Kotka och Fredrikshamn ger exporten tak över huvudet

av Håkan Nylund Forum 1982-11, sida 09-10, 16.06.1982

Taggar: Personer: Gerhard Eriksson Orter: Kotka Teman: export

Hamnarna i östra Finska viken, Kotka och Fredrikshamn, är våra största exporthamnar. De hanterar också den största delen av transitotrafiken med Sovjetunionen. Beroende på räknesättet tävlar de om toppositionen bland exporthamnarna, Kotka är den största exporthamnen för finländska produkter, medan Fredrikshamn är störst då också transitoexporte räknas med.

På stuveri- och speditionssidan bildar de ledande företagen ett liknande konkurrentpar då man ser på storleken enligt omsättningen, där Blomberg-koncernen i Fredrikshamn och Kotka Stevedoring-gruppen tävlar om positionen som landets största i sin bransch. Det ovanliga med konkurrentparet är att ägargrupperna bakom dem ungefär är desamma och att de har samma verkställande direktör, kommer serådet Gerhard Eriksson.

Kotka och Fredrikshamn ger exporten tak över huvude e Bägge koncernerna utgör rätt svåröverskådliga företagsgrupper, där företag under olika namn tillsammans bildar de länkar som behövs för transportkedjan i hamnen. Ankaret för grupperna är kommerserådet Gerhard Eriksson, en hårdför sjökapte:” från Finström på Åland, som år 1957 valdes att bygga upp Fredrikshamnsfirman Blomberg & Co Ab, ett dåtida dotterbolag till Viipuri Stevedoring Oy.

Då Blombergs år 1962 blev självständigt och så småningom utvecklades till Fredikshamns största arbetsgivare, valdes Eriksson till VD för företaget. När man i Kotka i början av sjuttiotalet såg sig om efter en sanerare för stuveriet föll blickarna på grannhamnen och Gerhard Eriksson. Efter rationalisering som skalat bort osund konkurrens hanterar Oy Kotka Stevedoring-gruppen den överlägset största delen av trafiken över Kotka hamn.

Mångsidig företagsgrupp

Moderbolag i gruppen är Oy Kotka Stevedoring, som ägs av industrin i Kymmenedalen, Enso-Gutzeit, KymiKymmene, Ahlström, Myllykoski och Tampella mfl, samt Effoa. Kotka Stevedoring sköter i huvudsak stuverifunktionerna för den inhemska exportoch importtrafiken. Det helägda dotterbolaget Oy Cadenius & Grahn Ab, inköpt år 1973, handhar skeppsklarering och spedition, Jiksom dess dotter Forum 11/8 bolag A/B. Bruhn C:o O/Y, som också har en sorterings- och paketeringsanläggning för sågvaror. Ab I Bruhn sköter stuveriverksamheten för transitotrafiken och vissa inhemska bulkvaror.

Koncernens omsättning var år 1981 119,7 Mmk, vilket innebar en ökning på 21,3 procent från 1980. Med ett driftsbidrag på 25,2 Mmk — 21 procent av omsättningen — och en uppvisad vinst på 2,8 Mmk efter maximala avskrivningar och reserveringar betecknar kommerserådet Eriksson resultatet som tillfredsställande.

Blomberg-koncernen i Fredrikshamn är uppbyggd på liknande sätt med stuveribolaget Oy Blomberg Ab som moderbolag, men företagsfloran är där ännu större och sträcker sig geografiskt ända till Saimenregionen. Omsättningen under räkenskapsperioden 1.4.1981 — 31.3.1982 var 120,2 Mmk, en ökning på endast 2 procent från föregående period. Koncernerna äger tillsammans ett ADB-servicebolag, Laivaustieto Oy i Kotka.

Skogsindustriprodukter ger konjunkturkänslighe — Visst kan det verka besvärligt med så många olika bolag, säger kommerserådet Eriksson, men i praktiken är det inte så invecklat. I en rörlig servicebransch som vår är det en fördel att kunna ge service på så många områden som möjligt.

Kommerserådet Gerhard Eriksson.

Utrikestrafiken över våra hamnar minskade i fjol något från toppnivån 1980. År 1981 skeppades ca 48,6 miljoner ton gods mot ca 49,4 miljoner ton under 1980. Utvecklingen var liknande i Kotka hamn, godsvolymen minskade med 4,2 procent från föregående år och var 1981 drygt 4,8 miljoner ton. Av denna godsvolym hanterade Kotka Stevedoring-gruppen drygt 3,83 miljoner ton, vilket var 1,5 procent mindre än under rekordåret 1980. Minskningen berodde på at — 9

Ett typiskt drag för hamnarna i östra Finland är transitotrafiken österut. Av totalt 2,8 miljoner ton transitogods skeppades 1,2 miljoner ton över Fredrikshamn och 800 000 över Kotka (bilden).

transitotrafiken sjönk med ungefär 130000 ton, medan den inhemska import- och exportvolymen ökade med ca 72 000 ton.

De viktigaste varorna för Kotka Stevedoring är skogsindustrins produkter. — Pappersrullar och kartong är, om inte vårt smör och bröd, så åtminstone vårt bröd, säger Gerhard Eriksson. Av de knappa 2,5 miljoner ton exportgods som bolaget i fjol hanterade stod papper och kartong för 54 procent. Den näststörsta produktgruppen var sågvarorna med 22 procent av godsvolymen. Trots att volymen sjönk med drygt 50 000 kubikmeter på grund av den minskade efterfrågan utomlands var Kotka ändå den största exporthamnen för sågvaror i Finland.

På importsidan ökade godsvolymen i fjol med 3,7 procent. Olika bulkvaror stod för nära tre fjärdedelar av den hanterade importvolymen på 1,34 miljoner ton.

— På grund av strukturen i exporten går utvecklingen i djupa kurvor för oss, konstaterar Eriksson. Detta år blir ett svagt år, för sett från vårt perspektiv är recessionen ett faktum. Lyckligtvis kommer den senare än beräknat, så vi har med tanke på investeringarna varit beredda på den. Visserligen har vi fortfarande stora investeringar på gång, men de är sådana som ger mer trafik — åtminstone i framtiden.

Investerar i magasin

Kotka Stevedoring har under de senaste åren haft en rätt hög investe 1 ringstakt, ca 15—20 Mmk per år. — I genomsnitt har vi gjort större investeringar i hamnen än Kotka stad, påpekar kommerserådet = Eriksson. Toppnoteringen var år 1980, då vi investerade 28,9 Mmk. I fjol uppgick investeringarna till 18,5 Mmk, varav största delen gick till maskiner och utrustning.

Annars har investeringarna under Gerhard Erikssons tid mycket präglats av nya lagerutrymmen. Koncernen förfogade vid årsskiftet ca 120000 m? magasinsutrymmen, vilket i relation till hamnens kajmeter är ett högt tal. — I teorin kan allt exportgods gå via magasinen, och vi bygger hela tiden till, berättar Eriksson. Magasinen är viktiga både för att de skyddar godset och för att de höjer produktiviteten då stuveriarbetarna inte behöver arbeta med presenningar under Jlastningens gång. Båtarna är mycket dyrare i dagskostnader än bilar och järnvägsvagnar, så godset måste vara nere i hamnen för snabb lastning när fartyget kommer in. Därför håller vi magasinshyrorna så låga som möjligt för att kunna ge service.

Som bäst utvidgas utvidgar staden rö-rohamnen ute i Hietanen, och Kotka Stevedoring planerar att bygga ett nytt magasin där. Men trafiken över Kotka är ingalunda ro-rodominerad, och bland fjolårens större investeringar visar Gerhard Eriksson stolt upp två nya 36-tons mobila tornkranar. En tredje är redan beställd och på kommande.

Rationaliseringen och mekaniseringen av lasthanteringen har minskat personalkostnadernas andel av omsätt ningen från 76,9 procent år 1973 till 59,4 år 1981. Trots detta är Kotka Stevedoring med 925 fast anställda i Kotka stadens tredje största företagsarbetsgivare efter Ahlström och Enso. Företaget har heller inte minskat personalen trots att recessionen börjar kännas — då Forum besökte Kotka var 50 man utan jobb och dagen före 75 man. — Vi utbildar hela tiden nytt folk med vår egen lärlingsutbildning, berättar Gerhard Eriksson. Stuveriarbetaren idag är ingen hamnbuse, utan en högt utbildad yrkesman med yrkesmässigt körkort, yrkesskola och vår egen ettåriga utbildning bakom sig. På tre år har omkring 20 procent av personalen förnyats.

Lärlingsbortfallet bekymrar

Däremot är Eriksson både bekymrad och upprörd över ett annat lika stort procenttal: — Upp till 20 procent av stuverilärlingarna faller bort under utbildningstiden för att de inte kan eller vill sköta ett jobb med fasta arbetstider och -normer. Det är inte någon ”naturlig” avgång eftersom lärlingarna redan är utvalda bland de bästa, sökande. Arbetslösheten är hög i Kotka, understryker han.

— Om dessa unga män inte bryr sig om sig själva och de kostnader de förosakar företaget så borde de tänka på att de tar utbildningsplatser som andra kunde vara intresserade av. Dessutom finns det möjligheter att komma framåt i branschen och vidareutbilda sig till arbetsledare i stuveriinstitutet Ahto.

Åven om det finns vidareutbildningsmöjligheter i stuveribranschen så är specialskolning för den högre ledningen inom shipping i allmänhet en lucka som Gerhard Eriksson pekar på.

— För en högre ledare i stuveribranschen är sjökaptensexamen en lämplig grund, trots att hans ekonomiska utbildning är bristande och måste kompletteras, säger han. Det är viktigt att man sett olika hamnar och bur lasten hanteras där, för idag gäller det inte att lasta som det är lättast att lasta utan att lossa — givetvis med tanke på sjösäkerheten. Därför måste man veta hur det ser ut i mottagarhamnarna.

Mest att göra i köparländern — Som all utveckling så utvecklas också lasthanteringen stegvis och jag tror att vi befinner oss på en viss plat forts. sidan 27

Forum 11/82