Konjunkturuppsving det är här
av G M-z Forum 1979-08, sida 32-33, 09.05.1979
Konjunkturuppsving2t är hä
Den konjunkturförbättring som inträdde senaste höst fortsätter nu tydligt. I januari låg
Mercators totalinde för den produktiva ak tiviteten 5 procent över fjolårsnivån.
Självfallet kan man säga att vi fortfarande har vissa osäkerhetsmoment. En del branscher har inte full vind i seglen. Men just nu ser det ut som om KOP:s optimistiska prognos om 5 procent ekonomisk tillväxt i år kunde besannas. Skogsindustrin har full fart och metallindustrin håller långsamt på att repa sig åtminstone vad produktionsvoly merna beträffar.
ty» Sareget nog ser det ut som om våra svagaste sektorer ligger inom hemmamarknadsproduktionen. De på hemmamarknaden inriktade industribranscherna var tämligen svaga. Och byggnadsverksamheten håller på att gå tillbaka. Ur konjunkturpolitisk synpunkt är detta paradoxalt. Vår sk stimulanspolitik borde ju rimligen ha kunnat sköta den inhemska marknaden bäst.
Men kanske finansministeriet bedriver en sofistikerad ekonomisk politik. D är medvetna om att alla åtgärder verkar med betydande tidseftersläpning. Därför måste de sättas in ett år i förväg. Om man redan i fjol insåg att uppsvinget skulle sätta in i år, kunde man redan då slå till bromsarna, fastän man låtsades tala om en stimulanspolitik. Det måste dock medges att denna konspirationshypotes inte låter särskilt trovärdig.
Det kan kanske också understrykas att 5 procent ekonomisk tillväxt mycket
Näringsgrenarnas utvecklingstakt Förändring i “/o per arbetsdag 1978/77 och 1979/78
Glidande Total Jord- Skogs- ludust- Byggn. Han- Samkvartal bruket bruket rin verks. deln färds. X—XlI +5 +5 +24 +5 —9 +3 + XI—1 +6 +3 +22 +6&6 0 +5 FO Månad
December +8 +5 +26 +8 0 +H+0 +7 Januari +5 —1 H+H5 o +6 0 “+ 4 “”+12 Kommenta > Jämfört med siffrorna för december utvisar januari en viss normalisering. På grund av svårigheterna att beräkna antalet i verkligheten effektiva arbetsdagar i olika näringsgrenar i december är kalkylen troligen mera signifikativ i januari. Allmänt taget synes konjunkturförbättringen vara tämligen stabil om man bortser från byggnadsverksamheten som är på vä neråt. Också inom jordbruke kan man se en viss dämpnin som en senkommen följd av missväxten. Att skogsbrukets snabba expansionstakt dämpades en aning beror uppenbarligen på att man vid toppsäsongen redan stöter på kapacitetstaket 3 väl kan tolkas som en högkonjunktur. Vi har visserligen förut varit vana vid betydligt högre tillväxtsiffror i början av ett uppsving. Men om den genomsnittliga tillväxttakten, trenden, numera har sjunkit från 5 procent till 3 eller kanske bara 2 procent, så är 5 procent ganska mycket.
‘Temperaturen i vår ekonomi har sjunkit. Då är risken för överhettning också mindre. Men =<:skogsbranscherna kan nog vara värda en särskild bevakning. Överhettning är knappast önskvärd ens ur branschens egen synvikel.
Skogsindustrin
Den kemiska skogsindustrins produktionsvolym låg i januari 20 procent och den mekaniska 23 procent över fjolårsnivån. Bland de produkter inom pappersindustrin som statistikcentralen redovisar var det bara tryckpapperet och sulfitcellulosan som inte ökade starkt. Vidare är det värt att notera att problembarnet träfiberplattor nu visade en stark expansion, 23 procent, tom något mera än sågvarornas 19.
Vad skogsindustrins exportsiffror beträffar finns det inte ännu tillgängliga volymsiffror. Exporten kan visserligen väntas fortsätta. Men för att få lika stark ökningstakt som under höstmånaderna krävs det nu speciell expansion. Nu kommer nämligen jämförelsen att göras med månader då 1978 års starka pappersexportökning redan hade börjat sätta in. Det blir därför något svårare att uppnå samma Öökningstakt som förut. Men det är troligt att ökningen i volym fortsätter också om procenttalen blir något måttligare.
Konjunkturindikatorn
Totalindexens procentuella utveckling sedan föregående års kvartal och månader.
1978/79
Mars
April
Maj
Juni
Juli Augusti September Oktober Navember December
Kvartal Måna 1979/78 Januari
Anm. Kvartalssiffrorna i den första kolumnen gäller glidande kvartal med siffran återgiven på kvartalets mittmånad. Procenntalen gäller för produktionsvolym per arbetsdag.
“+6&6 +6
Metall
Inom metallindustrin hävdade sig metallmanufakturen särskilt bra med en volym som i januari låg 10 procent över fjolårsnivån. Också järnverken och maskinindustrin klarade sig ganska väl med ökningssiffror om c 5 procent.
Däremot låg transportmedelsindustrin 8 procent lägre än i fjol. Därigenom delade man öde med produktionen av byggnadsmaterial, ler- och porslinsprodukter som också låg 5—11 procent under fjolårsnivån.
Beklädnadsindustrin
Textil- och beklädnadsindustrierna kunde inte hävda sig särskilt väl i januari. Med undantag för konfektionsindustrin kom de upp ungefär = till fjolårsnivån. Konfektionsindustrin stannade dock 16 procent under fjolårets volym. En lika stark tillbakagång upplevde man med ett undantag endast inom dryckesvaruindustrin, 15 procent minus,
FORUM 8/7 och tobaksindustrin som efter årsskiftet gick på en smäll med hela 63 procent minus. Tillbakagången delades av vidareförädlingen av olja och stenkol, där produktionsnivån nu låg 17 procent under fjolårsvolymen. Raffinaderierna kunde däremot hålla produktionsvolymen uppe med en ökning om 9 procent, vare sig det lönade sig eller inte.
Transportsektorn Utrikesfrakterna var i januari ganska ojämnt fördelade. Exportfrakternas tonmängd ökade åter efter ett bakslag i december. I januari låg man 8 procent högre än för ett år sedan. På importsiffran låg man i stället 2 procent lägre än i fjol. Men eftersom januari i fjol gav en tillfällig topp i importen är saken knappast signifikativ. Järnvägstransporterna visade måttlig expansion. Antalet lastade vagnar var 220! I procent flera än för ett är sedan. Virkestransportbehovet har inte ännu börjat visa sig i detta led. Däremot ökade försäljningen av dieselolja med nästan hälften, vilket ju till stor del kan hänföras till skogskörslorna.
Vv vi vil vill
Jordbruket Köttproduktionen som under hösten var mycket expansiv, ser nu ut att lugna ner sig. Fläskproduktionen var 14 procent lägre än fjolårets höga januarivolym. Också äggproduktionen lå xo X ett par procent lägre än i fjol. Visserligen ökade övrig animalieproduktion men detta kunde inte helt kompensera eftersom fläskproduktionen spelar en betydande roll.
G. M-z
MERCATORS INDEX för den produktiva aktiviteten. 1948 = 10 År Totalindex Jordbruk Skogsbruk Industri Byggnads- Handel Samfärdsel resp. verks. mån. per arbetsdag (100,0) (23,6) (12.6) (35,8) (8,7) (12,1) (7,2) 1975 336 146 117 510 308 480 324 1976 341 147 112 517 279 487 329 1977 339 140 16 521 282 467 333 1978 345 140 122 536 260 459 369 FT -7B 79 OB 79 -7B8 — -79 -7B —-79 -78 -79 -7B -79 -78 — -79 -7B -79 I 333 329 345 327 333 349 124 123 139 159 548 582 254 228 384 “399 292 “328 H 351 349 357 355 127 180 573 230 436 335 “NN 326 349 339 346 126 180 549 221 446 328 IV 345 354 329 360 139 171 560 225 460 345 Vv 347 343 350 355 145 118 565 235 453 381 VvI 334 329 345 339 152 70 516 269 470 402 vil 246 242 244 239 146 30 270 279 407 422 ViN 328 335 341 349 156 52 542 295 470 396 IX 358 360 371 362 149 Nn 576 298 478 355 ox 360 369 355 374 150 123 593 292 473 387 XI 353 369 366 381 140 149 &15 279 474 384 Xl 254 381 348 353 129 157 521 241 546 403
Anm. I totalindexen per arbetsdag har variationerna i antalet arbetsdagar i månaden utrensats. | övriga serier (utom byggnadsverksamheten) har endast variationerna i totala antalet dagar i månaden upphävts, medan de arbetsfria dagarnas sänkande inverkan på produktionsvolymen fått kvarstå. De inom parentes angivna siffrorna i tabellhuvudet är gruppindexens ursprungliga vikter. ” Preliminär siffra. ‘Korrigerad siffra eller serie.
FORUM 8/7 33