Krav på internationellt register i Sverige
av Katarina Koivisto Forum 1988-12, sida 33-35, 25.08.1988
Taggar: Orter: Sverige Teman: sjöfart
Krav på internationellt register I Sverige: REGERINGENS ÅTGÄRDER
RÄDDAR INTE SJÖFARTEN
Sjöfarten i Sverige kan inte ta sig ur den kris den råkat i enbart med hjälp av det stöd riksdagen beviljade rederierna I juni då den godkände första delen av ett sjöfartspolitiskt program. Sveriges redareförening hoppas forfarande att också Sverige skall få ett internationellt sjöfartsregister. Men allra först måste öppna frågor kring skattefrihet för sjömannen löner lösas, anser förbundet.
et var i mars som kommunikationsD minister Sven Hulterström lade fra ett förslag för regeringen som skulle ge rederierna ett bidrag på 38 000 SEK per svensk sjöman I handelsflottan. Riksdagen gav förslaget sitt godkännande i juni, och det betyder ett stöd till rederierna på ca 300 miljoner SEK (210 Mmk) innevarande budgetår. Några bindande stödbeslut för framtiden finns inte.
FERUN 12/1988
Den svenska sjöfartsbilden är i stort densamma som i de övriga nordiska länderna, Norge idag undantaget. På drygt tio år har antalet sysselsatta ombord på svenska fartyg nästan halverats, från 24 000 år 1975 till mellan 12 000 och 13 000 ifjol. 1975 fanns 630 fartyg på totalt ca 13 miljoner ton dödvikt, medan motsvarande siffror ifjol var 424 fartyg på 2,6 milj. TOW.
Mot bakgrund av de här siffrorna beteck Text: Katarina Koivisto (Stockholm nar Sveriges redareförenings ND Gunnar Högberg regeringens åtgärder som en besvikelse, även om han vill vänta med en slutlig utvärdering tills den andra delen av det sjöfartspolitiska programmet — den om skattefrihet — har lagts fram i höst — På vårt program står fortfarande ett internationellt sjöfartsregister även för Sverige, säger Högberg vän 33
Försäkringsfrågor är lättare at ösa om diskussionerna sker på det egna modersmålet. Ärendet underättas ytterligare om terminologin är bekant. Pensions-Varma i Finland, SPP i Sverige, Statsanstalten for Livsforsikring i Danmark och UNI Forsikring i orge har gjort gemensamma insatser för att bistå nordiska företag i deras internationella verksamhet. Utöver konsuliverksamheten har ett specialbolag grundats på Guernsey för detta ändamål. Det kan gälla pensions- och livför säkringsfrågor för 1.ex:
VERKSAMHET UTOMLANDS?
SLLI1 & utflyttade nordbo + “tredjelandsmedborgare” Is.k. TCN-personal + lokalt anställda chefer för vilka företaget vill arrangera kompletterande skydd sam + internationellt verksamma freelancer + vid köp av företag utomlands.
NORDBEN
I Finland
Kontakta oss med bifogade svarskupong för närmare diskussioner.
QAPENSIONS-VARMA
Nordbe i Finland Pensions-Varma
Telefon (901 61651/Benny Tuomolin
Ja tack, jag är intresserad av att höra mera.
Namn:
Adress:
Företag: Sändes till: Pensions-Varma Internationell service,
Telefon: PB 175, 00121 HELSINGFORS
Svenskt register…
fortsättning från föregående sida
Det internationella sjöfartsregistret skulle innebära att anställda på fartyg i registret inte föll inom ramen för svensk lagstiftning rörande bl a sociala förmånen, pensioner och skatter.
Ett internationellt sjöfartsregister innebär också att redarna skulle få möjlighet att anställa utländsk besättning till låga bemanningskostnader. Den nordiska sjöfartsbilden ändrades ifjol i och med att Norge införde ett sådant register (NIS), och även i Danmark ligger nu ett förslag om att införa ett sådant hos folketinget. Men kommunikationsminister Hulterström säger att han inte är beredd att föreslå ett internationellt register i Sverige
Goda norska erfarenheter
De norska erfarenheterna av det norska internationella registret NIS är goda. Sedan det startade i juli för ett år sedan har det registrerat 150 fartyg och ett 60-tal väntar på registrering. Effekterna av NIS har varit jus de den norska regeringen hoppades på. Då antalet arbetsplatser på norska fartyg minskade med 6 000 år 1986, var minskningen nere i 2 500 ifjol. Det som trots fackligt motstånd gjorde NIS möjligt var att redarna unde peka på att ca 45 000 jobb på det norska fastlandet är beroende av sjöfartens ramtid
Samtidigt som den svenskflaggade flotan fortsätter att minska, ökar det svenska ägandet av fartyg under utländsk s k bekvämlighetsflagg. Kommunikationsministeriet beräknar att den svenskägda men utlaggade flottan tonnagemässigt är ungefär dubbelt så stor som den svenskflaggade. Svenska redare hyr också många utländska artyg.
Huvudorsaken till den svenska sjöfartens svårigheter är bemanningskostnaderna, som är väsentligt högre än bemanningsostnaderna för ett fartyg under bekvämlighetsflagg. Det är under sådan flagg merparten av den internationella handelsflottan seglar idag. ! praktiken betyder det att redarna kan dra ned sina kostnader för sociala avgifter och pensionsavgifter samt betala liten eller ingen skatt.
Ålä raditionellt starka ”sjöfartsnationen” Je har inte gett upp hoppet om att på sikt grunda ett eget fartygsregister.
I handlingsprogrammet för den nybakade provinsregeringen, landskapsstyrelsen, finns ett eget register med och på tjänsteLantrådet Sune Eriksson: — Vi jobbar för ett eget register.
F?RUN, 12/198 skå register?
Svår skattefrihet
Den andra delen av det sjöfartspolitiska programmet som regeringen väntas lägga ram I augusti eller september stadgar om rätt till skattefrihet för sjömännens löner, Om redarna slipper betala skatt på lönerna, an dessa sänkas med en summa som motsvarar skatten, utan att den enskilda sjömannens lön blir lidande eller sänks. Men en sådan skattefrihet innebär komplikationer som måste lösas, påpekar redareöreningens Gunnar Högberg. — De sociala förmånerna står i relation ill lönen. Sjunker bruttolönen, blir den inkomst som berättigar till pension mindre och det får inte ske. Också kommunala bidrag och skatteavdrag ändras om lönen blir en annan, och inte alltid i positiv riktning. Trots att bemanningskostnaderna på svenska fartyg utgör bara ca en tiondedel av totalkostnaderna, är det en viktig tiondedel som betyder mycket för konkurrenskraften. Tjänstemännens centralorganisation TCO har räknat ut att kostnaderna för ett svenskflaggat fartyg med en svensk besättning på 24 man är 10,5 miljoner SEK. Motfortsättning på sid 36
Text mannanivå arbetar man nu med att ta fram ett förslag till genomförandet.
— Handels- och industriministeriets utredning om specialregister och stödåtgärder för sjöfarten är visserligen inte så positiv för ett register. Men frågan är med i regeringsprogrammet, och vi jobbar för ett eget register, säger lantrådet Sune Eriksson (lib), som leder Ålands första politiska regering.
Han tillägger att frågan ännu inte diskuterats I “regeringen”.
Näringschefen Olof Erland vid Ålands landskapsstyrelse förbereder ett lagförslag till ett eget åländskt register, men säger sig vara väl medveten om att klimatet för att få igenom ett register inte är så stora.
— Personligen anser jag det mest sakligt att gå in för ett eget register. Direkta subventioner passar ju inte in i den internationella modellen och rimmar illa med vad som sker inom EG. Ett register är mer passande men kanske svårare att genomföra politiskt.
Enligt Erland vill man ha det åländska registerförslaget klart när det reviderade sjöfartspolitiska programmet för Finland läggs fram någon gång I höst.
Sallys supertanker MIT BONNY:utfla — I princip kunde nog landskapet ta initiativet till ett åländskt register redan nu, men det är utsiktslöst innan man vet vad som händer i riket, säger Erland.
I dag seglar 32 åländskopererade fartyg under utländsk flagg. Här ingår såväl direkt utflaggade fartyg, som fartyg vilka köpts in av utländska dotterbolag till åländska rederier. De 32 fartygen, av vilka många är tankers, är på sammanlagt 1,8 miljoner dwt.
Här finns bl. a Finlands i särklass största rederi, Alandia Tanker Company, vars nio alJetankers på sammanlagt 940 000 dwt seglar under Bahamas-flagg.
— Utflaggningen var en absolut förutsättning för det här projektet, säger ATC:s VD Henrik Dahlman.
Det var för drygt två år sedan som han tillsammans med två kompanjoner och befraktningsföretaget Ernst Norrthon i Stockholm bildade ATC, och köpte anrika åländska Sallyrederiets nedkrympta tankerflotta och flaggade ut den.
Under finländsk flagg seglar i dag endast 25 åländska fartyg på sammanlagt 64 250 dwt. Här finns några mindre lastfartyg samt så gott som samtliga åländska passagerarfärjor. L 35