Komponenttillverkning på stark frammarsch

av Håkan Nordqvist Forum 1976-09, sida 39-40, 26.05.1976

Taggar: Teman: komponenttillverkning

FORUM 9 - 1976

Forskning och utveckling 39

Produktion av elektronikkomponenter är en verksamhet som ansetts exklusivt förbehållen stora tillverkare på stora marknadsområden. Hos Oy Nokia Ab Elektronik har man dock sedan flera år tillbaka satsat rätt mycket på forskning och utveckling just på detta område samtidigt som man även inlett en efter finländska förhållanden rätt omfattande tillverkning av vissa typer av komponenter.

E y»” Huvudprodukterna i Nokia Elektroniks komponenttillverkning utgörs av spolar och kretskort. Detta innebär i och för sig inget direkt nytt och om den produktionen är Nokia heller inte ensam i landet. Intressantare är då utvecklingen av själva produktionstekniken kring dessa enheter samt de nya satsningar som skett på tjockfilmsteknik, hybridkretsar och LSI-teknik. Vid Elektroniks nya fabriker på Kilo industriområde i Esbo sker också avancerad laboratorietillverkning av för finländsk telekommunikationsteknik nya komponenter med tillämpning i framtida Nokiautrustning.

Idag omfattar Kilo-fabrikens produktion ferritspolar och transformatorer av olik slag samt kretskort. Det layout-arbete som föregår produktionen av kort, sker med hjälp av datamaskin. I liten skala tillverkas konventionella tjockfilmshybridkretsar, utförs ytbehandling av mikrovågskomponenter samt kemisk bearbetning av vissa mekaniska delar. Tillverkningsmetoder för flerskiktshybridkretsar och additiva kretskort är under utveckling.

Tillverkningsvolymen för spolar är ca 1 miljon per år, kretskortstillverkningen omfattar ca 4000 m? per år. Av dessa är 2.500 m? dubbelsidiga genompläterade kort. Med kretskortstillverkning besläktade metoder används också vid framställning av vissa mikrovågskomponenter (s k mikrostrip-kretsar).

Vänd!

Exempel på CAD-layout, ett kretskort för minidatorn Mikko 2.

kationselektronik.

Nokias s k spolshop tillverkar komponenter i huvudsak för telekommuni 40

FORUM 9 » 76

Varför komponenter…

En huvudorsak till att Nokia gått såpass starkt in på området för komponentteknik är kravet på integrerat samarbete mellan produktutveckling och produktion. Kapacitet inom komponentområdet ger både flexibilitet och ekonomi i den växelverkan som är nödvändig för utvecklandet av nya och alltmer avancerade produkter. Man uppnår en högre förädlingsgrad hos produkterna, och därmed bättre ekonomi än när man är beroende av utomstående, oftast utländska, underleverantörer.

Det kanske viktigaste skälet för satsningen är dock trots allt tekniskt — behovet att genom självständigt eget utvecklingsarbete följa med tekniken på området och därigenom skaffa tillräcklig erfarenhet av de kvalitetskrav som måste ställas på de enskilda komponenterna i en utrustning för att helhetsresultatet skall bli bra.

Ett ensidigt beroende av utomstående leverantörer på just komponentområdet — det kanske viktigaste med tanke på förnyelsen inom produktsortimentet — kan innebära eftersläpning även inom övriga delar av den egna produktutvecklingen.

Det faller sig självt att frågan om sats ningen på komponenttillverkning bör ses ur flera perspektiv — en satsning i laboratorieskala för bevarande av kvalitetet i den egna teknologiska utvecklingen är en sak — en helt annan är en kommersiell satsning i större skala för att tillfredsställa även utomstående kunder. Här uppkommer kravet på stor marknadsvolym för uppnående av rimlig avkastning.

I finländska förhållanden måste en sådan satsning därför bli ganska selektiv och man har vanligen ansett att den bör begränsas till i huvudsak elektromekaniska komponenter såsom kontaktdon och omkopplare, där den inhemska marknaden kunde utgöra basen för efterfrågan.

… men inte halvledare?

En ofta debatterad fråga är avsaknaden av inhemsk produktion av halvledarkomponenter. Det tekniska kunnandet utgör ingen nämnvärd begränsning men i stället är de ekonomiska lönsamhetskriterierna avgörande.

Problemet skulle framförallt vara, att åstadkomma en sådan satsning att olika användare kunde enas om produktsortimentet och en långtgående standardisering. Exempel på projekt av denna typ

Kretskortens layout görs med hjälp av en dator, s k CAD (computer aided design).

finns på rätt nära håll — Asea-HAFO i Sverige kan nämnas som ett.

Stora investeringar

Tillverkning av komponenter ställer höga krav på kapitalsatsningar, till åtskillnad från renodlad sammansättning av elektronikutrustning. Maskininvesteringarna är stora och satsningar på köp av utländskt kunnande kan knappast helt undvikas även orn inhemska personresurser i övrigt finns tillgängliga. Satsningen på komponentteknik blir då i de flesta förhållanden en fråga om omsorgsfull avvägning av teknologiska nödvändigheter mot ekonomiska begränsningar. I viss mån gäller frågan också lönsamhet på kort sikt gentemot överlevande på lång sikt. Helt utan avancerat kunnande om delarna i helheten kan man knappast klara konkurrensförmågan i en såpass föränderlig tillvaro som elektronikbranschens. Detta gäller speciellt om delarna är avgörande för den framtida helheten — man kan dra en parallell till den olycka som drabbade många tillverkare av konventionella kontorsmaskiner vid elektronikens genombrott på denna sektor om man nu vill söka en jämförelse.

(Håkan Nordqvist)

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."