Konstruktionskeramer
av Ragnhild Artimo Forum 1986-01, sida 30-31, 23.01.1986
Wartsila och Parte satsar på nya, djärva konstruktionskeramer
WP Ceramics, Wärtsiläs och Parteks nya hightechbolag, skall lära finländska företag att använda konstruktionskeramer. — De är framtidens lösningar på dagens konstruktionsmaterialproblem, säger WPC:s tekniska direktör Tom Grahn med illa dold entusiasm. Som är befogad: USA och Japan har hunnit långt på denna speciella know-how-sektor, där WPC blir först i Finland.
arknaden för konstruktionskeramer M beräknas växa med en årstakt p cirka 40 procent under 90-talet. Dessa keramer representerar nytänkande inom materialteknik och högteknologi och har sina främsta tillämpningsormråden i motorer, verkstads- och processindustri — genom större hållfasthet, bättre korrosionsoch slitageegenskaper och värmebeständighet än t ex metaller. Andra sektorer där
EF
Osv
CU PARTEK = TEGELINDUSTRI 3 nya kerarniska konstruktionsmaterial funnit användningsområden är arbetsredskap, lager, packningar och tätningar samt bl a fritidsindustrin och medicinen.
Grundandet av WP Ceramics innebär import av ny konstruktionsmaterialteknologi till Finland. Både Wärtsilä och Pariek har redan tidigare satsat på forskning kring denna högteknologi.
Know-how har också ”importerats” genom en nationell förundersökning gjord på uppdrag av Metallindustrins centralförbund, finansierad av SITRA och utförd av tre institutioner vid Helsingfors och Tammerfors tekniska högskolor.
Lätt organisation
WP Ceramics, som Wärtsilä äger 60 och Partek 40 procent av, skall ha en lätt organisation. En allmän strävan är att hålla de fasta kostnaderna i schack.
Staben är handplockad med stor omsorg och omfattar idag fyra nyckelpersoner: nyast är VD Herkko Pesonen, tidigare fabrikschef på Airarn; vidare ”äldsta” anställda, tekniska direktören fom Grahn som före detta arbetat vid Wärtsilä i tio år, senast på Arabia. Veli- Matti Wäänänen är chef för WPC:s tillämpningsgrupp och har senast tjänstgjort vid Metallindustrins Centralförbund. Anja Klarin (f d Taskinen) är chef för processgruppen och har senast arbetat som forskare vid Finlands Akademi och lett ett SITRA-delprojekt.
Detta år kommer ytterligare ett tiotal experter att anställas.
Bolagets aktiekapital är 2 miljoner mark. Utöver Wärtsilä och Partek kommer SITRA att vara involverat kostnadsmässigt i WP Ceramics, i synnerhet processidan — detta mot bakgrunden av att denna skall kunna utnyttjas även av högskolor och forskningsanstalter. Målet är att det nya bolaget skall främja såväl företagens utveckling som forskningen på detta område
Smygstart med egna tillämpningar WP Ceramics har faktiskt redan inlett sin verksamhet innan bolaget existerade officiellt, och de grundande bolagen har inom ramen för förundersökningen utvecklat intressanta och lovande tillämpningar. Exempel på dessa är keramiska tätningsringar för Parteks mekaniska Safematic-packningar och bett för rullskärmaskiner som tillverkas av Wärtsiläs Järvenpääfabrik.
— Det nya bolaget kommer i initialske 1/1986 FÖRUN det att operera eniigt ingenjörsbyråmodell. berättar Tom Grahn. — Det betyder att vår viktigaste — ”produkt” är lösningar på konstruktionsmaterialproblem. Den egentliga håravaran kommer huvudsakligen att tillhandahållas av underleverantörer, främst från Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien. Japan och USA. Den egna tillverkningslinjen för komponenter kommer att bli klar inom detta år, men produktionen där kommer att ske i rätt liten skala till en början.
Grahn konstaterar, att WPC under den första tiden huvudsakligen kommer att tillgodose Weärtsiläs och Parteks konstruktionskeramiska behov och sedan i takt med ökad know-how och ertarenhet bygga upp beredskap att tjäna den inhemska industrin — potentiella kunder är bla process- oc — Keramernas konkurrenskraft ligger uttryckligen på de tekniska planet, säger Tom Grahn, WP Ceramics.
verkstadsindustrin — men på sikt satsa även på export. Det är också ett sätt att hänga med i utvecklingen på området.
Dyrt men överlägset
Konstruktionskeramerna har föga gemensamt med den keramik som tekoppar mm är gjorda av. Också prisrelationerna visar att det handlar om mycket avslägsna kusiner: leran för hushållskeramik kostar runt 400 mk per ton och det icke-lerbaserade råmaterialet för konstruktionskeramer för högteknologiska tillämpningar kostar 400 mk per kilogram. Det kommer dock med åren att bli billigare, påpekar Tom Grahn.
Keramer är alltså inte någon billig lösning på industrins krävande materialproblem. Materialens konkurrenskraft ligger på det tekniska planet.
— Keramerna är överlägsna metallerna bland annat genom att de står pall för högre temperaturer. Vid temperaturer över
FÖRUN, 1/198 drygt 10002C är keramer det enda gångbara jämfört med metaller. | många tillämpningar har keramer den hårdhet, hållfasthet, slitstyrka, korrosionsresistens och låga vikt som gör dem så överlägsna. Keramernas nackdelar — sprödhet och katastrofalt låg brottseghet — kan allt bättre övervinnas eller kringgås.
Keramer som konstruktionsmaterial är inte totalt nya. Redan kring sekelskiftet använde man sig av bl a aluminiumsilikater för ändamålet. På 60+4alet togs aluminiumoxider i bruk, på 70- och 80-talet utvecklades konstruktionskeramer av kiseikarbider och -nitrider. Nästa generation väntas bli zirkonoxider. Samtidigt som de nya keramerna blir dyrare än sina föregångare, erbjuder de definitivt allt flera tekniska fördelar.
Framtidsbransch
Tom Grahn klassificerar konstruktionskeramerna som en framtidsbransch — Redan nu har framför allt Japan som kanske hunnit längst på detta område visat vilka möjligheter keramerna bjuder då det gäller högteknologiska konstruktionsmateriallösningar för de mest växlande ändamål, från mänskliga ”reservdelar” till tekniska detaljer som möjliggör högre effekter, bättre produktivitet och miljövänligare lösningar. Redan nu har keramerna infiltrerat exempelvis pappersmaskinerna: dagens pappersmaskiner innehåller i genomsnitt keramer för drygt en miljon mark; och vattenkranmarknaden: flata keramiska ventiler står pall för tidens tand. Redan dessa exempel ger en bild av marknadsutsikterna och möjligheterna. WP Ceramics är det första finländska konstruktionskeramiska företaget. Men i Sverige konkurrerar redan en handfull bolag om de nya spännande marknaderna — bla Sandvik, ASEA Cerama och Kemanorg, Ett tiotal företag är aktiva i Skandinavien.
I Europa är Förbundsrepubliken Tyskland och Storbritannien främst på detta område. Men segrarna är inte självklara: tyska Rosenthal gick med pukor och trumpeter ut på den amerikanska marknaden, men fick illa medfarna lov att sälja ut åt Hoechst. Japanska Kyocera tacklade samma marknad med en slug approach: japanerna frågade först vad amerikanerna var villiga att betala för keramiska komponenter, tick ett föraktfullt svar — ett pris de tilltänkta kunderna menade var orealistiskt lågt — for tillbaka hem och jobbade tills de kunde producera dem till det önskade priset! Sägs det…
Men konkurrensen är hård, fastän branschen bara kan börja ana sig till sin förestående glansperiod.
— Vi på WPC är säkra på att inte misslyckas, säger Tom Grahn. — Vi har ett bra gäng. Då det gäller know-how av såhär högteknologisk typ är de rätta människorna det viktigaste Ragnhild Artimo &
I nästa nummer: Den nya ”metallen"
F i: a e Helsingförs fondbörs ömsatté"42-2 | miljarder mark under fjölåret. Aktiernas och teckningsrätternas andel av de var 3,1 mrd. $ | LJ Följande bolag har meddelat o (betald), älffar 61.—28.2. (kombinerad), V Sp-Invests 61.-—-28:2. (betald), Tietoteh-ul Glas 141.—14.3. (betald), Pohjöla 211.—1 28.2. (end). = - 4, e iohja meddelat ätt bolaget inte I det här skedet hawplanet på en emission. & Det är fortfarande”oklart när Roibbx | introduceras på Ordlistan. Frågan bord= lagles vid senaste siyrelsemöte och fast upp till ny behandling i mitten av februa- | ri. Bolagets emissiön till allmänheten ava | slutadesiden sistasmaj. II € Utvecklingsbolaget Spöntel.som hör | ill Spönsor-gruppen, ser ut att bli det” förstasbolaget, som” far klivet från OTC- | istan till börsån. Bolagets styrelse skalll fortast möjligt a ia om börsnatering? | hos börssty: Ö-A EN ss sonen har sagt) a: | upp bankernas inböfdes avtal om sam=+ undsköntön. Samtidigt lansera “bankerna ett wit konto, Andelsbankens. Räntekonto. Det ärffämst avset | och medelstöra företags och SA ) si SR depPositi Den Asta” tillåtna insättningen äl 10 000 mark. Idet.gamlaravtalet var den 100 000 marker 19 KOPöppnar kontor på Symanollrs | i Karibiska havet. /Bänken har redan fåt 49rönt ljus av.de finländska -myndigheter-7 na. Också. de lökalaimyndigheterna Vän-.| jas gergitt ivande inom kortar lex ja lÅvalis fö är o inte nått Upp till butliget.
’e Tampa a ae V Fe BIAB Tr Indr |ugen lock INO BAR
R 31