Krisen klaras med produktnyheter

av Henrik Sonck Forum 1982-02, sida 10-11, 03.02.1982

Taggar: Personer: Harry Ölander Orter: Nagu

NA-Boats VD Harry Ölander:

Krisen klaras med produktnyheter

Vill man göra något skall man hålla sig till en sak, me försöka göra den lite bättre.

Det är Harry Olanders affärsidé. Hans gebit är produktion — enbart — av plastbåtar. Marknadsföringen överlåter han åt fristående företag. Under sina 15 år med NA-Boats Kb i Nagu har han föredragit att hålla en låg profil. Hans produkt däremot, Flipper motorbåtar, känner de flesta. Den har haft så stor efterfrågan att Nagu inte har räckt till som rekryteringsområde för arbetskraft — NA-Boats finns numera också i Kimito och Pemar.

Ö De våldsamma expansionsåren är förbi. Kring 1975—77 var NA-Boats årliga tillväxt mellan 40 och 50 procent. Man har kunnat tala om leveransproblem hittills, men i år har varvet för första gången producerat också för lager.

Det är en följd av de allmänna svårigheterna som båtbranschen känner av.

— Märk väl att den egentliga krisen inte ännu har nått oss i Finland. Hittills har ju den inhemska småbåtsindustrin klarat sig rent otroligt bra. Vi har krisen framför oss, och den blir den värsta vi upplevt, tror Ölander.

Han berättar att han för ett år sedan var helt säker på att vid det här laget flera finländska varv skulle vara omkull.

— Se bara på Sverige. Där har de enorma problem. Inom ett år har 60 företag i småbåtsbranschen gått i konkurs.

För NA-Boats del är han trots allt inte pessimistisk. Försäljningen var i fjol ca 25 Mmk och beräknas fortfarande öka. Varvet har fått jobba för fullt och det finns inga omedelbara risker för permitteringar.

— Men utan produktnyheter går det inte. Tack vare nya modeller och nya marknadsområden skall vi klara oss, försäkrar Ölander.

Produktnyheterna för i år är Flipper 760 och en helt ny 29 fots segelbåt — Inferno — konstruerad av Håkan Södergren. .

Harry Ölander hade aldrig byggt båtar då han i mitten av 60-talet beslöt chansa på branschen. Före det hade han på 13 år utvecklat bussbolagel Ab Skärgårdsvägen-—Saaristotie Oy till ett modernt trafikföretag.

Ölander ville starta eget. Glasfiberbåtar skulle kanske slå igenom på marknaden, tänkte han.

10

Den första fabrikshallen på 280 m? började byggas på Lill-Nagu 1966 — då varvsägaren egentligen inte visste någonting alls ännu om plastbåtar.

Följande år åkte han över till Sverige för att lära sig konsten hos en bekant, som också stod till tjänst med en roddbåtsmodell. I den vevan kom han i kontakt med båtkonstruktören Sigurd Isacson, flygingenjör till utbildningen och intresserad av båtracing. Isacson hade då ett litet plastbåtsvarv och en segeljollemodell för vilken han behövde mera tillverkningskapacitet. Det blev början till det fruktbara samarbetet mellan Isacson och Ölander.

Utvidgning

Det ledde till en nästan omedelbar utvidgning av hallen i Nagu. Den första Flippern kom ut 1969 och blev genast en framgång. Nya fabrikstillbyggnader blev nödvändiga. En hall på nästan 1 500 m? uppfördes 1970, men samtidigt började man lida brist på arbetskraft i Nagu.

NA-Boats etablerade sig också i Kimito, och senare köptes Finmars båthall i Pemar.

Från att ha startat med en enda medhjälpare — en skicklig båtbyggare från Kråkö — har Ölander nu ca 100 anställda sammanlagt. Av dem är ca hälften i Nagu, inklusive ett tiotal på kontorssidan.

Totalomsättningen var 200 000 Mmk år 1968 och då hade man redan 8 anställda. Sex år senare hade personalen ökat till nästan 40 och omsättningen var uppe i drygt 3 Mmk. Efter ytterliga två år var omsättningen 7,1 Mmk. Och ifjol alltså ca 25 Mmk.

Nya modeller och nya marknadsområden hjälper oss över krisen, säger Harry Ölande (t v).

Motorseglaren Flipper Futura (bilden) kom med ifjol, och i år heter nyheten ”Inferno”.

Ölander medger att det kan vara en aning tungrott att ha tillverkningen så utspridd. Nu görs tex allt inredningsarbete i Pemar.

Hade det funnits möjligheter att rekrytera arbetskraft tillräckligt i skärgården skulle NA-Boats naturligtvis ha utnyttjat u-områdesstödet och låtit expansionen ske i Nagu.

Flippers säljtrumf är en patentsökt konstruktionsdetalj i skrovet som gör att båten lättare kommer i planande läge och kräver mindre motoreffekt för att hållas där. Och det drar ju mindre bränsle.

FORUM 2/82

Båtens bottenprofil beskriver ett litet ”trappsteg” en bit från aktern. Isacson kallar det för stegstabilisator. Den första ansatsen till aktersvall från båten börjar redan vid detta trappsteg och pressar upp emot akterpartiet så att den sgs hela tiden håller sig i horisontalt läge. Andra båtar går med fören upp i långsam fart och innan de övergår i planande.

— Idén med stegstabilisatorn började ta form 1969. Jag hade prövat konstruktionen på en tävlingskatamaran, och kom på tanken att anpassa den också till fritidsbåtarna, berättar Isacson.

Isacson har fem medarbetare i Sverige som deltar i den teoretiska sidan a .produktutvecklingen. Varje år komme det ut någon ny eller förnyad version av Flipper. Ett par, tre år tar det vanligen att pröva fram en ny modell i samarbete med NA-Boats. De praktiska proven utförs i Nagu — därom vittnar också åtskilliga prototyper som ”ligger omkring här i skogen”, såsom Ölander uttrycker det.

Fr I OO I IA

Inte bara teor — Enbart med teori kommer man inte långt i den här branschen. Hydrodynamiken är mycket svårbemästrad. Att konstruera en småbåt kräver känsla och egna erfarenheter, framhåller Isacson med hänvisning både till sin flygingenjörsskolning och sitt tävlande.

Flipper har hela 25 procent av motorbåtsmarknaden i Sverige. Folk har tidigare haft feluppfattningen att Naguvarvet är ett svenskt dotterbolag, dels på grund av att konstruktören är svensk och dels också för att NA-Boats inte arbetat på företagsimage.

Mellan konstruktören Isacson och

FORUM 2/82

Flipper använd av frivilliga brandkårer och polisen på många håll i skärgården. Till höger den svenske konstruktören Sigurd Isacson.

tillverkaren NA-Boats finns ingen direkt ekonomisk knytning. Hittills har samspelet fungerats så att varvet fått flipperritningarna på licens och betalat royalty på basen av försäljning. Ett förhållande där vardera parten varit beroende av den andra.

Marknadsföringen är minst lika spridd som produktionen.

Försäljningen var tidigare upplagd så att det svenska företaget Flipper Marin hade hand om marknaden i Sverige, medan agenter skötte försäljningen i hemlandet. För fyra år sedan startades dock Flipper Market på Drumsö med Harry Ölander som delägare.

Som självständig reklamkonsult för Flipper fungerar Derek Breitenstein. Den nya segelbåten Inferno säljs genom Oy Tallberg Ab.

Flipperproduktionen har till 75 procent gåll på export, men det mesta har sålts till Sverige. Leveranskapaciteten har inte motiverat någon större utlandsdrive.

Nu är det emellertid meningen att exporten (utanför Sverige) skall komma starkare med i bilden. NA-Boats har skaffat en egen exportagent i Helsingfors som tar hand om den sidan.

Exporten går till de ”vanliga” marknaderna, främst Västtyskland och Storbritannien. Men NA-Boats är samtidigt en av de få nordiska båttillverkare som fått fotfäste i Frankrike.

-— Franrike och Norge tror jag mest på som utvecklingsbara marknader, säger Ölander. I Frankrike kan Flippern profilera sig som en annorlunda båt vid sidan av amerikanska och italienska ”dollargrin”, anser han.

Norge har en stark egen småbåtsproduktion. Tack vare nya agenter och bränsleekonomiska säljarargument är det dock meningen att kapa åt sig andelar.

En intressant marknad är enligt Ölander också Schweiz. Trots de många restriktioner de har där. Det krävs alla möjliga tillstånd: för att hålla båt, för att ha brygga, för att köra båt, de måste typgodkännas ungefär som bilar.

Inferno, som Ölander hoppas mycket på, får t ex sin bredd anpassad så att den exakt skall klara sig inom de gränser som gäller för trailertransport i Schweiz.

Nya EG-regler

Mått och bestämmelser kommer för övrigt att snart göra livet surt för alla dem som räknar med exportframgångar på EG-marknaden.

Det utarbetas som bäst nya konstruktionsnormer för EG, och de träder i kraft 1984. Enligt Ölander blir de katastrofala om de fastställs i den preliminära form de har för närvarande.

— Vi är mycket oroliga. Det blir nästan omöjligt att bygga en lätt planande båt om man skall följa de normerna. De är för grovt tilltagna, som om man utgått från stora båtar och sedan låtit reglerna gälla också för små, säger han.

Ölander hoppas att Danmark som nordisk EG-medlem skall kunna påverka reglerna i en positivare riktning.

Samtidigt blir det aktuellt att revidera också den samnordiska normeringen. Sjöfartsverken bör inte efter det att EG-reglerna trätt ikraft längre vara de instanser som har hand om normerna. De nordiska branschorganisationerna borde ena sig om antingen Norske Veritas eller Lloyd’s som klassificeringssällskap, tycker Ölander.

Henrik Sonck 11