Kopplingen mellan forskning och ekonomi
av Jorma Routti Forum 1998-09, sida 24, 24.09.1998
GÄST I FORUM
Kopplingen mellan forskning och ekonomi
SKRIBENTEN ÄR GENERALDIREKTÖR FÖR EU-KOMMISSIONENS VETENSKAPS-, FOÖRSKNINGS- OCH UTVECKLINGSAVDELNING DG Xl.
M ålet med forskning har alltid varit att kartlägga det okända och försöka förstå oss själva och världen omkring oss. Forskning har ofta via slumpen skapat nya möjligheter som genomgripande förändrat också de ekonomiska strukturerna. Idag fortsätter forskningens upptäcktsfärder ännu mer systematiskt och accelererat. De skapar helt nya teknologier och tillväxtområden, vilkas ekonomiska tillväxtteorier också måste revideras.
Bas för de nya teknologierna är i främsta rummet tre forskningsfronter. Mikroelektronikens prestanda fortsätter att öka och dubbleras på ett och ett halvt år. Packningstätheten hos kiselchip närmar sig hjärnans neuroner, vilka också ger nya modeller för chiparkitekturer. Telekomnäten sammanbinder vår värld till digitala byar med optisk fiber, radio- och satellitförbindelser.
Den andra forskningsfronten avancerar inom biologin. Basen för medicin, bioteknik och t.o.m. jordbruk är idag molekylbiologi och geninformation. Flera organismers gener har redan kartlagts, och även människans gener kommer att vara katalogiserade inom några år. Vägen till full förståelse för den genetiska koden är ännu lång, men redan nu kan vi identifiera och korrigera genetiska defekter som förorsakar sjukdomar, och skapa nya ef: fektiva biotekniska processer. Möjligheterna till och gränserna för genmanipulation och kloning aktualiserar också viktiga etiska frågor.
Den tredje forskningsfronten avancerar inom mikromekanik, där man närmar sig atomskalan med nanotekniken. Den öppnar möjligheter till ny material, intelligenta sensorer och komponenter till mikrorobotar för produktionen, trafiken, hälsovården och hemmen.
De nya teknologierna skapar nya branscher och omvandlar de gamla. Informationstekniken,som baserar sig på mikroelektronik, har på ett par årtionden vuxit till världens största industri. En liknande utveckling pågår inom bioteknik och har startat inom nanoteknik.
Grunden för dessa nya områden är kunnande och forskning, vilkas andel av branschernas omsättning är betydande. Produkternas tidsfönster är små, marknaderna från starten internationella, och kapitalbehoven avsevärda. Bikostnaderna i produktionen är låga, vilket möjliggör en snabb tillväxt och god lönsamhet. Teknologiföretagens skyhöga om än sårbara marknadsvärden har genererats på bara några år, inte under årtionden.
Den globala konkurrensen och penningmarknadernas liberalisering accelererar denna utveckling. Hur kla far sig Europa och Finland i denna omvand ”De nya teknolo- = tng gierna skapar nya branscher och omvandlar gamla.”
Europa är framgångsrikt då det gäller konkurrensen inom forskning, medan jämförelser på industrisektorn inte är lika smickrande. En orsak är de splittrade marknaderna - men även attityder och kultur. Ekvationen mellan risktagande och framgång är inte i sund balans.
De nya möjligheterna förutsätter också aktivare växelverkan med finansmarknaderna. Merparten av det europeiska riskkapitalet har fokuserats på strukturomvandlingen inom gamla branscher med sikte på att förbättr konkurrenskraft och lönsamhet, men ofta till priset av sysselsättningen. I USA har en flerfaldig andel av riskkapitalet inriktats på att starta nya teknologiföretag och säkra deras tillväxtmöjligheter.
En utmaning är också hela finansierings- och kapitalmarknadens verksamhet. Kapitalismen ses fortfarande främst som en form av ägande, medan dess uppgift borde vara att effektivt skapa och allokera kapital, och vid behov överföra kapital från lönsamma men vikande branscher till nya potentiella tillväxtområden. Detta har ofta varit skattemässigt ofördelaktigt, vilket lett till överinvestering i gamla branscher, medan de nya förtvinat. Den europeiska integrationen och penningreformen håller delvis på att korrigera dessa problem. Kriterierna ör penningreformen har uppfyllts, den offentliga ekonomin håller på att balanseras, och statsskulden krymper. Ränteskillnaderna mellan valutorna har minskat och räntorna sjunkit. Högräntabla obligationsemissioner för täckande av underskott har försvunnit och den ökande efterfrågan på aktier har lyft många kurser rentav alltför markant. För att dämpa överhettning och stöda nyföretagsamhet är det nödvändigt att lansera nya investeringsobjekt på marknaden. Här erbjuder de nya teknologierna talrika möjligheter.
Det finländska innovationssystemet har de senaste åren fungerat ypperigt. Forsknings- och riskfinansieringen har ökat tack vare privatiseringsintäkterna, och i takt därmed också den teknologibaserade exportindustrin. Det har även funnits mod och vilja att satsa och lyckas utan alltför stor ängsan för risker - kanske inspirerat av våra framgångar inom en sport som örutsätter skyddshjälm. 9
FORUM NR 9/98