan få fram ett slags minimivärde som måste uppnås för att man alls skall kunna motivera de olika transportmedlens användning sett ur energiekonomisk synpunkt. Om man utgår från en energiförbrukning om 0,35—0,60 kWh per passagerarkilometer, visar det sig att antalet passagerare bör vara minst 1,9 i personbil, 5—8 i buss, 15—25 i rälsbuss och 55—200 i tåg. Intervallerna är som synes stora och siffrorna förändras naturligtvis om man räknar med t ex en annan önskvärd energiförbrukning per passagerarkilometer.

— Vi har ju emellertid i undersökningen inte enbart sett på framdrivningsenergin, påpekar dr Kordi, utan också beaktat den energi som krävs för rörlig materiel och infrastruktur. I stort sett förändras dock inte relationerna mellan de olika transportmedlen genom denna vidgning a ut BYGGMATERIAL

ORIVMEDEC

SKROTNING, TIONER

Frincipskiss över Transportforskningsdelegationens undersökning om transportmedlens energiekonomi.

perspektivet. Den inbördes rangordningen blir inte energiekonomiskt annorlunda — förutsatt naturligtvis att kapacitetsutnyttjandet för både materiel och infrastruktur är normalt. Det är kapacitetsutnyttjandet som är den springande punkten. Alla strävanden att uppnå energieffektivare transporter bör därför inriktas på att finna den rätta avvägningen mellan transportmedlen. Att försöka ta reda på det ”energieffektivaste transportmedlet” går helt enkelt inte, framhåller dr Kordi med eftertryck, Inger Ehrström

Alla tiders Datsun - nya I20Å Rymlig mellanklassvagn : för samma pris som en småbil

Rymliga, breda framhjulsdrivna 120A Cherr po NN

Korsäkersvägen 1—9 00390 Helsingfors 39

Datsun-handlarna landet runt.

METALLER, PLÅT, MALM — GJUTGODS, TRÅG