Konstruktionsfelet åtgärdas

av Carl Haglund Forum 2011-03, sida 22, 31.03.2011

Taggar: Organisationer: EU

EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2011

KONSTtruktlionsfelet åtgärdas

CARL HAGLUND Bl BRYSSEL

Den politiska diskusören | sionen i Europa domi neras fortsättningsvis av den så kallade eurokrisen. Här hemma har frågan dessutom blivit ett slagträi den stundvis mycket populistiska valdebatten. Just nu måste de mest akuta skogsbränderna släckas, vilket också sker genom sparpaket i de drabbade länderna och förstärkande av stabilitetsmekanismen som skapats för att stöda länder vars lånekapacitet inte räcker till på den fria marknaden. Vid sidan av detta blickar man också framåt genom att åtgärda den gemensamma valutans konstruktionsfel. I framtiden ska ekonomin i euroområdet ha klara spelregler och sanktioner för länder som inte följer dem.

Egentligen har vi ingen eurokris. I själva verket är det ett antal länder som är i kris och i förlängningen de finansinstitutioner som har fordringar att inkassera i dessa överskuldsatta länder. Då euron skapades varnade många nationalekonomer för att man inte kan ha en gemensamma valuta- och räntepolitik utan att ha en gemensam ekonomisk politik. I och för sig ingick länderna tillväxt- och stabilitetspakten, som strävar efter budgetdisciplin, då euron skapades. Pakten ger dock regeringarna så kallat handlingsutrymme, som vissa länder missbrukat ordentligt och som också gjorde den grekiska katastrofen möjlig. För att råda bot på problemen lanserade Europeiska kommissionen i höstas ett lagpaket för ekonomisk styrning.

Lagpaketet behandlas som bäst av Europaparlamentet och medlemsländerna, Undertecknad fungerar som parlamentets föredragande för ett av de sex förslagen. Tre av de aktuella lagförslagen strävar efter att stärka stabilitets- och tillväxt pakten, Hittills har så gott som all fokus legat på budgetunderskotten medan skuldutvecklingen inte har övervakats. Därför ska skuldutvecklingen i framtiden granskas på samma sätt som budgetunderskotten. Man föreslår också att utgifterna i ett medlemsland inte framöver ska få öka mera än BNPtillväxten på medellång sikt. För att ytter Skribenten Carl Haglund är europaparlamentarike och ekonomie magister från Hanken.

ligare stärka pakten vill man dessutom ha möjligheten att vidta ekonomiska sanktioner i form av böter mot länder som inte tar itu med obalanser i statsfinanserna.

I dag vet vi att kriser kan uppstå trots att ett land följer reglerna om budgetdisciplin. Irlands allvarliga svårigheter har förorsakats av en fastighetsbubbla, oansvarigt agerande i banksektorn och en politik som i strävan efter företagsetableringar bjuder på en mycket låg samfundsskatt. Inte heller Spaniens bekymmer har sin början i statskassan. Också här har fastighetssektorn varit roten till det onda. Därför föreslår kommissionen att reglerna om budgetdisciplin ska kompletteras med en makroekonomisk övervakning där man bland annat ska följa med bytesbalanser, lönekostnadsutveckling och den privata skuldsättningen. Kommissionen ska få möjlighet att kräva korrigerande åtgärder av länder som är på väg att utveckla obalanser som kan sätta ekonomin i gungning och i förlängningen leda till att problemen går ut över de andra euroländerna. Och även här ska sanktioner kunna utfärdas om så behövs. Idén med dessa sanktioner är inte att slå den slagne, vilket endast skulle ha en procyklisk effekt. Syftet är att framtvinga åtgärder i tid innan problemen blir omöjliga att hantera.

De utdragna ekonomiska problemen i vissa euroländer har också lett till en förtroendekris. Det handlar dels om förtroendet euroländerna emellan och dels om medborgarnas och finansmarknadens förtroende för den Europeiska monetära unionen, De lån och lånegarantier som de skötsamma euroländerna har tvingats ge är principiellt mycket svåra att svälja. Politikerna har dock ställts mot väggen och tvingats handla med rädslan för den dominoeffekt som ett kollapsat euroland skulle ha på resten av unionen. För att återskapa förtroendet krävs så väl släckta skogsbränder som långsiktiga lösningar. Här utgör det ekonomiska styrningspaketet tillsammans med euroländernas färska överenskommelse om en konkurrenskraftspakt den långsiktiga lösningen. ”De lån och lånegarantier som de skötsamma euroländerna har tvingats ge är principiellt mycket svåra att svälja”