Kraftinsats behövs för att rädda livsdugliga företag
av Erkki Olin Forum 1992-11, sida 30-31, 17.09.1992
Text: Erkki Olin
Utmärglade av höga räntekostnader och i brist på rörelsekapital faller företagen nu urskillningslöst som käglor. Handelskamrar, branschorganisationer — stat och kommun måste nu sätta alla klutar till för att hjälpa de livsdugliga företagen öve den värsta tiden.
jöretagen har mycket att utstå. För Statistikcentralen had sammanlagt 2 861 konkurser anhängiggjorts under årets fem första månader, vilket är 10 procent fler än året innan. Servicesektorn var den mest utsatta med en ökning på 30 procent jämfört med fjolåret. 20 300 arbetsplatser eller 4 300 fler än i fjol har under vårens lopp gått helt förlorade i konkursvågen. 390 000 personer svarande mot 12 procent av arbetsstyrkan gick utan arbete i juli och läget tycks bara bli värre vad tiden lider.
Ett problem som borde ha åtgärdats för länge sedan har att göra med landets ensidiga industriella struktur. Trots ihärdiga framstötar av experter har de ansvariga inte förmått bredda industriproduktionen i Finland. Nu får landet smaka frukterna av bristen på framsynthet.
Ensidig export
Enligt en undersökning professor Eero Artto vid Helsingfors Handelshögskola presenterade i juni var just exportens ensidighet den främsta orsaken till Finlands konjunkturkänslighet. Andå är det inte storföretagen som kommer att få bestående men av lågkonjunkturen trots att de nog en längre tid måste hasa sig fram med en tung skuldbörda. Våda av det skedda uppkommer särskilt inom sektorn: små och medelstora företag.
Just denna sektor inom näringslivet borde nu få kraftigt stöd med tanke på behovet av en mångsidigare industri. Vissa åtgärder har redan företagits av bl.a. handels- och industriministeriet, men de är på långt när inte tillräckliga. Tidsfristen blir allt kortare.
Att många företag stupar på skrala affärsidéer och en oduglig företagsledning är ju ingenting att förundra sig över. Men att företag med utmärkta framtidsutsikter samtidigt kapsejsar är närmast oförlåtligt.
Regeringen oskicklig
Enligt en rapport från Tammerfors universitet över de risker företagen 30
KRAFTINSATS BEHÖVS FÖR ATT RÄDDA
LIVSDUGLIGA FÖRETA dag får känna av visade det sig att förtroendet för regeringens förmåga att lösa problemen undergrävts i avgörande grad. I rapporten framgick det också att många i ock för sig bärande affärsidéer stupat på företagskonkurser. Undersökningen leddes av professor Olavi Borg.
Det finns ytterligare belägg för att irreparabla skador redan uppkommit. En PM av viceverkställande direktör Jussi Järventaus vid FCFF (SYKL) — ”Vakuuspula kaataa yrityksiä” — ger vid handen att inemot en tredjedel av de företag som lägger ned verksamheten under lågkonjunkturen hade kunnat klara sig över den värsta tiden om de bara förmått uppbringa ett tillräckligt finansiellt stöd. Enligt Järventau väntas mellan sju och åtta tusen företag göra konkurs i år, vilket är 15 procent fler än år 1991.
Rörelsekapitalet tryter
För att klara sig ur krisen behöver företagen uttryckligen lånemedel för rörelsekapitalet. Investeringarna kan i värsta fall skjutas på framtiden. Bankerna är ovilliga att tillskjuta ytterligare lån eftersom värdena på företagens säkerheter kraftigt reducerats. En fabrikshall i mellersta Finland som tidigare kanske utgjort säkerhet till 2 miljoner mark är inte längre mycket värd då en stor mängd liknande byggnader överallt i landet nu står tomma… Järventaus anser att Statsgaranticentralen med totalbefogenheter på 11/1992 FRUN miljarder mark att tillgå som garantier för företagens upplåning är i en nyckelposition. Företagen anser själva att garanticentralen alltför mycket skyr risker och helt utesluter viktiga branscher som transporterna och maskinentreprenaderna från de företag som berättigas till stödet. Dessutom kritiseras garanticentralen för en alltför utdragen behandlingstid för utverkandet av stödet. Järventaus efterlyser i värsta fall en ny ordning för att lösa situationen ifall det i längden visar sig att garanticentralens möjligheter att lindra läget är otillräckliga.
Vad gör krisgruppen?
Vad den krisgrupp åstadkommit som på FCFF:s initiativ upprättats för att undsätta företagen kunde också vara bra att veta i sammanhanget. Tystnaden på det hållet har varit nära nog fullkomlig. Kanske Järventaus också här kunde komma med en liten förklaring?
Snabbkalkyl över finansieringsbehovet
En rutinerad företagskonsult som snabbt vill ta sig an problematiken kring ett företags rörelsekapital stirra och balansräkning. I en akut situation är det i stället dynamiken i de poster som hör till rörelsekapitalet och inoch utbetalningarna som tilldrar sig intresset. Allt det övriga kan konsulten med bibehållen samvetsro lämna därhän. Ingen skada är heller skedd ifall bokföringen av någon anledning råkar vara en aning på efterkälken. Snabbkalkylen över företagets rörelsekapitalbehov utgår från balansposterna; försäljningsfordringar, omsättningstillgångar och kontoskulder (eller obetalda fakturor). Vad som blir genomsnittet under året för dessa beror på omsättningshastigheten.
Den beräknade omsättningen dividerad med försäljningsfordringarnas omsättningshastighet — kanske 30 dagar — ger den genomsnittliga storleken på försäljningsfordringarna. Inköpen dividerade med lagrets omsättningshastighet ger den genomsnittliga storleken på varulagret och årets beräknade inköpssumma dividerad med kontoskuldernas omloppshastighet ger slutligen storleken på posten kontoskulder. De två förra slås ihop och kontoskulderna dras av. Återstoden utgör periodens genomsnittliga rörelsekapitalbehov.
Hela proceduren illustreras bäst genom ett enkelt sifferexempel:
Periodens försäljning: 50.000 Utbetalningar: Kostnader 3.800 Räntor 300 Skatter 200 —4.300 Inkomstfinansiering 700 Genomsnittligt rörelsekapital: Försäljningsfordr. 500 Lager 300 Kontoskulder —250 Avdras rörelsekapital 550 vid periodens början —200 Tillskottsbehov 350
Sammanfattningsvis får vi följande: Finansieringsbehov utifrån:
Inkomstfinansiering 700 Låneamortering —300 [Investeringar —400 Ökning av rörelsekapital —350 Ökning av kassa elle felmarginal —50 Finansieringsbehov utifrån —400
Kalkylen innehåller bara det väsentliga och terminologin kanske inte heller fullt överensstämmer med Bokföringsnämndens rekommendationer. Men utgångspunkten är klar. Nu gäller det bara att kavla upp skjortärmarna och sätta igång med de åtgärder som behövs för att få företaget på föt ter L sig inte blind på företagets resultat- .
tagets lagstadgade försäkringar är tecknade. Verdandis smidiga organisation och snabba service är värd penga för företagen.
Då företaget önskar återlåna inbetalade pensionsförsäkringspremier ger vi beslutet omedelbart. Tack vare Verdandis goda likviditet kan lånet, till den förhållandevis låga räntan. lyftas så snart lånehandlingarna är i ordning. Ingen väntetid alltså med eventuellt dyra kortfristiga krediter.
Det lönar sig också att komma ihåg att Verdandis premiegottgörelser hör till branschens bästa. Verdandis service ä dessutom nära kunden på alla håll i landet. Tillsammans med Lokalförsäkringsgruppen och Svensk-Finland har Verdandi landets mest heltäckande nät av servicepunkter. Ta kontakt! Vi finns nära Dig!
Det är inte alls detsamma i vilket försäkringsbolag före NM
VERDANDI
ARBETSPENSIONSSERVICE ÖVER