Kostnadsstyrningpå japanska
av John Fogelholm Forum 1989-14, sida 18-19, 28.09.1989
Japansk kostnadsstyrning = — ett led mot lägre produktionskostnade en finska konsumenten är van att Diö japansk teknologi oc japanska industriprodukter med hög teknisk standard och hög driftsäkerhet, medan man inom den finska industrin närmast känner till japanernas produktionsteknologi med långa produktionsserier och hög automationsgrad. Ett område som hittills nästan helt förblivit okänt både för oss i Finland och för det övriga Europa, utgör de metoder japanerna använder i sina strävanden att kontinuerligt uppnå allt lägre produktionskostnader med hjälp av kostnadsstyrning.
Kostnadsberäkningens koppling till företagsstrategin
Inom vår industri är vi vana vid att kostnadsberäkningen närmast är en registrerande funktion, som periodvis informerar mellan- och översta ledningen om hur väl man har lyckats förverkliga uppgjorda kostnads- och budgetkalkyler. Kostnadsberäkningsfunktionen kan hos oss inte anses utgöra ett konsekvent styrsystem mot lägre produktionskostnader. Den japanska ”Kontrollern” ser däremot sin egen och sin avdelnings uppgift i en helt annan dager.
I vår tids snabbt föränderliga och för konkurrens utsatta företagsklimat utgör en framgångsrik innovationsverksamhet grunden för företagets fortsatta existens, varvid de strategier som bestämmer innovationsprocessens riktlinjer blir utslagsgivande för företagsledningen. Detta i sin tur gör, att man i högsta möjliga grad försöker sammanlänka kostnadsstyrningen med företagets produkt- och produktionsutvecklingsstrategi. Den japanska kostnadsstyrningens karaktär kan belysas från fyra olika synpunkter.
Omfattande användning av icke-monetär styrinformation
Ett typiskt exempel utgör produktionens materialförluster i form av spill och defekta slutprodukter. Genom att understyrka spillets betydelse med hjälp av kontinuerlig respons åt maskinskötare och förmän har man lyckats få dessa att taga del i strävandena att minimera alla slag av spill. Härigenom har man lyckats kombinera strävandena att minimera spillet med konkreta handlingschemata, naturligtvis utgående från att även arbetarna själva får ekonomisk kompensation för sina insatser.
När produktionen blir allt mera beroende av maskinernas, och inte av de anställdas direkta produktionsinsatser, ökar be 1 tydelsen av förebyggande maskinunderhåll. Många japanska företag understryker vikten av detta genom att till exempel kontinuerligt beräkna och informera om förhållandet mellan oväntade produktionsstopp och det totala antalet planerade arbetstimmar. samt förhållandet mellan den utnyttjade tiden för förebyggande maskinunderhåll och den totala reparationstiden. Aven hos oss är man väl medveten om vikten av denna styrinformation inom produktionen, men tyngdpunkten hos oss ligger dock mera på kostnadskontrollplanet, varvid arbetarna inte direkt har en del i strävandena att förbättra produktionseffektiviteten såsom i Japan, där kvalitetscirklarna är inkopplade på just dessa typer av effektivitetsförbättringsprogram.
Poängterandet av kostnadsberäkningens roll
Japanerna anser, att kostnadsberäkningens påverkande roll har försummats inom såväl den europeiska som den amerikanska industrin. De anser också, att kostnadsberäkningen bör ses som ett led i företagets kostnadsstyrning och inte som ett system, som enbart levererar information till beslutsfattare.
Problemet kan bäst belysas med ett konkret exempel. Ett japanskt företag som tillverkar kylskåp och luftkonditioneringsanläggningar stod inför problemet att samtidigt vilja utöka sitt produktsortiment och hålla produktionskostnaderna, som vid ökad diversifiering normalt brukar öka. i styr. Företaget beslöt att sträva till att standardisera produkternas komponenter och samtidigt skapa ett kostnadskontrollsystem för att styra utvecklingen i den önskade riktningen. Detta skedde bland annat genom att ändra på metoden att allokera produktionens indirekta kostnader på de enskilda produkterna. Principen för det nya systemet var, att ju flera delar produkten krävde, samt ju flera specialdelar, som inte var gemensamma för flera modeller användes, desto större blev produktens beräknade fasta kostnader. I beräknandet av produkternas värden, gavs en standardkomponent endast bråkdelen av en specialkomponents värde. En produkts totala värde beräknades härigenom som summan av standarddelarna multiplicerade med en låg koefficient samt specialdelarna multiplicerade med en betydligt högre koefficient. Detta gjorde produkter innehållande specialdelar betydligt dyrare än produkter bestående av enbart standard- eller gemensamma komponenter.
Marknadsstyrd kostnadsberäkning
Japanernas möjligen största innovation inom kostnadsberäkningens område hestår av den marknadsstyrda kostnadsberäkningen. Helt allmänt innebär detta, att företaget och dess anställda tillika med de olika styrsystemen kela tiden tar i betraktande marknadens önskemål, utan att låta sig hindras av företagets existerande tekniska och teknologiska begränsningar. Den marknadsstyrda kostnadsberäkningen resulterar i uppställandet av en eftersträvad produktionskostnad och metoder att uppnå densamma.
Författaren till denna artikel hade stora svårigheter att försvara det hos oss ännu så allmänna standardkostnadssystemet mot de japanska universitetens professorer och industrins kostnadsberäkningsexperter, som vid diskussioner vid två konferenser och olika företagsbesök i Japan konsekvent framhöll. att standardkostnadssystemet låser fast produktionen vid en alltför låg effektvitersnivå. Speciellt gäller detta maskin-, metall-, elektronik- och motsvarande industrigrenar, samt även i någon mån processindustrin i dess olika former. Ett typexempel på eftersträvade produktionskostnader uppstår då ett företag måste besluta, ifall det önskar använda komponenter tillverkade av det egna bolaget eller ifall det hellre köper dessa komponenter till ett lägre pris av en underleverantör eller konkurrent. Konkurrentens produktionskostnader blir produktens eftersträvade produktionskostnader (metodiken för att bestämma dessa kostnader presenteras längre fram i denna artikel).
Företagsfilosofiskt kan man säja, att tyngdpunkten i diskussionerna har förflyttats från frågan ”är våra produkt- och produktionsaktiviteter ekonomiskt lönsamma” till frågan ”vad måste vi göra för att våra aktiviteter skall vara ekonomiskt lönande”. Ifall dagens teknologiska nivå inte är tillräckligt hög inom företaget, måste man sträva till att göra den lönsam genom teknologiska innovationer. Företagets kostnadsstyrningssystem är konstruerat för att underlätta uppnåendet av detta mål.
Genka Kikaku
Metoden som japanerna använder i sin strävan att uppnå de eftersträvade produktionskostnaderna går under namnet Genka Kikaku. Processen innehåller både bestämmandet av den eftersträvade produktionskostnaden samt systemet för att uppnå denna.
14/1989 FORUN,
Teknologi planeringsavd.
Konstruktionsavdelning
Kostnadsstymingsavdelning
Inköps- Produktionsavdelning teknalagiavdelning
Produktionsplanerin 9 Kostnad: möte
System för kostnadsplanering.
Enligt metoden bestämmer man först en ”tillåten produktionskostnad”. som utgörs av differensen mellan det eftersträvade försäljningspriset och den eftersträvade vinstmarginalen, eller täckningsbidraget. Den tillåtna produktionskostnaden utgör inte direkt det eftersträvade produktionskostnadsvärdet, utan går igenom en lång anpassningsprocess för att man skall kunna bestämma vilka möjligheter man har att uppnå detsamma, samt till vilka metoder man skall ta. Utgångspunkten utgörs naturligtvis av en möjligast noggrann och realistisk estimering av försäljningspris och -mängder.
Under processens början jämförs det eftersträvade kostnadsvärdet med den kostnad som resulterar ur produktionsplanen, vilket förutsätter att man utgår från en preliminär konstruktions- och produktionsplan, som till en början ger ett värde som avviker från det önskade. Genka Kikaku utgör alltså inte en konstruktionseller produktionsplaneringsprocess, utan
FÖRUN, 14/1989
Marknadsundersökning b = Fl I
Preliminär försäljninasolan
I [0
IG Första produktionsplan
Lönsamhetskontral d) Utvecklingsdirektiv = £) Eftersträvat Best. av eftersträvad försäljningspris prog uktiogäkosinad Uppdelning av aftarsträvada produktionskostnader ikostnadsslement
Preliminär totalplan
Uppdelning av eftersträvade produktionskostnader i komponentform
Värdeanalys
Komroll ilall eftersträvad kostnadsniv ponåtts
Slutgiltig totalplan
Kostnadsuppskaltning hj
Bestämning av kostnaSerna för bilens alement
Uppskattning av kostnadsplaneringsimplementering
M kostnadsförbättringar
Uppskattning av kostnadsförbättringsmålsättningar
Uppgörande av standardvärden för material 0. arbet ing för
Källor. Total Cost Management System in Japanasa Autamabile Corparafons, Monden Yosuhira (aditor). Applying Just in Time, The Amerlcan/Japanese Experience Inc, Engineering & Management Press 198 en innovativ process, i vilken många personer från flera olika avdelningar deltar. Systemet förutsätter en för japanerna lättbemästrad samarbetsvilja och -förmåga, emedan processen innebär en lång anpassning både vad produktens konstruktion och dess tillverkningsplanering beträffar.
Speciellt förutsätter Genka Kikaku en kommunikationsfärdighet. som en alltför byråkratisk och auktoritativ företagsstyrning i hög grad försvårar. Samarbetet förutsätter effektiva kommunikationskanaler inte enbart inom företaget, utan även mellan företaget och dess underleverantörer, vilka också förutsätts ta del i strävandena mot lägre produktionskostnader.
Genka Kikaku är effektivt inom industrier med långa produktionsserier, korta produktlivslängder och många produktkomponenter. De akademiska experterna inom området hänvisar oftast till den japanska bilindustrin och dess framgångar med Genka Kikaku. Den mest detaljerade, åt författaren påvisade, Genka Kika ku-processen från den japanska bilindustrin är avbildad ovan. Japanerna påstår. att metoden har använts med framgång även inom process- och stålindustrin.
Kostnadsstyrningens karaktär
Japanska företagsekonomer ställer sig skeptiska till systemen som deras amerikanska och europeiska kollegor ännu tycks omhulda, och som de ser som alltför statiska och beroende av redovisningen. Japanerna anser, att kostnadsredovisningen som sådan är ett passerat utvecklingsskede, och att kostnadsstyrningen utgör primärmålet för den interna redovisningen. Vad vi kan, eller åtminstone borde försöka. lära oss av japanerna är, att dessa system kan integreras inom ramen för företagets strävanden att få flera funktioner och anställda med i företagets utvecklingssträvanden mot lägre produktionskostnader med högre produktkvalitet. Ett synnerligen eftersträvansvärt mål. L 19