Kompensation och annan handel
av C G Tollet Forum 1977-20, sida 21, 21.12.1977
de inflatoriska resp. andra yttre inverkningarna på företagets nettokapital, torde endast kunna beräknas riktigt in casu. . Det diskuterades också vilka slag av indexserier som bör användas för att mäta inflationen. Man kunde konstatera, att en i varje land fastställd officiell indexserie bäst kan tjäna detta ändamål. Olika politiska intressegrupper i samhället skulle annars beräkna inflationen på olika sätt och jämförbarheten mellan företagen skulle med åren försämras. Det har dock hävdats att en allmän indexserie med åren ändå skulle vara ägnad att snedvrida den totala jämförbarheten i samhället, p g a att inflationen inverkar olika på olika företag.
Denna problematik är väl en av de vägande orsakerna till att redovisningen av historiska kostnader inte ännu kan skrotas ned. En del synpunkter gick ut på att inflationens verkningar såsom hittills bör bedömas individuellt för varje företag om blott tillräckliga mätningsgrunder på enhetlig och jämförbar bas presenteras av företagen. Enligt andras förmenande borde man i ett övergångsskede köra med <indexjusterade bokslut vid sidan om de konventionella.
Beskattningens roll
Det föreföll som om man i arbetsgruppen, speciellt bland representan ter för länder med hårdare beskattning, ansåg att om företagen skall fondera delar av årsvinsten p ga inflationen, borde detta tillmötesgås av skattemyndigheterna i form av avdrag från den del av den beskattningsbara vinsten som fonderas. För Finlands del kunde man tänka sig att ett avdrag skulle få göras i statsbeskattningen för en inflationsjustering av nettokapitalet, och att denna justering skulle avsättas till en bunden inflationsfond, Inflationsjuste- . ringen skulle således binda en del av årsvinsten till företagen. Skatteavdraget skulle följa samma princip som dividendavdraget i statsbeskattningen. DO
Carl Erik Johnsson, CGR
C tforui
Kompensation och annan handel
Patrick Stobart, min gamle vän från hans tid som Counsellor på brittiska Helsingfors-ambassaden har enligt senaste Forum påpekat att vår handel med England inte är bilateral. Exakt! Och det är — för att använda redaktionens uttryck — banne mig någonting som behöver sägas.
we” Kompensationsaffärer modell 70-tal av typen Hawker jämte allt tal om balansen med än det ena än det andra landet gör att folk glömmer bort den multilaterala handelns natur. Ett tillgodohavande i England smäller lika högt som ett i Tyskland. Det är klart att om kursen mellan DM och pund förändras så håller inte detta, men det är inte det som det nu är fråga om. Poängen är att tillgodohavanden i ett ”multilateralt” lands valuta kan växlas om till vilken annan konvertibel valuta som helst. Så långt är Patrick Stobart och jag säkert helt eniga. Men däremot tycker jag i min tur att det är ”orättvist” att, som har gör, koppla ihop . en exceptionell kompensationsaffär med normal, öppen handel. Låt vara,
FORUM 20/7 att denna av gammalt balanserar till vår fördel. Alla länder kan inte — och skall inte — ha en utjämnad handelsbalans med alla andra länder. Det hör inte till systemet. Lika lite som att alla kan ha överskott på alla! Det har blivit Storbritanniens lott att utgöra det lysande undantag som bekräftar, att det å andra sidan inte heller är meningen att vårt sammanlagda underskott skall vara jämnt fördelat på alla våra handelspartner. Tyvärr har vår export på England under senare år relativt sett avtagit så att vår traditionellt största marknad har fallit till tredje plats. Vi kan nog behöva spurta en hel del med nya artiklar och utnyttja alla de inkörsportar som erbjuds.
Vad sen kompensationsaffärerna beträffar, vill jag gärna förena mig med vem som helst om att de nog inte precis lyser upp den internationella handelns himmel. Men för det första är det verkligen inte vi som i dessa yttersta tider återuppväckt dem och för det andra är de nog ändå såtillvida fair play, att varje leverantör som ger sig in i konkurrensen om en kompensationsaffär vet vad han gör.
Nu är ju inte pundet vad det har. varit och marken inte vad den borde vara, vilket har gjort kompensationsföret kärvt i det aktuella fallet. Men det är en annan historia.
Problem av den här sorten är tyvärr välkända i Finland också i den omvända situationen, m ao då det är leverantörer hos oss som har att klara av kompensationen.
Vad gäller ”Forums gäst” här senast, Mr Donald Fields, så menar han ’ apropå Hawker-affären att ”The
Finns” i sitt eget nationella intresse borde kunna förväntas göra ”business on their own terms”. Men det är ju faktiskt vad man gjort!
As a matter of fact, Mr Fields, we are, generally speaking, fairly active in the rich countries too, such as Germany, Sweden, Norway, Near East, and not only in ”poor Britain”, but in the Hawker-case the British company was, after all, the one who won the competition — and, consequently, got the lot of offset troubles as part of the offered deal. CO C G Tollet 21