Krisdrabbade företag måste kalibrera kompassen!

av Bjarne Nyman Forum 1992-10, sida 26-27, 27.08.1992

Taggar: Teman: företag

Krisdrabbade företag måste

KALIBRERA KOMPASSEN!

Text: Bjarne Nyman

I dagens ekonomiska krisläge är många företag — stora och små — i behov av hälsokontroll och medicinering. Annars ligger det nära till hands att livsstilen från de goda åren sakta men säkert leder till graven.

”Krisledning av företag” är ett koncept som konsultföretaget ProMan Oy de senaste åren tillämpat inom en rad företag i landet. Medicinerna som delas ut är oftast beska för företag och företagsledare med svårigheter att anpassa sig till den förändrade omgivningen.

iplomingenjör Lars Wikholm, som leder ”chefer-att-hyra”företaget ProMan, har under de senaste två åren på nära håll kunnat se hur det går utför för företag, som inte inser att tiderna förändrats. — Många konkurser kan undvikas om ledningen i tid hade insett att det inte i dagens läge går att basera verksamheten på optimism från de goda åren. Men det tycks i många fall vara svårt att rucka på vanorna och att till exempel gå till doktorn när hälsan börjar svikta, säger Lars Wikholm. En viktig orsak till att många företag nu upplever en kris är vårt skattesystem, som under de goda åren dirigerat både tänkesätt och bokföring i företagen. Det har inte varit lönsamt för företagen att stärka sin soliditet. eftersom skattebjörnen i sådana fall farit i väg med en alltför stor del av ackumulerade pengarna. Därför har det blivit kutym att minimera skatterna i stället för att optimera resultatet. Det har i sin tur lett till ogenomtänkta diversifieringar och hopp in i branscher, som ligger långt från före Lars Wikhol tagens ursprungliga affärsidé. Och naturligtvis har det byggts nya, fina verksamhetsutrymmen och skrytkontor bara för att slippa ge staten skattepengar.

Nu när krisen redan pågått en tid och vägrar ge vika saknar företagen pengar. Marknaden har på kort tid krympt med 20—70 procent beroende på bransch, konkurrensen har hårdnat och prisnivån gått ner. Kunderna har betalningssvårigheter och en del går i konkurs. De överstora investeringarna i lokaliteter och annat har bara 50 procent av sitt forna värde som säkerhet för nya lån. Likviditetsproblemet är ett faktum.

— Inom många små och medelstora företag hade man kunnat mota Olle i grind enbart genom att i styrelsen analysera situationen på ett realistiskt sätt. Men styrelsearbete har i många fall setts som ett nödvändigt ont, som ledningen och aktieägarna inte tillmätt någon större betydelse. Hjulen har ju ändå rullat. I mindre företag är det dessutom ofta samma människor som både leder företaget och sitter i styrelsen, vilket betyder att det inte finns någon kontroll över ledningen, säger Lars Wikholm.

— Inom ProMan betonar vi starkt vikten av en aktiv och kunnig styrelse. I många av de företag där vi hoppat in på olika poster, har vi efter slutfört operativt arbete fortsatt jobba i företagens styrelser. Det har visat sig vara viktigt för att den nya överenskomna kursen skall kunna hållas.

Realistiska budgeter och kassaflödeskalkyler

Små och medelstora industriföretag är oftast starkt produkt- och produktionsorienterade och inte marknadseller kundorienterade, som de i dagens läge borde vara. Affärsidén ä grumlig och säger inte klart ut vad företaget egentligen skall syssla med.

— Om man sitter t ex i Borgå och vill åka till Lahtis, men inte har en aning om var Lahtis finns, lönar det sig säkert att titta på kartan och inte bara sätta sig bakom ratten och börja köra på måfå. Kartan visar också att man vinner tid på att ta motorvägen och inte åka via Åbo eller Rom.

— Affärsidén och strategin skall fungera på samma sätt. Nu om någonsin gäller det att kontrollera kompassriktningen och dra de rätta ekonomiska slutsatserna. Planerna måste konkretiseras och budgeten måste bli realistisk, hur avskyvärd den än kan verka, säger Lars Wikholm. Samtidigt ser man hur stor organisation det behövs för att nå målet och var det går att kapa kostnaderna. a

Ytterst viktigt är det också att göra kassaflödeskalkyler, eftersom sådana klart och tydligt — flera gånger bättre än resultat- och balansräkning — talar om vad företaget har råd med. Kassaflödesberäkningar visar på fakta och raserar Ööveroptimistiska förväntningar. Den ack så vanliga tron på att krisen är temporär och ett övergående fenomen kan få sig en behövlig törn, när kalkylerna visar att gränsen för vad som företaget tål närmar sig med stormsteg — om ingenting radikalt görs.

Varför reagerar ledningen inte i tid?

Finländska företagsledare — oberoende om de är professionella eller företagare av födsel och ohejdad vana — är väldigt måna om att omvärldens uppfattning av företaget skall vara så glamorös som möjligt. Det går inte att göra inskränkningar som syns utåt, eftersom bilden av företaget — och ledningen — då äventyras.

Hellre än att inse fakta sysslar företagsledarna därför gärna både med självbedrägeri och med att servera modifierade sanningar åt viktiga utomstående, tex finansiärer, kunder och leverantörer. Att i tid gå till en företagsdoktor — för = hälsokontroll tycker den finländska företagsledaren absolut inte om. Hellre tror och hoppas man på underverk.

En annan egenskap, som belastar finländska företagsledare, är oförmågan att förhandla i underläge. Många konkurser hade kunnat undvikas om företagsledarna hade tagit tjuren vid hornet och satt sig till bords med de värsta kreditorerna, dvs försäkringsbolagen, bankerna och staten. Lars Wikholm påpekar, att det förhandlingsvägen nog går att komma överens om betalningstidtabell även med de stora. starka och bångstyriga.

10/1992 FORUN

Alla klutar till för bättre lönsamhet

När marknaderna sviktar är det speciellt viktigt att se över försäljningen, eftersom det trots allt går att hitta intäkter även i kristider. Aktivare marknadsföring, nya kunder, kundfokusering, provisionslöner, prissättning, rabattpolitik, bedömning av kreditrisker, betalningsvillkor, lagerhållning, inköpspolitik, underleverantörskonkurrens, nya inköpskanaler är några av de medel Lars Wikholm räknar upp för att ge företaget plus på intäktssidan.

Ännu viktigare är det dock att se över de fasta kostnaderna och finansieringskostnaderna. Kostnadsstrukturen måste motsvara resultatförväntningarna — de avskyvärt realistiska förväntningarna alltså. I ett företag där intänktssidan sviktar finns det ofta en tendens att börja med ”intern sysselsättning”, dvs folk hittar på nya saker att sysselsätta sig själva med när det inte finns produktiva göromål tillräckligt.

— Många företag i kris har helt enkelt inget annat val än att minska på personalen, säger Lars Wikholm. Men det typiska är att företagsledningen börjar i fel ända och minskar personal t ex inom försäljningen, när det riktiga vore att sanera i den övre hierarkin.

I dagens läge går det att förhandla om snart sagt vad som helst. Om företaget t ex ”bor på hyra” är det sannolikt att hyresvärden nöjer sig med en lägre hyra hellre än att bli helt utan. Detsamma gäller finansieringskostnaderna, men då skall det finnas konkreta planer för framtiden, det går ju inte bara att gå till banken och säga: ”Pengarna är slut, nu behöver jag mera!"

När affärsidén och strategin för framtiden konkretiserats finns det i de flesta företag obehövliga delar och egendom, som anskaffats under de goda åren. Det finns kanske också pengar bundna i egendom, t ex bilar, som med fördel kunde säljas till leasing-bolag och hyras på nytt för att tillföra företaget mera rörelsekapital. Sälj allt som inte behövs för att nå målet, säger Lars Wikholm.

— Om du igen skall åka från Borgå till Lahtis och du denna gång vet var Lahtis finns, behöver du knappast snöskootern du köpte härom året. Gör dig av med skootern och ta bilen.

ProMan Oy grundades år 1988. I dag har företaget kontor i Borgå och Salo och är registrerat i Tallinn. Den första september öppnas ett kontor i Vasa. LJ

FÖRUN, 10/199 27