Konjunkturen : Ekonomisk rolifördelning

Taggar: Teman: ekonomi

Konjunkturen hemma …

Ekonomisk rollfördelning

STATSMINISTERN HAR i några offentliga anföranden Jåtit förstå, att förutsättningar nu existerar för en betydligt starkare expansion i den privata sektorns produktion än vad som faktiskt synes vara i sikte. De privata företagen borde besinna sitt ansvar för upprätthållandet av sysselsättningen. Staten har inte nog resurser att samtidigt finansiellt understödja företagsamhetens villkor och bereda ett oförändrat antal arbetslösa sysselsättning i statsfinansierade arbeten. Detta uttalande har som bekant lett till en långvarig polemik i tidningspressen, Statsministern och flera andra ministrar har också talat ogillande om hyresvärdar, som skor sig på hyresgästernas bekostnad (här avses inte brott mot den tillfälliga hyresregleringen).

MAN KAN INSTÄMMA i statsministerns analys av produktionförutsättningarna i de enskilda företagen. Det polemiska sättet att framföra vad som väsentligen var en personlig värdering av det aktuella konjunkturläget får en dock att undra, hur statsministern ser på företagens roll i det ekonomiska livet.

För den moderna välfärdsstaten har det varit naturligt att betrakta socialpolitiken och senare också produktionspolitiken ur sysselsättningens synpunkt. För ett individuellt företag är likväl användningen av arbetskraft en föga ändamålsenlig beslutsparameter. Effektivitetssynpunkter, vare sig de är centrerade på vinstmaximering eller andra kriteria, kan väl strida mot sysselsättningssynpunkterna. Tillfredsställandet av kravet på stigande produktivitet leder vid en svag efterfrågeutveckling för slutprodukterna till minskad efterfrågan på arbetskraft.

OM STATSMINISTERN DÄREMOT helt enkelt ville klandra våra företagsledare för bristande företagsamhet, är ingenting att invända mot logiken i resonemanget, En sådan fundamental brist går likväl inte att avhjälpa under loppet av ett konjunkturuppsving, det kräver mångåriga ansträngningar!

VAD ANGÅR DEN ALLMÄNNA HYRESNIVÅN kan mån väl knappast klandra enskilda hyresvärdar som kräver och får vad som på marknaden gäller som gängse vederlag? En genomgripande förbättring i vår internationellt sett mycket höga hyresnivå kan endast åstadkommas genom påverkan av utbuds- och/eller efterfrågeförhållandena på bostadsmarknaden. Vore det för övrigt inte ett trängande socialt, ekonomiskt och kulturellt behov att vid våra högskolor bygga verkligt billiga bostäder för samtliga studerande från andra orter? Kostnaden för en sådan bostad borde inte få vara högre än den beräknade bostadskostnad en familj på orten har för en inneboende son eller dotter med eget rum. Mi “000 (log. skala)

Sysselsättningsläget fortfarande svagt

Som känt var sysselsättningsläget i vintras det svåraste sedan relevant statistik började insamlas för tjugo år sedan. Under sömmarens lopp har en tydlig förbättring inträffat, som återspeglas såväl i en minskning i arbetslösheten som i en ökning av antalet lediga platser. I början av september var antalet lediga platser rent av större än ett år tidigare. Arbetslösheten minskar dock i bekymmersamt långsam takt, såsom av diagrammet framgår.

Mindre utländsk nettoupplåning

Långfristiga utländska lån lyftes under första halvåret 1968 till ett värde av sammanlagt 610 miljoner mark, framgår det av preliminära uppgifter från Finlands Banks institut för ekonomisk forskning. Bruttoimporten av långfristigt kapital i januari-juni 1968 blev därmed 55 miljoner mark mindre än ett år tidigare. Om den i fjol erhållna stand-bykrediten från Internationella Valutafonden på 163 miljoner mark inte beaktas, steg bruttoimporten av långfristigt kapital med 108 miljoner mark.

Den <: långfristiga utländska skulden = amorterades under första halvåret 1968 med 354 miljoner mark, medan motsvarande siffra ett år tidigare enligt nuvarande valutakurser var 168 miljoner mark. Att amorteringarna steg så kraftigt, berodde i främsta rummet på återbetalningar av medellånga finanskrediter. Dylika krediter har under de senaste årens stramhet på den långfristiga kapitalmarknaden upptagits i stor omfattning. Finlands nettoimport av långfristigt ut Att förbättringen i efterfrågan på arbetskraft är så långsam beror främst på trögheten i konjunktursuppsvinget, vilket i sin tur är att föra tillbaka på den ur vår exportproduktions synpunkt måttliga framstegstakten i den utländska efterfrågan. En bidragande orsak är den starka nedgången i efterfrågan på arbetskraft i den svenska industrin, vilket återverkat också på många finländares arbetsmöjligheter i Sverige.

ländskt kapital under första halvåret 1968 blev alltså 256 miljoner mark, vilket var 241 miljoner mark mindre än ett år tidigare.

Vid slutet av juni uppgick Finlands långfristiga — utländska skuld till 4431 miljoner mark.

Pundets roll

Centralbankerna i väst — utom Frankrikes — har beslutat att ställa ett lån på två miljarder dollar till Storbritanniens förfogande för att motverka spekulationer om pundet.

Lånet finns att tillgå för Storbritannien som en kreditreserv under 10 år. Det tillkännagavs vid det senaste månatliga bankchefssammanträdet inom Bank of International = Settlement (BIS) i Basel.

Grundtanken bakom krediten är att skydda pundet mot ett massivt — tillbakadragande av tillgodohavanden från Storbritannien av stater i sterlingområdet. Lånet kommer att innebära, att pundets roll som reservvaluta gradvis försvinner — ett ansvar som den brittiska ekonomin inte är stark nog att bära.

Forum 16/6 - .« och i utlandet

Nedgången i penningvärdet

FIRST NATIONAL CITY BANK i New York publicerar årligen en översikt över förändringen i penningvärdet i olika länder. Som måttstock används inversa värdet av ökningen eller minskningen i levnadskostnadsindex. Detta mått ger åtmistone för industriländernas del en ganska god bild av utvecklingen, om också vissa regeringar fortfarande har för vana att frysa priser som har stor vikt i indexen och oaktat att de flesta levnadskostnadsindexar grundar sig på föråldrade konsumtionsmönster.

I nedanstående tabell återges den genomsnittliga årliga minskningen i penningvärdet under perioden 1957—1967 i ett antal industriländer. Data för utvecklingsländerna har utelämnats, eftersom de är av mindre intresse för oss. I förbigående kan likväl nämnas, att Guatemala, El Salvador, Venezuela och ‘Thailand hade de stabilaste valutorna under denna tid, medan å andra sidan Chile, Argentina och Brasilien stod nederst i förteckningen med en penningvärdeförsämring på 29—32 procent om året.

Genomsnittlig årli penningvärdeförsämrin 1957-—1967, procent Förenta staterna 17 Luxemburg 1,8 Kanadå 2,0 Belgien 2,2 Tyska Förbundsrep. 2,2 Schweiz 2,6 Storbritannien 2,8 Österrike 3,0 Nederländerna 3,1 Irland 3,1 Italien 3,4 Norge 3,4 Sverige 3,7 Japan 4,1 Danmark 4,2 Finland 4,4 Frankrike 4,7

De nordiska länderna hör till dem som har den största prisökningen under den berörda perioden. Det är alltså ingen händelse, att Stockholm sedan något år är den dyraste staden i den engelska Financial Times” internationella levnadskostnådsjämförelse. Finland har utomlands undgått det mycket dyra landets rykte genom två devalveringar i början och slutet av tioårsperioden. Deprecieringen av det franska penningvärdet under denna tid hänför sig i huvudsak till slutet av 1950-talet, medan utvecklingen sedan dess har varit jämförelsevis gynnsam ur penningvärdets synpunkt, såsom framgår av diagrammet ovan till höger.

EN IÖGONENFALLANDE FÖRETEELSE på senare år är den, att penningvärdet har försämrats snabbare än förut i Nord-Amerika, medan utvecklingen i de stora västeuropeiska industriländerna närmast pekar på en långsammare nedgång än för ett par år sedan, O

Forum 16/68

INDEX, 1957=10 15 Öl 59 6 12 100 SWITZERIAN 20 150 12 100

Devalveringar oc utrikeshandel

Devalveringen förra året i de tre EFTA-länderna Storbritannien, Finland och Dänmark gav önskat resultat i de två sistnämnda länderna, men i Storbritannien försämrades handelsbalansen ytterligare.

Detta framgår av en statistik för första halvåret 1968 från EFTA-sekretariatet i Geneve.

Finlands och Danmarks totala export ökade med 5 respektive 2,5 procent efter devalveringen jämfört med första halvåret 1967, men den brittiska exporten sjönk med 3,1 procent. Också på importsidan infriades förväntningarna för Finlands och Danmarks del. Där medförde devalveringen en nedgång på 6,7 respektive 1,1 procent. — Storbritanniens import däremot steg med 4 procent, Finland ökade exporten till andra länder inom frihandelsområdet med 19 procent. I handeln med de övriga nordiska länderna har Finland haft anmärkningsvärda framgångar. Den finländska exporten till Norge ökade med 69 procent och exporten till Sverige med 19 procent. OO

Den franska valutabalansen

Franska ’ regeringen slopade i september de valutakontrollåtgärder, som hade införts tre månader tidigare efter de omfattande oroligheter som undergrävde landets ekonomi under försommaren.

Regeringens direktiv att slopa kontrollåtgärderna väntas öka francens värde på den utländska marknaden. Samtidigt fri släpps exporten av kapital och guld.

“63 65 167

UNITED KINGDOM

Finansministern tillkännagav beslutet efter ett kabinettsmöte, under vilket en ny budget för 1969 antogs. Budgeten är den högsta under bela efterkrigstiden. Den uppgår till 152 miljarder franc, vari ingår ett väntat underskott på 11,5 miljarder franc.

De franska guld- och valutareserverna är fortfarande mycket stora, trots en minskning på 1426 miljoner dollar mellan maj och augusti. De uppgick i slutet av augusti till 4601 miljoner dollar. mi

Konjunkturstimulerande kreditpolitik i OECD

Flera västliga industriländer har inför den väntande försvagningen i produktionens tillväxttakt lättat på sin kreditpolitik. 1 Förenta staterna företog Federal Reserve Board i mitten av augusti en ytterst ringa sänkning av diskontoräntan från 5,5 till 5,25 procent. Vanligen ändras räntesatsen med en halv procent åt gången. Företrädare för centralbankssystemet sade, att sänkningen hade blivit möjlig sedan kongressen godkänt president Johnsons förslag om skattehöjningar och dessutom minskat på vissa föreslagna utgifter för nästa finansår,

I början av september sänkte också Kanada diskontoräntan, två månader efter en tidigare sänkning. Den kanadensiska åtgärden kan närmast tolkas som en följd av en förbättring i betalningsbalansen,

Efter det de goda export- och importsiffrorna för augusti åtminstone för tillfället lättat trycket på pundet, sänks det brittiska diskontot med en halv procentenhet i mitten av september.

25