Köplagen lämnar stenåldern

av Peter Nordling Forum 1985-07, sida 18-19, 24.04.1985

Taggar: Teman: lagstiftning

Åke Wihtol Antli Lehtinen

FINLANDS EXPORTKREDIT AB

Resultaträkning 1.1.—31.12.1984 (1 000 mk)

Ränteintäkter

Finlands Bank… sosse 0s score 7178 Övriga banker …. 45 797 Lånefordringar … 603 783 Övriga ränteintäkter . . 5 Räntekostnader Masskuldebrevslån …..- 409 996 Skulder till banker … - 36 549 Övriga skulder ….. so ooo 100 376

Räntebidra Övriga intäkter Kursdifferenser «…..s0sss0ess 409 103 Provisioner och arvoden .. 1920 Intäkter av fastighet …… 2550 [55057 UR € 346

Intäkter sammanlagt (Räntebidrag + övriga intäkter Övriga utgifte 6511 Socialkostnader 1178 Hyror ns 266 Finansieringens särkostnader … 7 Garamtiutgifter . 2037 Kursdifferenser 451 381 Fastighet och fa sammanslutningar 116 Övriga …. Ir 2468 Driftsbidrag Avskrivningar Bygghader. ……sosssrsessers sa 1097 Inventarier nn 934 Övriga utgifter med lång verkningstid …… sovr sssss0a 2419 Rörelsevinst Ökning (—) eller minskning (+) av reserveringar Kreditförlustreserveringar ……. Omsältningstillgångarnas värderingsreserveringar…. ….. + 174 — 37 043

Direkta skatter Tidigare års skatteåterbäring . Räkenskapsårels vinst

Balansräkning 31.12.1984 (1 000 mk)

Aktiva Finansieringstillgångar Kassa och fordringar ho banker se 304 181 Fordringar ho: 630 200 Lånefordringar : 6 058 235 Resultatregleringar Rämor….. - 147 270 Övriga resullatregleringar ……. 32.419 Övriga finansieringstillgångar …… 421 Omsättningstillgångar Masskuldebre Anläggningstillgångar och utgifter med lång verkning: Aktier och andelar ……….s.ss> 3978 Aktier i fastigherssammanslutningar 1397 Fastighet …….. 57 295 Maskiner och inventarier .. . 2179 Övriga anläggningstillgångar - 78 Övriga utgifter med lång verkningstid - 18 627

Vårderingspaster

Fassiva

Främmande kapital

Kortfristiga skulder

Skulder till banker —………> 8 32 Övriga skulder …. 1120 327 Resultatregleringar FESTER 158 946 Övriga resultatregleringar ……. 2593 Långfristiga skulder Obligationslån …… 461 850 Ansvarsdebenturelån 2 802 194 Övriga masskuldebrevslån 2231 746 Skulder till banker - 203 382 Övriga långfristiga skulder -…… 35 682 Reserveringar Kreditförlustreserveringar …….. 260 115 Omsättningstillgångarnas värderingsreserveringar. . 15 803 Eget kapital Bunder eger kapital Aktiekapital . 108 000 Reseryfond . . - 90 000 Fritt eget kapital Dispositionsfond SR 30 000 Odisponerad vinst frå tidigare år… 100 Räkenskapsåre 22 909

Helsingfors den 6 februari 1985

Pokka Rekola Frkki Karmil 1 +4656 76 —546 921 +109 84 +419 319 +529 76 —465 790 + 6397 6 450 57.52 — 3526 + 655 + 2290 7173 72 31 60 83 552 325 000 7 613 88 1350 19 5 736 76 275 91 251 009 7613 884

Paavn Laitinen Ilpo Suntala

Köplage lämna stenåldern

Finland, Danmark, Norge och Sverige skall få gemensamma köplagar. Det föreslår en arbetsgrupp som överlämnat sitt betänkande till respektive länders justitieministrar. Förslaget vill bl a göra det lättare för små och medelstora företag att ta steget ut på de nordiska marknaden.

TES att köpet är den vanligaste avtalsformen är det länge sedan den här lagstiftningen setts över i Norden. I Sverige, Norge och Danmark finns köplagar från början av seklet.

I Finland stadgas om köp av lös egendom i 1734 års lag. Och stadgandena är både knapphändiga och föråldrare. De viktigaste stadgandena finns nu | konsumentskyddslagen

Orsaken till att Island inte nämns i förslaget är att landet inte haft resurser att delta i arbetsgruppens arbete. Landet har dock haft med en observatör på slutrakan, Och det troliga är att också Island antar en tämligen likadan köplag som de övriga nordiska länderna.

Då lagstiftningen i Finland varit otillräcklig har reglerna för köp till stor del styrts av en mängd standardformulär och -villkor. Men också domstolarna har bidragit till att utveckla reglerna. Framför allt har de blivit tvungna att ta ställning till vad som händer om parterna i köpet inte reglerat någon problematik i sitt avtal

Beredningen av den nya lagen startade, på finländskt initiativ, redan i början av 19604alet. Den arbelsgrupp som utarbetat det föreliggande förslaget tillsattes av de tyra ländernas justitieministrar år 1980 Förslaget bygger i stor utsträckning på tidigare arbete. Tanken är att lagen endast gäller om parterna inte avtalat annorlunda i standardformulär och -villkor.

Tre frågor

I lagförslaget kan man särskilja tre huvudfrågor: När skall säljaren respektive köparen fullfölja köpet? Vad skall han då prestera? Och vad händer om säljaren eller köpare inte handlar som man förutsatt i avtalet eller lager?

Förslaget börjar med att behandla säljarens prestation. Lagstiftningsdirektör leif Sevån vid justitieministeriet, som lett arbetsgruppen, berättar att huvudregeln är att säljaren skall hålla varan tillgänglig på sitt affärsställe. Lagen definierar också när avlämnandet av varan sker om den transporteras av säljaren eller någon utomstående.

— Om parterna inte avtalat om här varan skall avlämnas bör det ske inom skälig tid efter köpet, berättar Sevön. tdag är regeln att varan avlämnas vid anfordran.

Risken för att varan förstörs genom en olyckshändelse övergår enligt förslaget på köparen då den avlämnas.

Förslaget innehåller utförligare bestämmelser än de skandinaviska köplagarna om varans beskaffenhe — Utgångspunkten är, förklarar Sevån att varan skall vara avtalsenlig. Är den det inte föreligger ett fel. Vidare skall varan uppfylla de krav som ställs i offentliga föreskrifter och stämma över ens med de uppgifter som säljaren lämnat

Förseningar

Om säljaren inte avlämnar varan i tid kan köparen kräva att den avlämnas. Men det kravet är uteslutel om säljaren är förhindrad att fullgöra sina åligganden.

— I så fall får köparen nöja sig med att häva köpet ifall dröjsmålet utgör ett väsentligt avtalsbrott. Detta gäller också om säljaren inte klarar leveransen inom en tilläggstid som köparen bestämmer, konstaterar Sevön. Köparens hävningsrätt är emellertid begränsad om varan tillverkas på beställning just för hono 71985 F RUN

Oberoende om köpet hävs eller inte skall köparen kunna kräva skadestånd på grund av dröjsmålet. Rätten till skadestånd förfaller i det fall säljaren inte förorsakat dröjsmålet.

Häv inte

I stadgandena om påföljder av fel i varan finns flera nyheter i förhållande till gällande rätt. En av dem är att reklamation måste göras senast inom två år från den dag köparen tagit ermot varan. Det enda undantaget från regeln är om säljaren handlat i strid med tro och heder eller gjort sig skyldig till grov vårdslöshet.

| stadgandena kan man, enligt Sevön spåra en strävan, att i mån av möjlighet, dirigera parterna att ty sig till andra påföljder än att häva avtalet. Förslaget innehåller nämligen bestämmelser om köparens rätt att kräva att säljaren avhjälper fel i varan och att kräva omleverans ifall felet är väsentligt. Säljaren kan också erbjuda sig att avhjälpa felet eller att göra en ny leverans. Om reparation eller omleverans är uteslutet återstår för säljaren att sänka priset Om felet är betydande hävs köpet

Nytt om skadestånd

Bestämmelserna om säljarens skadeståndsskyldighet har också ändrats. Enligt förslaget skall köparen bl a ha rätt till skadestånd om det inte föreligger ett hinder utanför säljarens kontroll att avlämna en felfri vara. Den här huvudregeln har kompletterats med en särskild skadeståndsregel för tillverkningsköp.

Ny är också en skadeståndsregel som gäller då säljaren inte fullgör sin skyldighet att avhjälpa ett fel i varan. — Skadetåndsskyldigheten uppkommer om säljaren är skyldig

F RUN 7/1985

Lagstiftningsdirektör Leif Sevön räknar med att den nya köplagen kan ges till riksdagen om ett år.

att avhjälpa ett fel om detta inte medför oskäliga kostnader eller olägenheter för honom. Låter han ändå bli att avhjälpa felet får köparen ersättning för att låta avhjälpa det. Vid ett så kallat rättsligt fel, d v s om säljaren inte haft rätt ait överlåta varan kan köparen också kräva att felet avhjälps. Om varan t ex är belagd med panträtt skall säljaren betala patentfordringen. Köparen kan också kräva omleverans om det är möjligt att få en vara som inte är belagd med några restriktioner. Också hävning kan komma i fråga, men då krävs ett väsentligt avtalsbrott.

Försenad betalning

Enligt Leif Sevön innehåller förslagets regler om hur priset beräknas, om man inte avtalat om det, ingenting dramatiskt. Det gäller också tidpunkten för betalningen.

Konsekvenserna av försenade betalningar innehåller däremot två viktiga nyheter.

Den ena är en regel som säjer att säljaren kan sätta ut en tilläggstid för betalningen. Om betalningen då inte kommer på utsatt tid kan säljaren häva köpet.

Den andra nyheten gäller avbeställning av en vara, något som betraktas som avtalsbrott. Man försöker dock begränsa skadan av avbeställningen genom att föreskriva att säljaren skall avsluta tillverkningen om detta kan ske utan väsentliga olägenheter för säljaren. Han får inte heller förorskas förlust då avbeställningen inte blir ersatt.

Om säljarens rättigheter sägs också att han kan kräva skadestånd och t o m häva köpet om köparen inte medverkar till köpet så som avtalats.

Ytterligare en nyhet ligger i mer utförliga regler om hur skadestånd och delar av det skall beräknas. — Här har man särskilt lagt vikt vid den skadeståndspost som består i prisskillnad. Man utgår från att en part till grund för beräkningen skall kunna lägga den täckningsförsäljning eller det täckningsköp som han måste vidta till följd av motpartens avtalsbrott, upplyser Sevån.

Till riksdagen -86

Enligt Sevån är få av nyheterna i köplagsförslaget — radikala. — Främst kanske de kan fungera som en drivfjäder för företagen att se över en del rutiner såsom försäkring av varor, valet av leveransklausuler och reklamationsrutiner.

— Förslaget tar också sikte p att ge parterna klara regler för vad som händer då de inte träffat något avtal, förklarar han.

Sevön framhåller att meningen är att det skall bli lättare att klara av meningsskiljaktigheter och fortsätta affärsförbindelserna. Samtidigt är tanken att minska den totala negativa effekten av ett avtalsbrott.

I Finland gick lagförslaget ut på remissrond strax före påsken. Och Leif Sevåns uppfattning år att man från finländsk sida kommer att driva hårt på att projektet skall kunna slutföras så att riksdagen kan behandla projektet våren 1986.

Om tidtabellen — håller beror främst på det bemötande förslaget får både hos oss och i de övriga nordiska länderna.

Peter Nordling &

Upplev en äkta Olympia succé

Nya Olympia Compact S

Den allra populäraste elektroniska skrivmaskinen i sin klass, Olympia Compact, har förnyat sig! Kom till oss och bekanta Dig med finesserna hos nya Olympia S och med ett fullständigt urval av Olympia modeller.

Kom och provskriv.

Hyvlerivägen (E)SIVEK 00380 Hfors 38 Tel. 558 671