Kone i Köpenhamn

av Sigyn Alenius Forum 1984-12, sida 18-19, 22.08.1984

Taggar: Bolag: Kone Oy Personer: Ralf Petersen Orter: Danmark Teman: ekonomi

KONE trivs bra i Danmark ”Här kommer hissen I vårt nybygge” berättar direktör Ralf Petersen.

IN Nyckelordet för en företagare som har för avsikt att lyckas i Danmark är: informera. Man ska hålla möten och förklara. Respekt i allmänhet är danskarna absolut inte födda med. Auktoritet är ett fult ord i det danska språket, men danskarna kan godkänna auktoritet i speciella sammanhang och hysa respekt bara det står klart att målet är effektivitet och pengar och att de själva har andel i det.

Ralf Petersen skickades 1971 till Köpenhamn av Kone Oy för att sköta det nystartade dotterbolaget i Danmark. Ralf Petersen är tvättäkta helsingforsare. Att han råkar heta Petersen beror på att hans far har emigrerat till Finland från Danmark. Härigenom ”föddes” han också med kunskaper i danska. Men som helsingforsare och på grund av en finskspråkig mor, behärskar han också finska. Svenskan flyter bra på grund av att hustrun är svenskspråkig. Med dessa meriter var han så att säga rätt man på rätt plats då han flyttade till Kone i Köpenhamn.

Lite namnkomik

Kone Oy köpte in sig i det danska hissföretaget Thrige Titan år 1968. År 1971 köpte man hela rasket och skapade dansk 18

Kone A/S. Härvid var Petersens efternamn en förträfflig landgång, men firmanamnet var lite mera problematiskt. Kone betyder nämligen på danska hustru eller gumma och många undrade varför bara gummor fick åka med hissen då de läste firmamärket i hissarna… Hur som helst har det hela gått ändå och gumman Kone klarar sig bra.

I dag täcker Kone 60 procent av hissmarknaden i landet. Kones försäljning i Danmark utgörs till 80 procent av hissar, resten av huvudsakligen iyftkranar. Man har också nyligen startat en sektor för mediotekniska instrument. ”Vi satsar kraftigt på allt som är mikroprocessorstyrt — det gör ju alla” säger Petersen och konstaterar att konkurrensen är benhård.

Serierna för små

Standardisering är ett nyckelord också för Kone Oy. Med tanke på den danska industristrukturen med idel små och medelstora företag med korta eller högst medellånga serier — bara 100 danska företag har mer än 1000 anställda — stod det ganska snart klart för Kone att Danmark inte var ett lämpligt land att starta produktion i. Komponenterna importeras till nästa 100 procent från Finland där, som Petersen säger, lönerna är lägre och fliten högre, vilka tillsammans ger ekonomiska fördelar. Några problem i samband med importen har man inte stött på. Tullarna är avskaffade mellan länderna trots att Danmark hör till EG och Finland till EFTA och några andra importhinder har Kone inte heller stött på. Komponenterna monteras ihop i Danmark av danskar — det gör de fint. Deras tekniska kunskaper är goda. Och först som sist kan de sälja, vilket danska Kone har haft stor nytta av.

Prov på finsk sisu

Kone-starten i Köpenhamn var dramatisk. ”Finnen visar sin sisu” kommenterade de anställda som blev kvar då den nykomna direktören i stort sett startade sin bana i företaget med att ge 73 av de 120 kontorstjänstemännen i företaget det idag så fruktade grå pappret. Till all lycka var arbetslösheten den gången inget större problem så de avskedade fick snabbt nya tjänster på annat håll och Kone blev av med vad Petersen kallar ”en onödig överdyggnad av byråkrati”

Danskarna har en stark benägenhet att skapa hierarkier. De samlar ihop beslutsfattare och deras rådgivare och rådgivares konsulenter och deras medhjälpare osv. som alla ställer kloka frågor till varandra men som faktiskt inte behövs i beslutsprocessen. Det här hänger tydligen ihop med danskarnas i övrigt nyttiga sinne för grupparbete. Danskar arbetar gärna i team. Grupparbetet har slagit igenom i Danmark betydligt mera än i Finland. I Finland är man mera enstöringar, mera självständiga.

Viktigt att diskutera

Hela företagskulturen i Danmark präglas av kravet att alltid vara flera tillsammans. En företagsledare ska helt enkelt räkna med möten och diskussioner med de anställda som en nödvändig ingrediens i styrningsprocessen. Alla ska ha känslan av att de har varit med hela tiden. Man ska aldrig komma med ett färdigfattat beslut och bara lägga fram det på informationsmötet — idéerna ska debatteras och diskuteras också om besluten kanske i

Danskarna tycker om att veta vad det är frågan om. Det värsta de vet är att, som de själva uttrycker det, få en säck dragen ner över öronen. I Danmark kan man rationalisera, ändra metoder och system och till och med avskeda folk, bara man på förhand förklarar vad som egentligen är meningen. Och tonen ska vara älskvärd, hur hårda bud det än är frågan om”That one may smile and smile and be a vilain, at least I am sure it may be so in Denmark” skrev redan Shakespeare (Hamlet, första akten, femt scenen). Det gäller än i dag.

verkligheten redan har fattats. På det sättet får man medarbetarna med sig — i annat fall riskerar man frustrerade anställda som gör systemet motigt.

Ikke so gerne nej!

Mötesdeltagarnas svar ska vara: “OK, vi förstår, vi är med.” Säger en dansk ”ikke så gerne”, så ska man inte konstatera att om han inte gör det gärna så får han väl göra det ogärna då, för ”ikke så gerne” är liktydigt med ”nej”.

Ett danskt ”jaha” eller ”OK” förutsätter också att vissa formaliteter uppfylls. Ett möte är inte något som undanstökas på fem minuter. Ett möte innebär alltid en ram av ”hygge”, som kort och gott betyder trivsel, fryntlighet, gemytlighet och liknande. Hygge är liktydigt med öppnade ölflaskor, skjortärmar, korslagda ben på mjuka stolar. Ärendet som behandlas kan vara svårt, besvärligt och obehagligt, men mötesstämningen är skämtsam och man småpratar om saken, ger varandra en klapp på axeln och man tar god tid på sig hur bråttom man än har.

Myndigheternas bestämmelser är i regel mjuka och liberala. Danmark är ett kapitalfattigt land. Kommer man med investeringsplaner så är man välkommen alla gånger. Det finns en gräns för hur mycket man får investera, nämligen fem miljoner danska kronor per år. Men har man tillräckligt goda skäl kan bestämmelserna alltid kringgås. Danmark är öppet — den ekonomiska liberalismen har sina rötter i Danmarks geografi: handla bör man, annars dör man och de som vill göra affärer med danskarna är alltid välkomna. De kommer med pengar som alltid är ett förträffligt argument i Danmark.

Mindre medgörliga kan emellettid fackföreningarna vara. Men är man bara beredd att acceptera deras väldiga makt så har man vanligen stabila arbetsförhållanden och god arbetskraft. Kone-Petersen, som metallarbetarför bundet kallar honom, är omtyckt. Han är rejäl. Hans ord håller. Kone i Köpenhamn har tillsvidare inte råkat ut för en enda strejk eller arbetskonflikt. De som blev kvar efter ”massavskedandet” då företaget startade, är fortfarande kvar i huset. Och den växande verk 12/84 FRUN

Av SIGYN ALENIU samheten har medfört åtskilliga nyanställningar. I dag omfattar kontorssidan, ingenjörerna medräknade, 70 personer och verkstatdssidan 310.

Flyttar till nya utrymmen

Personalstyrkan väntas ytterligare öka i och med att Kone flyttar in i sitt nya hus och därmed till större utrymmen. Från december ska företaget verka i kvarteret ”Lyktan”, ett stenkast från centrum i Köpenhamn, Dyrt? Javisst, medger Petersen, men transporter och tid kostar också pengar. Så omfattande som Kones service är idag betyder det en hel del att ligga centralt. Verkstaden är bemannad dygnet runt: sitter någon fast i en hiss, är det inte särskilt muntert att sitta där tills arbetstiden börjar igen nästa morgon.

Det nya kone-huset blir en dryg sjättedel större än det nuvarande — 6200 kvadratmeter våningsyta jämfört med 5000 idag. Den danska ekonomin håller på att åter hämta sig. Byggsektorn har redan fått fart. Det kommer att behövas både kranar och hissar. innan arbetet påbörjas måste ritningen studeras noga. Direktör Petersen begrundar här ritningarna tillsammans med en del av verkstadens personal.