Kostnaderna för kriget mot terrorn
av Leif Bergström Forum 2011-05, sida 28-29, 26.05.2011
EI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
Kostnad
LEIF BERGSTRÖM IH NEW YORK
X Så snart bekräftelsen kommit om Usama bin Ladins död började ekonomiska och politiska observatörer att räkna på hur mycket terrorledaren kostat, och hur hans senkomna död påverkar framtiden.
ITUSA, framför allt i New York, är minnena av World Trade Center-attackerna ännu fräscha. I New York-stadsdelen Staten Island bodde så många av de brandmän som omkom när de två tvillingskraporna rasade att var och varannan gata nu har dubbla gatskyltar, en för den traditionella postadressen - den andra bär namnet av ett av offren för bin Ladins attack, en polis eller brandman som bodde i kvarteret. Därför var reaktionerna här ute på ön ganska väntade. Tio minuter efter det TV-bolaget ABC brutit ordinarie program för den första rapporten om bin Ladins död tog jag hunden på kvällspromenad längs Victory Boulevard. Omedelbart närmar sig en bil, frenetiskt tutande, som om New York Yankees åter blivit basebollmästare, Ur det nedrullade sidfönstret höll den medelålders föraren en jättelik amerikansk flagga - fast stjärnorna hade fått ge vika för en siluett av de två tvillingtornen och orden ”Glöm det aldrig!”
NR 5 2011
Kommentera artikeln genom att skicka e-post till adressen: feedback&forum. erna för kriget MOT terrorn
IH USA. Ekonomiska bedömare har satt en prislapp på kostnaderna för USA:s krig mot terrorn. Summorna är enorma, men ändå inte lika massiva som vissa krig som USA fört tidigare. Krigföringen gynnar i regel den tekniska utvecklingen, och kriget mot terrorn har i första hand främjat utvecklingen av obemannade flygplan.
Liknande, spontana glädjemanifestationer utbröt på flera håll. President BARACK OBAMA deltog i en ceremoni vid World Trade Center och hans opinionssiffror sköt upp.
Samtidigt frågade bedömare vad framgången egentligen betydde för USA och kriget mot terroristerna, al-Qaida var redan tidigare försvagat. Vårens demokratiska revolteri Tunisien och Egypten och protesterna på andra håll i arabvärlden tycktes visa att andra värden än bin Ladens reaktionära lära nu dominerariregionen, även om det ännuåterstår att se om fundamentalistiska strömningar kommer att kapa de populistiska stämning arna. Med bin Ladins död kom omedelbara krav på ett tillbakadragande av USA:s trupper i Afghanistan — vilket åter kunde öppna landet på vid gavel för terrorledarens allierade talibaner och dess medeltida förtryck av kvinnor och oliktänkande.
Investeringar i försvaret. Ekonomer har samtidigt försökt beräkna kostnaden för det senaste årtiondets krig mot al-Qaida. De har kommit fram till att attackerna den 11 september 2001 orsakade materiella skador til ett värde av 25 miljarder dollar. Störningarna av den amerikanska ekonomin, inklusive den plötsliga konsumtionsrädslan anses ha kostat åtminstone 50 miljarder dollar — och kanske det dubbla — i utebliven tillväxt. Siffrorna motsvarar mellan en halv och en procent av den amerikanska bruttonationalprodukten.
Till det kommer kostnaden för de två ännu pågående krigen. Invasionen av Afghanistan var ett direkt svar på attackerna mot World Trade Center och Pentagon, Argumenten för invasionen av Irak har numera motbevisats, men det är osannolikt att dåvarande presidenten GEORGE w BUSH kunnat få stöd för den invasionen om al-Qaidas attack inte hadeinträffat och orsakat en omfattande debatt om spridningen av massförstörelsevapen. Enligt en artikel i Washingtontidskriften NAT!oNAL JOURNAL är kostnaden totalt över 1400 miljarder dollar under tio år.
Tilll detta kommer en rad andra kostnader. Al- Qaidas bombattacker mot två amerikanska ambassader i Afrika 1988 tvingade fram en omfattande förstärkning av säkerhetsarrangemangen för USA:s diplomatiska byggnader, från 172 miljoner dollar till 2,2
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 201 miljarder. Den amerikanska försvarsbudgeten har samtidigt stigit 50 procent sedan 2001.
Allt detta resulterar i enorma siffror. Som mest tog krigen i Afghanistan och Irak 4,8 procent av den amerikanska BNP:n. Det är mer än det totala budgetunderskottet för 2008, ett budgetunderskott som nuhotar den amerikanska ekonomin och dollarns ställning som världens reservvaluta. Ändå påpekar historiker att kostnaden är en spottstyver jämfört med USA:s uppoffringar i tidigare militära konflikter.
Det amerikanska inbördeskriget kostade ungefär två gånger 1860 års BNP, och utplånade 3-4 procent av befolkningen. Andra världskriget tog som mest 40 procent av BNP. Men historiker påpekar att dessa krig också resulterat i enorma, ekonomiskt mätbara, framgångar,
Inbördeskriget förde samman en serie relativt fristående stater till en nation, med standardisering av bland annat järnvägsnätet — och det gjorde slut på slaveriet. Andra världskrigets enorma satsning lyfte USA ur den stora depressionen, Landet kopierade Nazitysklands autobahn, resulterande i ett rikstäckande motorvägsnät.
Det 40 år långa kalla kriget resulterade i enorma kostnader för vapenutveckling. Men till de positiva resultaten kan vi räkna dator och satellitteknik — och internet.
National Journal gjorde ett försök att finna de positiva effekterna av kriget mot al-Qaida. Hittills kom skribenterna bara fram till ett tekniskt genombrott: utvecklingen av obemannade flygplan,
När det kalla kriget slutade med Berlinmurens fall och upplösningen av Sovjetunionen, följde ett årtionde då USA åtnjöt en ”Peace dividend? Dåvarande president BILL CLINTON lyckades vända budgetunderskott till -överskott. IT-kraschen år 2000 haderedan gjort slut på den sundare grund Clinton lagt, men den raserades totalt med attackerna2001. “Det amerikanska inbördeskriget kostade tv gånger 186 års BNP, och utplånade 3-4 procent av befolkningen. Andra världskriget tog som mest 40 procent av BNP”
Annon gåvopren.