Konsttarm av cellulosa blev fin exportaffär

av Bengt Bergman Forum 1974-04, sida 30-31, 06.03.1974

Konsttarm av cellulosa blev fin exportaffär

Västnyländsk industri

Visko dominerar hemmarknaden och slåss utomlands med industrijättar som Hoechst och Bayer i Tyskland samt amerikanska Union Carbide och Continental Can. Inte så att Visko skulle kunna hota koncerner av ovannämnda dimensioner, men bolaget kan utöka sin marknadsandel tack vare konkurrenskraftig prissättning och kvalitet. Årsomsättningen är nu ca 20 miljoner mark. 70 procent av produktionen exporteras. Lönsamheten har varit god och utvecklingsmöjligheterna är likaså tillfredsställande. — Det behövs alltid korvskinn, konstaterar Viskos disponent sedan starten, magister Barck. Bolaget är privatägt och huvudaktionärer är kommerserådet Gunnar Eriksson och sjöfartsråder Edgar Eriksson i Mariehamn. Gunnar Eriksson är VD. Visko har också aktionärer på fastlandet.

50 milj meter korvskinn

Visko producerar omkring 50 miljoner meter korvskinn per år. Efta-avtalet gav gott fotfäste i Efta-länderna, speciellt i Skandinavien och Österrike. Nu sker inmutningar också i USA och intresset från japansk sida stiger. Visko har även haft leveranser till Ungern och Bulgarien men den jättelika sovjetiska marknaden, där är Västtyskland alltjämt suveränt. Exportländerna är i dag ett 20-tal.

30

För tjugo år sedan dök åländske Gunnar Eriksson, sedermera kommerseråd, upp på det forskningslaboratorium i Helsingfors där fil mag Olof Barck jobbade. Eriksson hade ett korvskinn i näven och undrade om man kunde ordna med inhemsk tillverkning. Herrarna reste till Hangö 1953, synade skinnet, fick tillverkningsrättigheter på licens av ett svenskt företag och övertog snart tillverkningen när de svenska bolaget lades ned.

Starten på denna teknokemiska industri var blygsam men idag sysselsätter Oy Visko Ab 210—220 personer i en omfattande anläggning ett stycke utanför Hangö inom Bromarf kom muns råmärken.

Korvskinnet spolas upp I obruten takt, dag efter dag året om. Avbrott I driften är i denna anläggning en verklig styggelse.

Utvecklingen av produktionskapaciteten är just nu beroende av hur konsttarmfabriken skall kunna lösa sina miljöproblem. Enligt magister Barck får Visko under de närmaste åren koncentrera sig på att lösa dessa. Hittills har det satsats ca 1,5 miljonen mark på miljövård.

De normer som de vattenvårdande myndigheterna uppställt för Visko tillåter en dygnsförbrukning om tre ton cellulosa. Viskos avfallsrening ger nu sådana resultat att det inom kort blir aktuellt med en anhållan som ger rätt till en utökad råvarukonsumtion. Systemet för återvinning och rening av processvattnet har fungerat tillfredställande och nu ligger Visko i startgroparna för att bygga en reningsanläggning för sanitetsvatten.

Avfallshanteringen ett problem

Visko har överhuvudtaget varit föremål för stor uppmärksamhet och fått utstå många kritikstormar för sin avfallshantering. För en tid sedan blev bolaget utan kommunal avstjälpningsplats för det fasta spillet — ett ofarligt men till konsistensen otrevligt viskosspill. Efter ”provturer” till grannkommunernas soptippar beslöt bolaget att på egen mark bygga en förbränningsugn.

På miljövårdsprogrammet står också arbeten i själva fabriken där gaser oc + lukter är irriterande för de anställda.

Säteri och Visko är de enda industri Forum 4/7 företag som i vårt land har viskosframställning på cellulosabas och i samarbete med = arbetsskyddsmyndigheterna har utarbetats en stadga i vilken fastställs maximigränserna för gaskoncentrationen i fabriken.

— Det är ett livsvillkor för oss att sköta arbetsmiljöfrågorna, understryker Olof Barck. I annat fall har vi svårt att hålla kvar vår arbetskraft. Dessvärre kan vi inte köpa färdiga reningsanläggningar. För denna industrityp finns ingen färdig teknologi till hands, vi måste skapa den själv och leta oss fram till de bästa lösningarna.

Konsttarmtillverkningen utgår från cellulosa vilken kommer i ark från RaumaRepola. Efter kemisk behandling i flere omgångar åstadkoms en sirapsliknande vätska, viskosen, som via munstycken spinnes fram till skinn av olika typ och olika dimension.

Huvudprodukterna är en ren cellulosatarm samt en pappersarmerad tarm och på utvecklingsprogrammet står nu närmast att utveckla en tarm som kan förhindra all vätskeförlust från den charkuteriprodukt som höljs in.

Visko har sökt statsstöd för att kunn ägna sig åt fortsatt produktutveckling. :

Redan i dag finns många möjligheter att använde konsttarmen som emballage för charkuteriprodukter och en fortsatt utveckling i den riktningen förestår. Visko har en provmaskin för experimentell verksamhet men det uppstår dock prob lem då det gäller att utprova nya kvaliteter eftersom denna processindustri inte kan stoppa den normala tillverkningen för experiment… Ett avbrott i driften innebär att viskosen stelnar i både kärl och maskiner och den rengöringsprocess som då måste följa är mycket tidskrävande. Produktutvecklingssektorn ägnar sig vid sidan av experimentell verksamhet också i hög grad åt att analysera konkurrenternas landvinningar, Den lille får lov att snabbt ta vara på vad de storas forskningsmaskineri fått till stånd.

Vid sidan om den egentliga efterbehandlingen av tarmen — bl a kapning, tryckning av firmamärken, emballering etc — har Visko också mekanisk verkstad.

70 procent säljs utomlands

Ta LI +

Mag Olof Barck granskar ett parti färdlgpackat korvskinn.

Forum 4/74

Visko kör tre skift vilket gör rekryteringen av arbetskraft svår. I trakten finns inte folk att få varför nyanställningen måste ske från andra håll i landet. Ifall familjebostäder då inte står till buds tvingas företaget utnyttja arbetskraft som är mycket rörlig. Detta vållar förfång. Under tidigare år har bolagets självfinansiering varit god men under de 2—3 senaste åren har främmande kapital utnyttjats för investering i bostäder. Visko har nu ett 40-tal familjebostäder samt ett ungkarslogement med 12 rum — främst i Hangö med tyåtföljande personaltransporter. 70—380 personer går i treskiftsarbete medan efterbehandlingen där främst kvinnor anställs jobbar i två skift. Kvinnorna är omkring 60 till antalet.

Överhuvudtaget har genomströmningen av arbetskraft varit stor och vållat betydande förluster. För att stabilisera personalomsättningen måste alltså en satsning ske på fabriksmiljön.

Kostnadstryck också i denhär branschen

Visko har tillsvidare inte haft svårigheter att nå kunderna. De har kommit till Visko. Den marknadsföring som bedrivs sker via företag i charkuteribranschen som bla på lokala mässor presenterar Viskos produkter utomlands. I Finland sker försäljningen direkt till livsmedelsindustrin. På utlandsmarknaden är grundregeln att konsttarmexperten samarbetar med grossisten.

Det ökade kostnadstrycket är nu det stora problemet. Prisstegringarna på cellulosa, de kemiska preparaten och framför allt på det i tillverkningen viktiga naftabaserade glycerinet har redan lett till prispåslag om 20 procent på färdigvaran. Om detta prislyft förslår för året är osäkert. Den enda trösten är att konkurrenterna befinner sig i samma brydsamma situation, en situation som i hög grad försvårar en hållfast långsiktsplanering just nu. I dag vill magister Barck inte spå om lönsamheten och utvecklingstakten som under de senaste åren höjt omsättningen med ca 20 procent per år.

Ett annat mera närliggande problem gäller den orediga kommunala gränsdragningen på Hangö udd där såväl Hangö stad, Bromarf, Tenala och Ekenäs landskommun är inblandade. En samordning av industrins insatser inom bostadspolitiken och den socialpolitiska sektorn är hart när omöjlig då kommungränserna skiljer åt alla industrier av betydelse på udden. Vissa trevare mot samarbete har företagits men några resultat av dem kan ännu inte förutses.

(Bengt Bergman 31