Korrosion och kostnader

av Marianne Paulig Forum 1975-13, sida 13-14, 03.09.1975

Taggar: Teman: miljövård

14

FORUM 13 « 7 värde. 6.5 … 6.8 vore ett naturligt värde för regnvatten mättat med enbart kolsyra.

Om regnvattnet eller den kondenserade fukten reagerar surt, hur inverkar detta på tex stål? Allt stål är ju målat eller förzinkat, tänker kanske lekmannen. Tyvärr är det så, att all målarfärg förr eller senare blir genomtränglig för vatten och fukt. Då detta vatten är surt, sker underrostning och avflagning snabbt och föremålet måste målas om. Även zink lider i sur miljö. Numera måste tex i städerna alla förzinkade plåttak målas för att hålla en rimlig tid.

Även andra byggnadsmaterial än metaller far illa av den allt surare miljön. Betong spricker genom att den sväller vid reaktion med svaveldioxid, varvid spänningar uppstår i materialet. Husfasader, broar o a konstruktioner skadas på detta sätt. I verklig fara är de oethörda konstskatter av marmor eller sandsten, som pryder kyrk- och husfasader i Mellan- och Sydeuropa. Det sägs att dessa föremål skadats mera under de senaste 50 åren än under de 500 tidigare.

Forskning

Forskningen på korrosionsområdet brukar indelas i fyra stora områden efter den miljö, i vilken korrosion sker 1. ATMOSFÄRISK KORROSION. Forskningen på detta område brukar företas i 4 distinkta miljöer: stadsatmosfär, industriatmosfär, lantatmosfär och havsatmosfär. Det finns otaliga forskningsstationer i olika delar av världen, där alla tänkbara olika metallers och legeringars korrosion i dessa miljöer har klarlagts.

2. KORROSION I VATTENLÖSNINGAR. Under denna rubrik faller tex forskning rörande marin korrosion, korrosion i sötvatten, i olika kemiska lösningar, etc.

3. KORROSION I JORD.

4. HÖGTEMPERATURKORROSION. Ett viktigt område är tex korrosion i ångpanor.

Men ingenkänner den klassiska indelningen i ”elementerna” luft, vatten, jord och eld.

De nordiska kontakterna är mycket livliga på korrosionsforskningsområdet. Vart fjärde år hålls en generalmönstring: Den skandinaviska korrosionskongressen. Den senaste var den sjunde i ordningen och hölls i maj detta år i Trond heim. Kongresspublikationen var denna gång en diger lunta på 700 sidor, och utgör ett värdefullt uppslagsmaterial. Inom Nordforsk arbetas bland andra forskningsuppgifter även med korrosionsfrågor. Det finns arbetsgrupper för tex atmosfärisk korrosion och marin korrosion. Det finns förstås också många stora internationella sammanslutningar, mest kända är kanske det amerikanska NACE och det europeiska European Federation of Corrosion. Kongressverksamhet på området är livlig och tidskriftsfloran omfattande. Vid tillkomsten av ny teknik kommer som ett brev på posten det vidhängande korrosionsproblemet. Alltså behövs det nu också korrosionsforskning på atomkraftverksområdet. Här används en mängd exklusiva material, ss zirkonium, inconel (en högnickel-legering) samt de vanliga syrafasta stålen (krom-nickel-legerade). Det nya är här främst strålningens inverkan på materialens långtidshållfast het.

Olika korrosionsformer

I varje miljö kan metaller angripas av en mängd olika former av korrosion, beroende på metallen, föremålets konstruktion och olika yttre omständigheter. Man talar om de åtta klassiska formerna av korrosion, vilka är följande allmän korrosion punktkorrosion spaltkorrosion

Spänningskorrosion i rostfritt stål, sprickorna är transkristallina. Från ett bälgrör till fjärrvärmeledning. Förstoring 100 x.

bimetallisk korrosion erosionskorrosion selektiv korrosion spänningskorrosion interkristallin korrosion.

Det skulle föra för långt att gå in på dessa. Här må endast nämnas, att de uppgifter som fås från korrosionshandböcker avser allmän korrosion, alltså en jämn avfrätning.

Korrosionsskydd

Det är i de flesta fall möjligt att åstadkomma ett väl fungerande korrosionsskydd, men det är en fråga om pengar. I längden är dock prisskillnaderna ej så stora mellan ett svagt och ett hållbart material, men det råder delade meningar om vem som skall betala dem och i vilket skede.

Följande möjligheter står till buds korrosionsfasta material metalliska beläggningar organiska beläggninga katodiskt skyd inhibitorer

Stål och gjutjärn kan icke alls användas oskyddade, här utgör målning och metallbeläggningar det vanligaste skyddet. För tex fartygsskrov, oljeriggar och ånga, jordförsänkta rörledningar används utom målning ännu katodiskt skydd. Den kemiska industrin är helt beroende av korrosionsfasta material, ss de rostfria och syrafasta stålen. Inhibitorer används i vattenlösningar i slutna cirkulationssystem såsom värme- eller ylledningar.

Korrosionskostnaderna kunde avsevärt nedsättas genom att använda bättre metoder och material. Framförallt bör rostskyddsarbetet utföras omsorgsfullt, här görs de största försyndelserna. Att efteråt gå och bättra på ett svagt material eller ett dåligt arbete blir förfärligt dyrt (Marianne Paulig /

LITTERATUR: .

M H Tikkanen: Korroosio ja sen estäminen, Kemian Keskusliitto, Helsinki 1960.

L L Sheir: Corrosion, George Newnes Ltd, London 1963.

M G Fontana & N D Greene: Corrosion Engineering, McGraw Hill Inc., New York 1967.

E Rabold: Corrosion Guide, Elsevier Publ Co, New York 1951.

• Röken bort från svetsarens arbetsplats med ESABs nya rökutsugare

Filtrerande rökutsugningsaggregatet ” f “= suger röken och avskiljer 99 - koo& viktsprocent av de i röken befintliga fasta partiklarna. Den filtrerade luften kan returneras till rummet. Den normala allmänventilationen bör trots detta ombesörjas.

Motor: 220 V, 1000 W 12.000 r/min. Sugkapacitet max. 210 m?/h Sugslang O& 45 mm Aggregatets vikt inklusive “Rx filter ca 25 kg.

OFA en effektiv, lätt oc enkelt flyttbar rökutsuningsSfläkt

Vikt endast 10.5 kg

Motor 220 V, 1000 W Sugkapacitet max. 60 m?/h Utsugnings och -blåsningsslang & 45 mm.

Till de båda utsugarna kan sugmunstycken för elektrod- och MIG svetsning erhållas.

För svetsarens miljöförbättring ESAB