Kreativt nytänkande

av Peter Nordling Forum 1984-10, sida 16-18, 30.05.1984

Taggar: Personer: Ulf Perning Teman: ekonomi

FÖRUNG FRUN

Av PETER NORDLING

HE Under rubriken Kreativitet och nytänkande inom skandinaviskt näringsliv redogjorde SIPSIs styrelseordförande civ ing Ulf Perning för metoden under de sk SIPSLIdagarna som ordnades i samarbete med Ekonomföreningen Niord i mitten av maj i Esbo,

Ett stort inslag av nytänkande är ofta ett krav vid problemlösning i en snabbt föränderlig omvärld. Ett företags eller en organisations möjligheter att överleva beror ofta på förmågan att skapa ett klimat och verktyg som stimulerar till nytänkande och ökad personlig effektivitet genom att problemen löses systematiskt.

Svårt att definiera

Enligt Ulf Perning finns det inte någon entydig definition på kreativitet eller nytänkande. Han ger dock en populär definition enligt vilken kreativitet är nya kombinationer av erfarenheter som man fått tidigare. — Ett nytänkande är summan av många små detaljer som gör att man lyckas, förklarar han.

För att en organisation skall kunna arbeta kreativt krävs dels en systematisk arbetsmetodik, som stimwerar kreativiteten, dels ett arbetsklimat som tillåter organisationen att arbeta kreativt.

— Man har redan hunnit skapa ett antal modeller för nytänkande. Dessa påminner oftast mycket om varandra och bygger vanligtvis på att man tar till vara så stor del som möjligt av hjärnans kapacitet. Flera metoder stöder sig på att hjärnan kan indelas i höger och vänster halva. Med den vänstra tänker vi logiskt och med den högra kreativt. Det är där en idé plötsligt kan dyka upp.

En av de vanligaste metoderna för kreativt tänkande är just SIPSI-metoden. Den bygger på en kombination av logiskt och fritt tänkande från respektive hjärnhalva. Här bör man observera att det inte är möjligt att tänka med båda hjärnhalvorna samtidigt.

Sämla: fakta

Ur initialförkortningen SIPSI framgår också byggstenarna i metoden, nämligen samla, identifiera, producera, slutforma och inarbeta. Processen börjar med att man samlar fakta. Under detta skede försöker man genom fritt tänkande få fram så mycket fakta som möjligt. Detta görs utan värderingar och det är viktigt att samtlig 16

SIPSI-metodiken,

Nya produkter och afärsidéer och förbättringar av nuvarande produkter. Det här är några av de resultat man kommit till med den sk SIPSI-metoden. Metoden bygger på en kombination av kreativitet och analytiskt tänkande och utgår från den kompetens i form av personal som finns inom den egna verksamheten. Bakom SIPSI-metoden, som har amerikansk förebild, står Scandinavian International Problem Solving Institute (SIPSI i Sverige.

-Marwars

CE SSE.

Det viktigaste är att identifiera problemet. Men man få inte ha för bråttom fastslår Perning.

inom organisationen får vara med och tänka och tycka.

Meningen är att få fram en lista över faktainformation som beskriver problemsituationen och förutsättningarna att lösa den. Fakta får man fram som svar på de vanliga frågeorden. Men frågeställningarna gäller också exempelvis beståndsdelar, lukt, färg, form mm. Då fakta framkommit granskas och värderas de i ett logiskt skede.

Först i det andra steget identifierar man själva problemet. Det här är vanligtvis det viktigaste skedet i den kreativa processen. — Många gånger har vi alltför bråttom att klarlägga problemet. Men det bromsar kreativiteten och försämrar resultatet, säger Perning.

Också då det gäller att identifiera problemet inleder man med att fritt formulera det på så många olika sätt som möjligt. Problemsituationen skall klarläggas på basen av de tidigare faktanoteringarn. — Ett bra sätt, förklarar Perning, är att ställa upp alternativa frågor enligt modellen ”Hur skulle jag/vi kunna … etc …?” Genom att välja olika verb efter kunna kan frågorna göras bredare eller smalare.

Efter det här sorteras idéerna i olika ka v tegorier för att slutformas till en lösning och utvecklas till principlösningar som därefter värderas.

Idén måste förverkligas

I slutformningen är det viktigt att varje idé får en chans. — Stryk ingen idé pga lättfunna nackdelar. Tänk positivt — varje idé har sina fördelar. Finn dessa först, manar Perning.

Ingen idé är särskilt mycket värd förrän den förverkligats i praktiken. Därför är det väsentligt att inarbeta ett godkännande av idén, — Om vi inte strävar till att uppnå resultat är processen för nytänkandet ganska meningslös. Den kan till och med vara skadlig för organisationen om det aldrig kommer fram några konkreta och genomförbara resultat, framhåller Perning.

Han understryker att hela processen är mycket generell och givetvis måste anpassas för varje enskilt problem. — Dessutom, säger han, går vi ofta igenom processen flera gånger, Då börjar man vanligen med en allmän problemformulering för att så småningom bli mer konkret i sin problemlösning.

en modell för praktiskt nytänkande

Arbetsklimatet avgör

Perning betonar att den kreativa processen inte kan fungera tillfredsställande utan ett arbetsklimat som stimulerar till nytänkande. I SIPSI-metodiken ingår några grundregler för att förändra arbetsklimatet. Bland annat tar den klart avstånd från ett automatiskt uttalat nej då en medarbe tare kommer med ett förslag.

— Undvik att bemöta den som kommer med förslaget med uttryck som: ”Det här har vi prövat tidigare”, ”det här har vi aldrig provat”, ”vi har inte tid”, ”det kostar för mycket” och liknande, säger Perning. Han klassar det automatiska nejet som en stor folksjukdom som man måste se upp med,

Ult Perning lägger ut texten om kreativt nytänkande. Enligt honom är det viktigt att alla inom företaget eller organisationen är med och kläcker idéer.

Enligt reglerna är det ointressant att i en organisation diskutera vem som har rätt eller fel, då utgångspunkten för resonemanget ofta är olika.

Av större betydelse är det däremot att säga vad man tycker och tänker. — Idéer och tankegångar, som vi många gånger inte kan bevisa att fungerar, föds nämligen i den högra hjärnhalvan. Yppar man endast det som bevisligen fungerar använder man endast den vänstra hjärnhalvan, varvid nytänkandet bromsas, förklarar Perning. Han uppmanar också till att i varje situation se de möjligheter som finns i stället för att granska alla idéer kritiskt.

Trestegeraket

Hur skall man då introducera kreativitet och nytänkande? Någon allmängiltig detaljplan kan man knappast ge. SIPSI rekommenderar dock att man går fram i tre steg som från början skall stå i samband med varandra. Ulf Perning beskriver introduktionen som en trestegsraket (se skissen). -— När nedräkningen har börjat skall siktet vara inställt på fortlöpande verksamhet, fastslår han.

I övrigt betonar Perning vikten av att introduktionen sker med omsorg, också om man endast gör ett begränsat tillämpningsförsök. Annars kan resultatet bli förhastade ställningstaganden och negativa attityder som försvårar en fortsatt utveckling.

Det är också viktigt att företagsledningen informeras och ger sitt stöd på ett tidigt stadium. — Stödet bör basera sig på en grundlig orientering i ämnet och på en noggrann bedömning av frågan. Detta med tanke på på den ledarstil som krävs för att kreativitet och nytänkande skall fungera i en organisation, säger Perning.

— Ett hastigt och formellt godkännande, som enbart grundar sig på uttalanden från andra, är i detta sammanhang lika vanskligt som ett entusiastiskt och lättvunnet ja efter endast en flyktig men positiv kontakt med ämnet.

Perning konstaterar att introduktionen givetvis är en anpassningsfråga för varje företag eller organisation. Introduktionsfasen är också beroende av hur långsiktigt och brett man vill satsa. — Men, säger Perning, också om man börjar i försöksskala, bör starten ske som en planerad del av en långsiktig större uppläggning.

17

F RUN 10/84

Starten bör vara del av helhet

Ett sätt att inom organisationen skaffa sig en plattform och ett diskussionsforum för nytänkande är, enligt Perning, att välja ut en liten grupp av personer med nära anknytning till cheferna för huvudgrenarna, Personerna i gruppen skall man låta genomgå grundutbildning i kreativ problemlösning. — Den här gruppen kan sedan, i samråd med en representant för ledningen, planera en första utbildnings- och försöksetapp. Erfarenhetsmässigt bör utbildningen delas upp påflera omgångar.

Sedan Ulf Perning för fyra år sedan var med om att starta SIPSI har han varit med om att introducera kreativitet och nytänkande i ett betydande antal företag och organisationer i skandinavien. Arbetet har gått ut på att öka vardagsnytänkandet inom en hel organisation, förbättra produkter eller marknadsföring och på att introducera framtidsinriktat nytänkande.

Förutom nya och bättre produkter har det framtidsorienterade tänkandet resulterat i en bättre förståelse för de beslut som fattas då affärsidén blir klarlagd för alla i organisationen. Man har också noterat ett ökat kreativt tänkande och en högre beredskap för framtida förändringar och långsiktiga handlingsplaner. Dessutom har det gått snabbare att genomföra idéerna tack vare att många personer medverkat i arbetet, — Föal val av persondator kan leda till att systemen får stå oanvända, och ibland kan orätt persondator t o m bli en ekonomisk belastning, anser Karl-Erik Heimonen, VD för Toimistotaito Oy.

18

Introduktion av praktiskt nytänkande i en organisation

Enligt SIPSIs modell PN skall kreativt nytänkande ibana introduceras I tre ste såsom raketen visar. Siktet skall vara inställt på att få den översta delen i omloppsbana, dv 8 på fortlöpande verksamhet.

Utv. av PN-progr. Framtidsstudie Uppföljning

Projektarbete/ vardagsproblemlösning Bredda utbildning och inform

Etapp 3

Utveckling Full omfattning

Etapp 2 Försöksverksamhet

Anpassning Korrigering

Projekt/vardagsproblem lösnin försöksperiod Utbildning av tillämpare

Beslut om etapp 2

Utarbeta förslag till försöksverksamhet

Eventuell provverksamhet “Insäljning” inom heta ledningen

Etapp 1 Orientering Inriktning

Utbildning av kvalificerad diskussions grupp

Intresse på hög nivå

INANANVYNANINAS ”Utnyttja mikrodatorn”, uppmanar Toimistotaito Oy

EH Informationen om mikrodatorer och deras användning är alltför mycket inriktad på teknik. Detta hear lätt till kommunikationssvårigheter mellan leverantören och användaren.

Och till en ny företagsidé för Toimistotaito Oy, kunde man tillägga

Toimistotaito Oy ägs på 50—50 bas av Programatic Oy och svenska Kontorsutveckling AB. På den finländska marknaden har företaget nyligen introducerat en service för företag som är intresserade av att investera i persondatorer. Servicen kallas Work Shop.

— Avsikten med vår Work Shop är att den hugade användaren gör rätt val på den brokiga PC-marknaden, berättar företagets VD Karl-Erik Heimonen. Vi ställer olika alternativa lösningar till kundens förfogande och han/hon kan sedan under vår ledning experimerntera sig fram till rätt alternativ.

Work Shop -servicen omfattar en verksamhetsanalys, mikrodatorutrust ning, programvara, användarutbildning och stöd. På basen av verksamhetsanalysen uppgörs alternativa förslag till innehållet i den egentliga Work Shop -servicern.

Servicen pågår i 3 eller 6 månader, d vs under denna tid kan användaren bekanta sig med alternativen, Definitivt val bör fås till stånd en månad före periodens slut. Om det visar sig att använderen inte har någon nytta av systemen, behöver han/hon endast betala leasing-hyran för utrustningen och den erhållna skolningen — För kundens del är också ett negativt resultat av vår service positivt, eftersom han/hon då uppenbarligen undgått att göra en felinvestering, säger Karl-Erik Heimonen. Vi tror ett användaren är den rätta personen att avgöra vad som passar och vad som inte passar. Artikeln ansluter sig till Programaticartikeln, sid 24—25.