Konjunkturuppgång med risker
av Mikael Ingberg Forum 1997-11, sida 14, 20.11.1997
a konjunktur e puls
Konjunkturuppgång med risker
DEN GODA KONJUNKTUREN I FINLAND HÅLLER I SIG. MEN DEN KAN SPOLIERAS AV PROBLEM PÅ EXPORTMARKNADEN I SYDOSTASIEN OCH AV DE INKOMSTPOLITISK n snabb exporttillväxt, till tagande byggnadsverksam het och en kommande in vesteringsboom inom indu strin är faktorer som håller den finländska ekonomin på en snabb tillväxtkurs under de närmaste åren. Den finländska ekonomin går också nu på högvarv. De senast publicerade siffrorna gällande totalproduktionen i landet tyder på att tillväxten i år kommer att stanna vid 5 procent. Nästa år kommer tillväxtprocenten att vara något lägre, men ändå mycket hög i ett historiskt perspektiv.
Den snabba tillväxten innebär gi’vetvis också att sysselsättningsläget förbättras kraftigt. En gammal tumregel säger ju att när ekonomin växer med Över tre procent per annum förbättras också sysselsättningsläget. Nästa år ligger tillväxten i vårt land över 3 procent för femte året i följd. Idag är därför sannolikheten stor för att regeringens målsättning om en halvering av arbetslösheten under ionevarande riksdagsperiod kan förverkligas.
akokokok o Även om den ekonomiska tillväxten just nu går som på räls, finns en del riskmoment både för vissa bolag och för ekonomin som helhet.
Ett av riskmomenten är den mycket omtalade negativa utvecklingen i en del sydostasiatiska, relativt nyligen utvecklade industriländer. I länder som Malaysia, Burma, Indonesien och Thailand har ju utvecklingen under de senaste månaderna varit mycket tur FÖRHANDLINGARNA.
ikael Ingberg tsten är direktör för it bulent. Detta sammanhänger med att den ekonomiska tillväxten under en lång räcka av år har varit mycket hemmamarknadsdriven. Länderna har därmed också skuldsatt sig utomlands. Den stora utländska skuldsättningen lockade en del större valutaspekulanter till dessa länder och en finansiell kris blev ett faktum.
För många finländska bolag, som exporterar till dessa länder, har den finansiella krisen lett till bekymmer och innan krisen har ebbat ut är säkert också möjligheterna till nya exportaffärer små. Sålunda har företag, som har sålt väsentliga delar av sin produktion på dessa marknader, lidit direkt av krisen. Dylika bolag är enligt min bedömning exempelvis Tamrock, KCI Konecranes, Valmet och Metra.
Ett viktigt element i den sydostasiatiska krisen har också varit att de berörda ländernas valutor har deval verats kraftigt. Detta innebär givetvis att deras internationella konkurrenskraft har stärkts, exempelvis i relation till finländska exportbolag. Inom branscher där finländska företag konkurrerar med företag från de berörda sydostasiatiska länderna har alltså konkurrensen hårdnat. Speciellt starka har de sydostasiatiska länderna varit inom bulkbranscher som massa-, pappers- och metallindustrin. Sålunda är en annan potentiell förlorargrupp bland de finländska företagen skogs bolagen samt Outokumpu och Rautaruukki.
Dessutom har ju redan nu den finansiella krisen till en viss del spritt sig, påverkat börskurserna världen över och skapat osäkerhet om framtiden i investeringskretsar.
LEGE
En annan riskfaktor som kan bryta den positiva inhemska utvecklingen under de närmaste åren är en accelererande inflation. I och med att den ekonomiska tillväxten är mycket snabb är det naturligt att mindre inflationstryck ger sig till känna inom olika sektorer av ekonomin. Sålunda har t.ex. byggnadskostnaderna stigit relativt snabbt under det senaste året.
Ett verkligt problem uppstår emellertid ifall dessa mindre prishöjningar tillsammans med en hårdnande konkurrens om arbetskraften leder till överhöga löneförhöjningskrav från arbetstagarorganisationernas sida i de nyligen påbörjade inkomstpolitiska förhandlingarna.
Ifall kostnadstrycket i näringslivet tillåts öka för snabbt kommer nämligen Finlands Bank av allt att döma att bli tvungen att skärpa den penningpolitiska linjen med högre räntor som följd. Högre räntor och fallande aktiekurser kan lätt bli faktorer, som stoppar upp den positiva ekonomiska utvecklingen genom att såväl konsumenter som företag förlorar tron på framtiden.
Positiva förväntningar om framtiden finns ännu idag, men dessa positiva förväntningar kan snabbt spolieras. &
FORUM NR 11/97