Komplicerat strejkspel
av Anders Palmgren Forum 1971-05, sida 05, 17.03.1971
FORU 17, 3. 1971
Forum 5/71
Komplicerat strejkspel
Enligt FN-organet ILO har antalet strejkdagar per 1000 förvärvsarbetande personer i Finland varit i medeltal 123 under 1960-talets år. Nationslistan toppas av Island med 1556 strejkdagar, dvs nära 1,5 dagar per år för varje arbetsaktiv islänning. Metallstrejken i vårt land med 70 000 strejkande har varje dag utgjort nära hälften av det under föregående decennium genomsnittliga tabellvärdet per år. Även utan statistisk bedömning framstår strejken och dess biverkningar som en sällsynt allvarlig störning i samhällsmaskineriet.
En organiserad strejk är ett sätt att ge tyngd åt arbetstagarsidans förhandlingsargument. Då arbetsgivarna för sin del väljer arbetsstopp ses det som ett stöd åt förhandlarnas uträkningar, som visat att man inte kan gå med på de framförda kraven: Situationen påminner något om öppet krig.
Omfattande strejker är egentligen irrationella i lika hög grad som krig. Det ligger nära till hands att föreslå strejkkampers avgörande med hjälp av ett ekonomisktpolitiskt dataspel, utan onödigt inkomstbortfall. Ett svårlöst problem i sammanhanget utgör den effekt som bör tillmätas den demonstrerade strejkberedskapen med tanke på framtida löneuppgörelser. Därför misslyckas ibland det dataspel löneförhandlarna egentligen sysstar med före strejken. Kanske en neutral datamaskin kunde simulera strejkspelet till slut?
Den i Forum presenterade dialogen mellan förhandlingsparternas ordföranden visade rätt klart att argumenteringen åtminstone offentligt berör allmänna principiella frågor som sedan vid möten också förvandlas till procent och mark. Sådana transaktioner ger lätt olika resultat beroende på om de utföres av den ena eller den andra parten, eller av en maskin. En mycket intressant analys som arbetsgivarsidan måste betona och arbetstagäre gärna avfärdar som spekulation, gäller antalet företag och arbetsplatser som går förlorade genom olönsamhet efter en kraftig löneförhöjning. Bedömningen av tex lönsamhetsmarginaler eller inverkan av egna investeringsmöjligheter är tyvärr inte heller entydiga analysobjekt. Metallstrejken har allmänt bedömts som en strid om också andra värden än de omedelbart lönemässiga. Man har spekulerat i området från strävan till accelererad inkomstutjämning, ända till samhällsomstörtning. Det är därför knappast möjligt att spela igenom strejkförloppet på datamaskin. Experter på arbetsmarknadspolitik skulle förmodligen kunnat förutspå metallstrejkens slutuppgörelse för denna gång, såsom de flesta strejkers lösning i efterhand verkat förutbestämda. Effekten av arbetsnedläggelsen på landets totalekonomi och arbetsmarknadspolitik på lång sikt formas. ändå genom den verkliga strejkkampen. Anders Palmgre 5