Konvergens mellan öst och väst?

av Alexander Marschan Forum 1970-08, sida 11-12, 29.04.1970

Konvergens mella öst och väst?

Av ekon.kand. Alexander Marschan

Frågan huruvida samhällsordningarna i öst och väst håller på att närma sig varandra, har under de senaste tiderna på vitt skilda håll berörts.

Utan att gå in på olikheterna mellan de enskilda öststaterna, skall jag i det följande först beröra de viktigaste utvecklingstendenser som gjort sig gällande inom de båda systemen och föranlett ovannämnda frågeställning. Därefter skall jag försöka klarlägga huruvida dessa tendenser i själva verket och i och för sig innebär en konvergens mellan öst och väst eller om det som skiljer de båda systemen från varandra är så tungt vägande att de konvergerande tendensernas betydelse förringas.

Förändringar i öst Bland de viktigaste förändringar som det östliga systemet undergått sedan den ryska revolutionen kan nämnas följande e I öst tillskriver man idag den internationella arbetsfördelningen såväl mellan öststaterna som mellan öst- och väststaterna en allt större betydelse. Tanken på en isolerad internationell socialistisk marknad har övergetts.

e Man fäster allt större uppmärksamhet vid konsumtionen, produktutvecklingen och det allmänna materiella välståndet. Konsumenternas rätt till fritt val respekteras.

e En kategori av >managers» utkristalliserar sig, Uppfattningen om att »arbetarna skall leda företaget» hör till det förflutna.

e Man uppger tanken på likriktning av arbetskraftens avlöning. Lönerna differentieras i allt högre grad. Materiella stimulanser av olika slag införs.

Räntan i egenskap av kostnadsfaktor har återinförts. eo Västerländska ekonometriska planeringsmetoder, som tidigare betraktats som >kapitalistiska> och man därför tagit avstånd ifrån, prövas och tillämpas.

Förändringar I väst Den s.k. fria marknadshushållningen har också under årtiondenas lopp underkastats stora förändringar.

e Den offentliga sektorns samhällsekonomiska roll är idag betydligt större än på 1800-talet. Såväl allmänna inrättningar som kommunikationsväsendet befinner sig t.ex. i Västeuropa i statens händer. Härutöver leder staten i form av aktiebolag med statlig aktiemajoritet viktiga industrier och har härigenom ett visst direkt inflytande på näringslivet.

e Genom direkta och indirekta ingrepp (t.ex. skattepolitik, löne- och prisregleringar) ‘kan den offentliga sektorn påverka de ekonomiska processernas förlopp.

Forum 8/7 e På vissa ostabila marknader, t.ex. inom lantbrukssektorn, har marknadsmekanismen slopats eller åtminstone förlorat sin ursprungliga betydelse.

e Företagens handlingsfrihet begränsas genom olika lagar och föreskrifter (t.ex. antitrustlagar).

eo Ledningen av företag anförtros i allt högre grad åt specialister = »managers». Aktieägarnas inflytande minskar.

e Samhällsekonomisk planering tillskrivs allt större betydelse såväl inom ramen för den statliga ekonomiska politiken som inom de privata storföretagen.

e Sociala reformer, däribland skoltvång, skapar bättre utgångsläge och därmed ökade möjligheter för alla befolkningsskikt.

Huruvida de ovan berörda tendenserna innebär en verklig omvandling av de båda ekonomiska systemen och därmed ett närmande mellan dem, kan endast klarläggas om de element som är intimt förbundna med systemens väsen och funktions- sätt, undersöks. Jag har nedan upptagit några punkter som förefaller mig vara viktiga i detta sammanhang.

e Ägande- och förfoganderätten till produktionsmedlen e Initiativet inom näringslivet e Konkurrensens existens och betydelse för näringslivet Innan vi försöker analysera dessa tre punkter, skall vi emellertid beakta följande omständigheter. På vardera sidan befinner sig de ekonomiska systemen i omvandling. Vi har såväl i öst som i väst att göra med dynamiska samhällsordningar, vilket måste återspeglas också i deras ekonomiska system. De senaste årens reformdiskussioner i öst har tydligt visat, att ett lands utvecklingsnivå härvid spelar en icke obetydlig roll. Viktigt är slutligen det faktum att medan vi ännu för femton år sedan kunde tala om de ekonomiska systemens monolitiska karaktär i de enskilda öststaterna, kan idag en tydlig differentiering urskiljas. Vi står inför grupperingar i handelspolitiskt och ekonomiskt avseende. Låt oss nu övergå till de systemrelevanta element, som vi upptagit i de tre punkterna.

Agande- och förfoganderätten till produktionsmedle Äganderätten till produktionsmedlen är i öst, i motsats till förhållandena i väst, där en >mixed economy» utvecklat sig, förbehållen enbart samhället. Det väsentliga är härvid det faktum, att det inte enbart är fråga om en samhällelig egendom utan också om kollektiv förfoganderätt. Det finns således ingen individuell företagsledning, frånsett på den plätt egen Vänd!

L jord, som bönderna får bruka inom ramen för kolchossystemet. Då man jämför de ekonomiska systemen i öst och väst med varandra och tar upp frågan om äganderätten till produktionsmedlen är det därför viktigt, att tonvikten läggs vid förfoganderätten. Det avgörande är således inte huruvida privat äganderätt till produktionsmedlen godkänns eller förkastas, utan på vilket sätt beslutanderätten med hänsyn till produktionsmedlen utövas av företagsledningen, arbetskraften, kapitalgivarna och staten (partiet).

Man kan utgå ifrån, att staten (planerings- och administrationsmyndigheterna) i öst inte kan förhålla sig lika reserverat till den socialiserade produktionssektorn som de talrika aktieägarna till koncernen i väst. Planeringen och administrationen av näringslivet och hela det övriga samhället, vilket är det östliga ekonomiska systemets huvudsyfte, kunde nämligen i så fall inte genomföras. — Ifråga om denna första punkt kan vi således inte konstatera några grundläggande förändringar i öst och därför inte heller något närmande mellan öst och väst.

Initiativet inom näringslivet

Frågan om vem som är initiativtagare inom näringslivet sammanhänger intimt med det vi ovan diskuterat. De ekonomiska reformer som hittills förverkligats i öst (Sovjetunionen, Ungern, Östtyskland) syftar alla till att ge företagsledningen större handlingsfrihet och erbjuda ett visst spelrum för det individuella initiativet. Den frihet som givits på företagsnivå skall emellertid tjäna till att de av de överordnade statliga organen tilldelade produktionsuppdragen. bättre uppfylls. Den centraliserade planmässiga ledningen av produktionen är alltjämt kännetecknande för det ekonomiska systemet i öst, och initiativtagare inom näringslivet är således otvivelaktigt partiet och staten. — I väst spelar som känt det enskilda initiativet inom näringslivet en synnerligen viktig roll. Skillnaden mellan d två samhällsordningarna måste därför även på denna punkt anses vara mycket stor.

Konkurrensens existens och betydelse för näringslivet

Pris- och kvalitetskonkurrensen är ett av de utmärkande dragen hos det ekonomiska systemet i väst. Karakteristiskt för marknadshushållningen är dessutom att det inte endast grundas nya företag utan att företagen också kan upplösas. Ko nkursen, som kan betraktas som en följd av ett ekonomiskt misslyckande, utgör en nödvändig komplettering av marknadshushållningen.

I öst har konkurrens såväl mellan inhemska som mellan inhemska och utländska produktionsföretag hittills s.g.s. helt saknats. Ehuru man i öst i allt högre grad börjar inse konkurrensens betydelse för den ekonomiska utvecklingen, är dess tillämpning i praktiken inte lätt. Detta beror bl.a. på den industriella strukturen (monopol), den statliga administrativa prissättningen samt den statliga planeringen och ledningen av produktionen. — Vi står således även i fråga om denna punkt inför två från varandra i hög grad avvikande samhällsordningar.

Då man vill besvara frågan huruvida öst och väst håller på att närma sig varandra, får man enligt min uppfattning inte basera sig enbart på de utvecklingstendenser i de två ekonomiska systemen, som i början uppräknades. Många av dessa överensstämmelser, såsom stigande levnadsstandard (uttryckt i t.ex. antal TV-mottagare per 1000 inv.), automatiseringsgraden inom produktionen, tillämpningen av identiska produktions- och planeringsförfaranden och liknande sociala förmåner, måste nämligen betraktas som systemneutrala företeelser. Att härav dra slutsatsen om en konvergens mellan öst och väst vore förhastat. Det är närmast fråga om människans tekniska omvärld, som i dessa två samhällsordningar ryckt närmare varandra. De två ekonomiska systemens funktionssätt visar däremot alltjämt grundläggande olikheter.

DE BÄSTA STUNDERNA