Korea, framtidens marknad?

av Lennart Utterström Forum 1984-15, sida 24-25, 03.10.1984

Taggar: Orter: Sydkorea Teman: ekonomi

Finland har alla chanser att exportera industriprodukter till Korea, Bland annat pappersmaskiner och hamn- och fartygutrustning hör till de produktgrupper som säkert kunde skörda framgångar i landet,

Så

Finlands affärer i Sydkorea: Företagsetableringar sökes

Symboliken var slående. Efter att under 7 år ha varit inhyst i en äldre byggnad på en bakgata, flyttade finska ambassaden förra året till Kyobo Building; ett nybyggt och mäktigt kontorskomplex i centrala Seoul, vars fasad återkastar ljuset av en av Asiens

Av LENNART UTTERSTRÖM

I Efter nästan tre decenniers likgiltighet har Finland (äntligen) hoppat på det ekonomiska expresståget ”Men minst 10 år efter våra konkurrenter”, konstaterar Heikki Latvanen Chargé d’Affaires i Seoul.

Frånvaron har knappast oroat koreanerna. Landets planer har varit så stora att man inte hunnit tänka på ett litet lands disintresse, Frågan är snarare varför vi inte sett om vårt hus i tid — och försökt få in en fot på en marknad som inte sällan kallas ”En av Asiens mest lovande”.

Sydkora — en vit fläck

Sydkoreanerna var medvetnare i sin strategiska planering och öppnade en ambassad i Helsingfors 1973. Landets affärsmän följde efter och byggde upp kontakter i Finland samtidigt som vårt näringsliv knappast kunde stava till Sydkorea 1977 beslöt utrikesministeriet at Sydkorea existerade! Eller nästan. Året därpå etablerades en finsk ambassad, den första någonsin, i Korea.

Upptäckten berodde på en rad faktorer. Kanske främst att Outokumpu 1976 fått ett kontrakt värt USD 32 miljoner för leveran 2 snabbast växande ekonomier.

Här sitter i dag tre’ män, två finska specialister och en koreansk assistent och bevakar ett land, vars tillväxttakt under 10 år legat kring 10 procent. ”Ett nytt Japan” har det ofta sagts.

av ett kopparraffinaderi till staden Osan; för det andra att Latvanens (då handelsattaché i Tokyo) återkommande uppmaningar att placera en handelsexpert i Seoul tog skruv.

Underskott blir överskott?

Efter etableringen utvecklades, om än sakta och försiktigt, kontakter. 1978 undertecknades ett ekonomiskt samarbetsavtal mellan industriförbunden — samtidigt var nästa stora finska affär ett faktum: Wärtsilä fick uppdraget att bygga en pappersmassefabrik för USD 40 miljoner. I dag, & år senare har delegationer på både statlig och privat nivå avlöst varandra i både Seoul och Helsingfors. Och handelsstatistiken är ständigt växande. Ur finsk synpunkt är årets fyra första månader dessutom ytterst lovande. För första gången har Finland ett överskott i handeln. Överskottet kan också bli en realitet på årsbasis om trenden fortsätter.

Fara för japansyndrom

Nu är Finland roll i Sydkorea liten. Myc ket liten dessutom. Konkurrensen är hård och kommer från många håll. Här trängs amerikanska och japanska storföretag med centraleuropeer. Utrymmet för små nationer är trångt. Trots det har affärsförbindelserna utvecklats — och ökar år från år (bortsett från 1980 — i skuggan av mordet på president Park och den nye presidentens Chun, Doo-hwans blodiga uppgörelse i staden Kwangju, som bl a resulterade i en negativ BNP-tillväxt det året.

— Visst ökar volymen mellan våra länder på ett intressant sätt säger Latvinen. ”Men takten kunde vara högre — och måste bli det om inte situationen ska utvecklas som den japanska där vi bara exporterar till ett 25-procentigt värde av vår japanimport”

Aktivare närvaro efterlyses

Finska företag existerar överhuvudtaget inte i Sydkorea — men ett 40-tal i Singapore. Det paradoxala är att de 40 gör mindre affärer än tvåvägshandeln med Sydkorea. 1983 skrevs siffrorna 464 miljoner mark — mot Singapores 278 miljoner.

Överhuvudtaget är hela den nordiska närvaron maper; vid sidan om ett 10-tal svenska firmor är tystnad! Och i alla finska fall sköts kontakterna som regel genom koreanska handelshus.

Skaffa egen representatio — Om finsk industri inte blir aktivare har vi om bara ett antal år stora handelsunderskott menar Sotamaa. “Det gäller inte bara att resa hit utan att förr eller senare att också bita sig fast här med en egen representant! Vi menar att tiden är mogen för flera företag att skaffa egen representation i landet — Det är omöjligt att försöka göra verkligt allvarliga affärer endast med företagsrepserentanter som flyger in från Tokyo, Singapore eller t o m Helsingfors en eller ett par gånger per år. Enstaka kontrakt ja, men hur ska man på det sättet kunna konkurrera t ex med stora japanska multinationella företag med ständig personal på plats?

Visa flagg!

Receptet kan tyckas enkelt — representantkontor som ett Sesam-Öppna Dig! Så lätt är det inte. Men närvaro är ett måste för att bevaka marknaden och samtidigt, i orientalisk anda, odla affärskontakterna.

— Även om man inte har direkta affärer med Sydkorea, är det viktigt att vara här för att visa flaggan och studera marknaden. Här ligger ett av de största finska

Finsk handel i Fjärran Östern: (Siffror i miljoner mark)

Land Japa 1977—1982 17 304 Sydkorea 2105 Hong Kong 1730 Singapore 83 | Thailand 771 Malasia 69 | Indonesien 656 Filippinerna | 650 Taiwan 642

Finsk import till port från Sydkorea Sydkore 1977 93,8 1978 146.4 322.6 1979 111.6 100.9 1980 34,0 144.3 1981 82.3 167.4 1982 159.4 241.1 1983 197.8 268.1 1984 jan — april —153.0 106.0 1984 hela året ca 250.0 —

Finsk ex problemen; vårt näringsliv har inte en aning om vad Korea är för något, varken landet eller marknadspotentialen. Är vi inte närvarande tolkas det som om vi inte har något att erbjuda! understryker Heikki Latvanen.

För mellanstora och små företag rekommenderar ambassaden att delta i ett försiktigt urval internationella mässor i landet — för att både exponera företag, produkter — och Finland.

— Ett allvarligt problem är vår slöhet, betonar Olli Sotamaa, handelssekreterare sedan 2 år. ”Vårt intresse krymper med avståndet till marknaden.”

Ett annat — och kanske banalare problem med Sydkorea är att få korrekt och upto-dateinformation om landet.

Fem potentiella storsäljare

Vår handelsutveckling har under de senaste åren undgått radikala förändringar. Från att ha varit turnkeyprojekt är diversifiering i dag ett faktum. Med en rad varo — 15/84 FRU från båda håll. Från finsk sida utkristalliseras framförallt fem potentiella grupper: fartygsutrustning (från bl a Wärtsilä), kranar för fartyg och hamnar (Kone), pappers- och massamaskiner (Valmet, RaumaRepola), gruvutrustning (Outokumpu), energi (alla ledande företag i branschen). Dessutom skinn, pappersmassa och maskiner, Och inte minst know-how på energibesparande områden. Intresset från den koreanska sidan har inte minst väckts genom ett stort finskt energi- seminarium i Seoul i januari i år.

Koreanerna å sin sida exporterar hemelektroni, textil, garner, skor. Dessutom har flere fartyg också byggts av konglomeratet Hyundai för finländska rederier.

— För vårt näringsliv gäller det framförallt att koncentrera sig på områden där konkurrensen med de stora handelsnationerna inte är så stor. Ett av våra handikapp är att vi inte kan hjälpa till med finansiering på samma villkor som t ex Japan och USA. Vår styrka är specialkunskap på ett par smala områden.

Vill du sänk ditt företags avfallskostnader 5

Största delen av avfallet i affärslas

INN

Hvi tigheter består av papp, kartong och kraftpapper.

De är bra råvaror far industrin. Kostnaderna för avfallshantering kan minskas kännbar om du ordnar återvinningen på rätt sä

Görså här 1. Det går lättare än du tror.

Förvandla papplådorna och trunsportkartongerna till skivor genom att öppna bottenfogarna och trycka lådorna platta. Ta de tillplattade lådorna i partier om 10-20 stycken til söpulrymmet eller placera pen i rullpallar. Med dem kan du transportera 50-100 k kartong till lagret på en gång. När man använder rullpallar behöver man inte så ofta g mellan butiken och soputrymmet.

Gör upp med det lokala returpappersföretaget om insanvling och transport av kartongen.

Detta duger: bruna pappladar > wellpapp, kraftpapper.

Detta duger inte: våll och smutsigt papper skräp, plasikassar, foliebelagda förpackningar, smör- och foliepapper. vaxade och tjärade förpackningar.

PAPERINKERÄYS Oy

Helsingfors,

Alexandersgatan 48 B, tel. 90-177 01 Åbo, Ilmnarinengatan 11, tel. 921-170 OM Tammerfors, Kyläojankatu I. tl. 931-631 51 25