Krafttag behövs på den ryska marknaden

av Erkki Olin Forum 1996-02, sida 26-29, 22.02.1996

FINLÄNDSKA BOLAG TAPPAR MARKNADSANDELAR I RYSSLAND. NYTT TÄNKANDE KRÄVS SÅVÄL AV STATSMAKTEN SOM AV FÖRETAGEN, MEN OCKSÅ RYSSARNA MEDGER ATT LANDETS IMAGE I FINLAN Ä

S:T PETERSBURGSN

Areal: 1.400 området 605 kåj

Folkmängd: 4,8

Den viktigaste industrigrene å dustrin som sysselsätter 62,4 procent av arbetskraften, följd av den lätta industrin och livsmedelsindustrin med 10,4 respektive 7,8 procent av arbetsstyrkan. Exempel på en viktig verkstadsindustri industri är Kirovsky Zavod som bl.a. samarbetar med ABB Asea Brown Boveri. Porslinsfabriken Lomonosov, numera ägd av personalen, är världsberömd.

Krafttag behövs på den

R I BEHOV AV EN ANSIKTSLYFTNING.

MURMANSK-OMFH Areal: 144.900 kvadral Folkmängd: 1,1 miljonå

De viktigaste näringarna ä och gruvindustri. Bl.a. 100 proc produceras inom Murmansk-o ent av all koppar och nickel.

KARELSKA REP! Areal: 180.500 kva Folkmängd: 0,8

Största stad: Pai byggmterialinlie verkas i Ryssldllå kommer från Karelska rep

Graniten och ygPmoren är berömd. En tredj

Rysslanda : ARCHANGELSK-OMRÅDET:

Areal: 587.400 kvadratkilometer, då Nenets au region som sträcker sig österut medsäki

Folkmängd: 1,5 miljoner,

Största stad: ArchangefSlll19.000 invånare

Viktiga industrigrenar: mi h pappersindustri, verkstadsindustri och mil kstri. Atomubåtar byggs i staden Severod Rekar 250.000 invånare. 25 procent av all procent av all kartong i Ryssland produceras på Argffigelsk-området. Nenets autonoma region är jäjlfffe olja, naturgas och diamantfyndigheter.

ratkilomet ljoner Brenar: oljeindfiln, den petroke miskåTrUggtin och skogsindusi ab! ligger ett stort oljeraffinaderi, Kärnkraftverket TSt Bor är känt för att det ligger vid finska vikens sydkust. En storhamn med en årskapacitet på över 30 miljoner ton planeras i Ust-Luga med affärsmannen Ilja Bashkin från S:t Petersburg som initiativtagare.

FORUM NR 2/9 ‘” , väntar och ser vad Jon sker efter parlamentsvalet — eller ef ter att man åstadkom mit en lagstiftning til skydd för utländska investeringar i Ryssland; eller kanske först efter att vi sett vem som valts till president i Ryssland i juni Vi vill ba ett stabilt företagsklimat, förrän vi går in för att satsa på den ryska marknaden.”

På detta vis resonerar man kanske inom många finländska företag idag med risk för att försitta de chanser att göra goda affärer på Ryssland som finns trots alla risker.

— Ett stabilt Ryssland hör till ett oåterkalleligt förgånget. där man på regeringsnivå kom överens om handelskvoter per varukategori som sedan fördelades mellan företagen på enahanda grunder. Statsmakten höll uppsyn över att alla avtal följdes till punkt och pricka. Idag får statsmakten inte längre blanda sig i handeln mellan företagen. Statens roll har helt förändrats, säger Vladimir Sjibajev, handelsrepresentant för Ryska Federationen i Helsingfors.

Finlands EU-medlemska gagnar samarbetet med Ryssland

Finlands medlemskap i Europeiska Unionen har gett en ny dimension åt förhållandet mellan Ryssland och Finland, anser Sjibajev. Ett samarbete mellan länderna emellan kan ge Finland speciell status inom Unionen -— Vi för vår del tycker att vårt bilaterala samarbete därför borde stärkas, säger Sjibajev.

Den finländska regeringen vill sköta förbindelserna till Ryssland via EU.

— Vi medger naturligtvis att detta är en formellt godtagbar form för samar — Vi bar analyserat de fel vi begått och vill nu putsa vår skamfilade image i Finland, sägerVtadimir Sjibajev, bandelsrepresentant för Rysstand i Finland.

FORUM NR 2/9 betet mellan Finland och Ryssland, men vi tycker att tyngdpunkten för samarbetet borde förskjutas mot ett bilateralt förhållande. På så sätt kunde vi bägge dra bättre nytta av att Finland blivit EU-medlem.

Inget land har enligt Sjibajevs vetskap gett avkall på sina bilaterala förbindelser efter att ha blivit EU- medlem.

— Vår uppfattning är att man i Finland av någon anledning anser sig ha förlorat sin handelspolitiska frihet genom EU- medlemskapet, säger han.

Handelsutbytet mellan Finland och Ryssland har visserligen åter ökat från år 1992 — då det med 2 miljarder dollar per år var som minst — men ökningen kunde ha skett betydligt snabbare. Mellan 1992 och 1993 steg utbyter med 40 procent, men från 1994 till 1995 endast med 20 procent. I år kanske vi når ett värde på 4,5 miljarder dollar.

Fara för att ryska handeln börjar retardera

Något förenklat uttryckt består den finländska exporten till Ryssland till 30 procent av maskiner, till 30 procent av livsmedel och konsumtionsvaror, medan gruppen övriga färdiga varor utgör 40 procent.

Den ryska exporten till Finland omfattar grovt taget fem varugrupper: naturgas, olja, elenergi, kemikalier och virke — Vi räknar med att 98 procent av den ryska exporten till Finland för närvarande består av just dessa varugrupper, tror Sjibajev.

Vid en närmare analys framgår att största delen av den finländska maskin- och livsmedelsexporten, dvs. 60 procent av totalexporten till Ryssland, i dagsläget betalas kontant. Det kan inte fortgå länge mera av den enkla orsaken att andra leverantörer gått in för att bevilja de ryska köparna betalningstider.

— $er vi på den ryska exporten till Finland, kan vi för det första konstatera att den för björkvirkets del svarar för 100 procent av importbehovet i Finland. För elenergin är motsvarande andel 23 procent och för kemikaliernas del hela 75 procent. ExportandeIen för olja och naturgas kan rimligtvis inte höjas inom ramen för den nuvarande infrastrukturen. Med dessa fakta för ögonen inser man att en strukturförändring och betydande satsningar på ny infrastruktur rätt snabbt måst ske för undvikande av en stagnerande handel. Sjibajev — Om den finländska regeringen i sin handelspolitik försummar att sköta denna inte oväsentliga detalj på grund av sin EU- fixering, är det fara värt att handeln på våra länder åter börjar retardera. Vi kan nämligen komma på bättre marknader för vår olja och naturgas

Gemensamma ansträngningar

Sjibajev anser att Finland och Ryssland bör förena sina bästa krafter: — Lyckligtvis finns det i Finland alltjämt personer som är väl insatta i ryska förhållanden och känner den ryska marknaden. Gemensamma projekt har redan skisserats upp på många håll och det gäller att få med en tredje part som bidrar med finansiering. Denna grundprincip gällande förenandet av våra bästa krafter borde vi nu enas om, då det gäller att få medel från utländska banker, ett tredje land och internationella utvecklingsprogram. Nyttan för Finland blir nya exportmöjligheter, ett utnyttjande i Ryssland av finlindsk teknologi och framför allt arbetstillfällen för den hårt åtgångna finländska byggnadsindustrin. Statens roll i det hela blir att bygga upp en ram som innehåller ett system för undvikande av dubbelbeskattnin + ett statligt garantisystem för investeringa « åstadkommandet av kontrakt som befrämjar den nämnda grundprincipen

Sjibajev tycker att direkta finfindska investeringar — till åtskillnad från gemensamma projekt i Ryssland — är en annan betydligt svårare fråga för ögonblicket. År 1995 uppgick de utländska investeringarna i Ryssland till futtiga tre miljarder dollar.

— Men å andra siden får vi inte heller glömma att inträdesbiljetten till den ryska marknaden fortfarande rätt billig. I morgon kan priset vara ett annat. Staten måste också i dessa fall ikläda sig ansvar för landets framtid och kunna erbjuda de finländska företag, som kommit till att direkta investeringar är på sin plats, system som reducerar riskerna och leder till resultat

Ryssland medger sina fe — Vi medger att vi gjort stora fel i våra relationer till Finland strax efter perestrojka-periodens inledning år 1985,

VÄN säger Sjibajev helt frankt. Vi har analyserat de närmast gångna åren och vill rätta till vissa saker för att höja vår image, som bl.a. skadats av att utlovade betalningar försenats. Finland är det första land som fått avbetalningar på sin fordran och tillsvidare det enda land till vilket vi levererat våra modernaste luftvärnsrobotar, säger Sjibajev och kommer därefter in på ett gammalt tema som tagits upp så snart östrelationerna kommit på tal.

Finland kan inte heller i Gatewayfrågan hanula på eget bevåg. Också här behövs ett förnuftigt handelspolitiskt agerande gentemot Ryssland enligt samma principer som diskuterats ovan. Att gå omvägen via EU är som att skrapa sig i vänstra örat med högra handen, tycker Sjibajev och anser att bl.a. bankförbindelserna mellan Finland och Ryssland måste utvecklas utöver all den övriga fysiska infrastruktur som behövs. Han avser bättre järnvägar och en full utbyggnad av E- 18 på sträckan Åbo-Helsingfors-$:t Petersburg-Moskva.

— De ständigt växande långtradarköerna skvallrar om att Finland inte satsat särskilt mycket på gränsövergångarna. Hamnarna i Kotka och Fredrikshamn är också i behov av nya förrådsutrymmen, säger Sjibajev.

Alternativa rutter, som den tyskarna beslutat grunda i form av en färjförbindelse från ön Rägen direkt till S:t Petersburg,borde få de finländska beslutsfattarna på alerten.

— Nej, det går inte att sköta östrelationerna som en bisyssla vid sidan om EU-jobbet ifall man vill nå resultat, säger Sjibajev som sin slutkläm på tal om den finländska tjänstemannakårens preferenser.

En landshövding med visioner

Det omdömet kan i alla fall inte gälla för landshövdingen i Uleåborgs län Eino Siuruainen, som personligen aktivt deltar i samarbetet med Karelska republiken. Murmansk-området Archangelsk-området och republiken Komi. Samarbetet, som galler ett tiotal projekt (se ruta ovan t.h.). förlöper så att länsstyrelsen först etablerar kontakter med den lokala administrationen i Ryssland. varefter projekten efter hand övergår till dem som ansvarar för förverkligandet.

Projekten definieras först på en allmän nivå av de finska och ryska administrativa organen, men på det sätte att de som kommer att förverkliga projekten är med från början. Samtidigt sker en prioritering och man gör upp ett protokollfört åtgärdsprogram med fastställd tidtabell. Universiteten, industrin och företagen gör var för sig upp sina program. Landshövdingen diskuterar projekten med sina kolleger i Ryssland. Nödvändig expertis deltar från bägge sidor på mötena.

Realism och detaljkunskap om Ryssland fordras

Samarbetet över gränsen förutsätter realism på alla punkter. anser Siuruainen, Det är viktigt att man är underrättad om det ryska samhällets struktur och hur allting fungerar. Det är skäl att vara väl inkommen i ryska gräns förhållanden tull- och skattefrågor och frågor gällande penningtransaktioner, bankväsendet och den lagstiftning som reglerar samarbetet över gränserna. Funktionärer i central ställning skall man lära sig känna väl och vara underrättad om vilken tjänsteställning och vilka befogenheter en funktionär har samt vem man verkligen kan [ita på, förrän beslut angående gemensamma åtgärder fattas.

Trots sin nordliga inriktning anser Siuruainen att den största affärspotentialen ligger i Moskva, S:t Petersburg och andra större städer. Bland de nordliga områdena är affärsmöjligheterna bäst i Archangelsk, Syktyvkar, en stad som ligger i republiken Komi öster om Archangelsk-området, Murmansk och Petrozavodsks (Petroskoi). Ett verkligt uppsving på de uppräknade orterna beror på i vilken mån lokala företag — genom samarbete med utländska företag och med utnytt jande av utländsk teknologi — kommer åt att exploatera den naturgas, den olja. de mineraler och det virke som det finns så rikligt av på dessa orter. Så gort som hela nordvästra Ryssland är översållat med möjligheter som bara väntar på att ligstiftningen och finansieringen skall fås i ordning.

Talar vi om områden i stället för orter, är Siuruainens viktighetsordning med avseende kommande uppsving: Archangelsk. republiken Komi, Karelska republiken och Kola.

Finlands egna resurser förslår inte långt Siuruainen tangerar samma fråga som Sjibajev då han nämner att Finlands egna resurser är begränsade medtanke på samarbetet. Inom EU:s s.k. TACISprogram för utvecklandet av Mellanoch Östeuropa har Finland möjligheten att fungera som katalysator i Ryssland. Och det är vad Finland nu i allra högsta grad bör göra och därmed aktivera de övriga medlemsländerna inom EU till en insats. Enligt Siuruainen har finländarna hittills utan tvekan varit alltför passiva på denna punkt. Just nu är rätta tiden att lägga grunden till ett samarbete för tillvaratagande av de möjligheter som inom kort kommer att realiseras, ifall demokratins och marknadsekonomins utveckling få fortgå.

— Åk till Ryssland och följ med utvecklingen på ort och ställe, uppimanar Siuruainen. Det är viktigt att finna de rätta företagen och skapa pålitliga personkontakter. Genom att bilda nätverk kan företagen nå en ny konkurrensposition. Styrka och trovärdighet skall byggas upp från grunden.Det kan låta en aning överdrivet, men nu gäller det för Finland att vara lokomotivetien ny handelspolitisk drive inom EU med nordvästra Ryssland. Vi får lov att själva utveckla systemet och marknadsföra den uppgiften, framhåller Siuruainen.

Lång tradition binder

Ryssland vid Finland

Det finns finländska företag som på sistone gjort rätt väl ifrån sig på den ryska marknaden. Detta framgår av en intervju med Vladimir Jakovlev, ordförande för S:t Petersburgs ekonomikommitté och andra i rang inom hierarkin i den gamla kejsarmetropolen efter stadens borgmästare Anatolij Sobtjak.

FORUM NR 2/9 ”DET GÄLLER FÖR FINLAND ATT VARA LOKOMOTIVET I EN NY HANDELSPOLITISK DRIVE INOM EU FÖR NORDVÄSTRA RYSSLAND? — Vi är bundna till Finland av en lång tradition, vilket ju redan närheten till den finska riksgränsen förutsätter. Året 1995 var inget undantag: reparationsarbetena på anrika hotell Astoria, ett bostadsbygge på 11 Moijka, kanalgatan med anor från kejsartiden,reparationsarbeten vid Nevskij Prospekt och slutligen de många jobben för Goodwill Games, är exempel på de finländska företagens närvaro i såväl smått som stort.

Jakovlev erinrar sig också att Neste byggt fem nya bensinstationer i S:t Petersburg 1995 och nu har sammanlagt tio. På lång sikt kommer Neste att bygga 100 stationer i staden med omgivning och nu vill staden att stationerna skall byggas ut till serviceenheter med anläggningar för biltvätt, butiker och kaféer.

Byggnadsföretaget Hartela som bygger tullterminalen Trofjanovka och Sinebrychoff som är väl inne på stadens ölmarknad får en eloge av Jakovlev.

—Vi har ett projekt i samarbete med Karelska republiken som innebär regelbundna kontakter med Finland. Det är fråga om konkreta miljöprojekt, vägbyggnad och telekommunikation.

Kärvare konkurrens förhållanden

Trots att 1995 var ett prövningens år, hade de finländska företagen ändå hand om de flesta byggnadsentreprenaderna i staden. Jakovlev — Finländska företag förstår bättre

FORUM NR 2/9 än andra hur vi tänker och så har det korta avståndet och ett likadant klimat ofta en avgörande betydelse Turkiska, tyska och österrikiska bolag har dock börjat tränga in på marknaden i S:t Petersburg. Särskilt turkiska ATA, som nyligen byggt hotellet Severnaja Palmira och likaså turkiska Enko, som nyligen kommit från Moskva till S:t Petersburg, har snott flera entreprenader framför näsan på finlindska bolag. Kvalitet, pris och övriga villkor har matchat beställares krav bättre än vad finländarna kunnat prestera.

Världsbanken satsar 110 milj. dollar på bostäder

Men lyckligtvis finns det gott om nya projekt. Staden kommer inom kort att utlysa en offerttävlan om kommunaltekniska arbeten på sex till åtta landområden i distrikten Primorsky och Viborgsky. I detta fall skall anmälan om deltagande sändas till ministeriet för byggnadsarbeten i Moskva, eftersom projekten finansieras med lån från Världsbanken. En förteckning på de företag som valts av ministeriet att delta kommer att sändas till S:t Petersburg och kommittén för investeringar och offerter, som också verkar under Jakovlevs ordförandeskap, skall utse entreprenörerna. Den billigaste offerten kommer inte nödvändigtvis att utgå med seger i tävlan. Nu är man intresserad av kvalitet till ett acceptabelt pris.

I mars kommer stadens byggnads kommitté att anordna en tävlan om bostadsbyggen på två områden som för närvarande genomgår kommunaltekniska arbeten. De skall vara utförda före utgången av innevarande år och därefter kan den fas det nu kommer att tävlas om ta vid. Här får finländska bolag en ny chans. Världsbanken har anslagit ett totalbelopp på 110 milj. dollar enkom för dessa arbeten.

Vidare planerar man ett motorvägsavsnitt på 23 kilometer med sikte på de olympiska spelen år 2004. Avsnittet skall förena Pulkovo med E-18 mot Finland. De flesta nya idrottsarenor kommer att ligga längs med detta vägavsnitt, och senare tillkommer bosättning med serviceenheter. Inom kort ombeds vägbyggnadsföretag att inlämna sina offerter. En grupp entusiastiska franska bolag har redan projicerat modeller av vägavsnittet i naturlig storlek för beslutsfattarna i S:t Petersburg.

En täckt cykelväg som löper genom centrala delar av S:t Petersburg borde också vara av intresse för finländska företag, tror Jakovlev Projektet är kostnadsberäknat till 32 miljoner dollar och man har bildat bolaget Logosfinks för att genomföra det.

— Finländska företag gör en bra affär i att köpa andelar i Logosfinks, eftersom bolaget tack vare sin inriktning på byggande av urban infrastruktur är helt befriat från kommunalskatt. Skatteeffekten är normalt 40-50 procent av projektkostnaden. &