Utgiven i Forum nr 1984-10

Latinamerika

av Peter Turtschaninoff Forum 1984-10, sida 12-13, 30.05.1984

Taggar: Teman: företag

F- RUN 10/84 10/84 Fo CRUN

IH Orsaken till det här ligger i att Sverige etablerade sig i det här landet för sjuttio år sedan, medan Finland bara funnits här i sex år, säger konsul Cruz och fgrtsätters ”De finländska företag som verkligen etablera sig måste först noggrannt under söka de möjligheter de her att etablera sig här. Uten att skygga för eventuella svårigheter”

Modigare tag!

När vi samtalar om varför våra företag inte lyckats, får jag det intrycket att de finländska företagen inte tillräckligt modigt vågat ge sig ut i den här delen av världen. Några i Finland rätt väletablerade företag såsom Outokumpu Oy har misslyckats här.

På frågan vilka slags personer som bör få tjänster utomlands svarar Cruz att valet av personer är mycket viktigt. Ibland kan det helt och hållet bero på hurudan person det är som kommer till landet. Här i Latinamerika är det mycket viktigt att personerna är öppna och mottagliga. De måste komma ihåg att de här befinner sig i helt andra länder än Finland. Mentalitetetn är helt annorlunda och det är också mänskorna. Därför krävs det helt annorlunda metoder att göra affärer här än i Finland. Man måste glömma bort hur man gick till väga i Finland. Här måste alla arbeten göras på sitt speciella sätt.

Vilka karaktärsdrag bör då en person ha som söker sig till tjänster i Latinamerika? På den fråga svarar Cruz att det kräver ganska mycket anpassningsförmåga till de speciella förhållanden som råder här. Här är affärerna och kontrakten helt beroende av de vänskapsförhållanden som uppstår mellan köpare och säljare. Köparna här köper väldigt ofta av en person som de litar på och har förtroende för. I det avseendet har de finländska företagen det

Av PETER TURTSCHANINOFF,

QUITO

Latinamerik lockar!

Visst kan finländska företag göra affärer i Latinamerika, men det kräver tålamod, tid och lokalkännedom, säger chefen för RauTe, René Cruz Silva, Finlands konsul i Ecuador Finländska företag har inte alltid lyckats etablera sig i Latinamerika medan andra länders företag har klarat sig rätt bra. Sverige till exempel säljer för ungefär 300 miljoner USD medan Finland bara säljer för miljoner.

väl förspänt. De har lätt att etablera förtroende hos latinamerikanare, ibland lite för lätt, tycker Cruz. Om nu möjligheterna att skapa förtroende finns, varför finns det då inte fler finländska företag i Latinamerika? För tio år sedan gjordes det ganska mycket arbete här från finländska företags sida. Tyvärr misslyckades man för att tålamodet inte räckte till. Man förväntade sig att få affärer redan efter ett eller två år. När de inte blev av upphörde man med verksamheten. Andra sände fel personer hit och de misslyckades också. Efter det kom recessionen i Finland och då minskades de utländska operationerna kraftigt. Och idag riktar alla sina blickar mot fjärrån Östern. Ruschen dit är rätt kraftig. Ty värr är företagen idag lite för sent ute på den latinamerikanska marknaden.

Etablering på lång sikt

Det är sant att det här råder en slags recession men arbetet här måste göras med den baktanken att det så småningom blir bättre tider även här. Och då borde man redan på förhand ha arbetat här för att kunna vara med om de goda åren.

Jag frågade Cruz om han ansåg att tiden nu är lämplig för en etablering i Sydamerika. På den frågan svarade han jakande och fortsatte: “Som exempel kan jag ta vårt eget företag RauJe som etablerade sig för fem år sedan. Vi har lyckats sälja en

René Cruz Silva (th) granskar de sista installationerna på en fanersvarv som Rau-Te byggt fö företaget Foresa i Santo Domingo.

fabrik om året. Tillsvidare är vi rätt nöjda?”

Vad annat är det som krävs för att man ska lyckas här än lämplig personal och lokalkännedom? ”Man måste kunna jobba hårt.”säger Cruz och fortsätter: ”Man ska inte komma hit för att lata sig och upprätthålla en god levnadsstandard. Om mänskan som kommer hit är lat, blir det säkerligen inga affärer” Goda språkkunskaper är absolut nödvändiga. Man måste kunna spanska, för de som sist och slutligen gör affärerna talar i allmänhet enbart spanska fastän deras rådgivare telar andra språk.

På vilket sätt kunde den finska statsmakten bidra till att öka handelsutbyte finska produkterna är konkurrenskraftiga. Nu borde de finländska företagen göra marknadsundersökningar och sedan modigt grunda kontor ifall det visar sig att de har möjligheter att sälja. Sedan skall de inte vänta sig att det genast det första året blir affärer. Det kan räcka två till tre år, kanske mer, men man får inte förlora hoppet fastän resultaten i början låter vänta på sig.

Hur ställer sig regeringarna i området till handel med Finland? Om man nu ser på de nya regeringhscheferna som blivit valda i latinamerika, så tillhör väldigt många av dem de lokala socialdemokratiska partierna och då är det klart att om det i Skandinavien finns regerande social Fabriken är helt självförsörjande beträffande elektrisitet och ångkraft. Ångturbinen eldas med restilis från fanerprocessen. Elektrisiteten fås från dieselturbiner.

demokratiska partier så strävar regeringarna till samarbete i första hand med dem.

Riskerna relativt små

Hur är det då med riskerna; är de inte betydligt större här än i Europa? “Visst är riskerna större, speciellt vad gäller de politiska förhållandena. De ekonomiska riskerna är däremot betydligt mindre än i Finland. The return of Investment här sker under mycket kortare tid än i Finland. Som exempel kan nämnas att en fanerfabrik i Finland betalar sig på 18 år medan den här har gjort det på tre år” svarar diplomingenjör Cruz.

med detta område? frågade jag. ”Den kunde göra det genom att grunda fler handelssekreterarkontor”, säger Cruz. Nuförtiden finns sådana bara i anslutning till ambassaderna. Staten kunde öppna ett litet kontor i alla länder här. Det behöver inte ha stor personal utan det kunde vara fråga om en eller två personer som kunde hjälpa företag som försöker etablera sig här.

Av restbitarna från fanertillverkningen gör man stositsar bl a för skotor.

Några fakta

EH Ecuador ligger under ekvatorn vid den Sydamerikanska stillahavskusten. Grannländer är Peru och Colombia. Anderna, Sydamerikas stora bergskedja, löper genom landet. Klimatet är i huvudsak tropiskt. Befolkningen består till större delen av indianer, resten vita eller negrer. Huvudstaden heter Quito.

Rau’Te är ett av de finländska företag som etablerat sig i Latinamerika.

“Tekniska högskolan i Helsingfors. Han fungerar samtidigt som Finländsk konsul i Ecuador. Rau’e har funnits fem år i Ecuador och under dessa år har man lyckats sälja i medeltal en träförädlingsfabrik per år. För tillfället slutför man arbetena på en fanérfabrik i Santo Domingo de Colorados i Ecuador. Fabriken heter Foresa och är den tredje fabriken Rau7e sålt till Ecuador. FabFöretaget har ett kontor i Quito och riken ägs av en privatperson samt Rauverkställande direktör för kontoret är Te och Finnfound.

Fené Cruz Silva, diplomingenjör från '

Alla har sin chans

Vilka slags företag är det som har goda chanser att etablera sig i det här området? Cruz är rätt övertygad om att de allra flesta finska företagen kunde sälja här. Det finns möjligheter inom sjukhussektorn, byggnadssektorn, skogsindustrisektorn, egentligen inom alla områden där de

En av Rau-Tes fanermaskiner.

12 13

Utgiven i Forum nr 1984-10

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."