KTF vid Åbo Akademi utbildar inte enbart kemister!

Taggar: Organisationer: Åbo Akademi Teman: utbildning

Axel och Stina — symboler för de studerande vid ÅA:s komisk-tekniska fakultet.

Ö Den kemisk-tekniska fakulteten vid Åbo Akademi är nästäldst av de tekniska utbildningsenheterna på högskolenivå i Finland. Senaste år firade fakulteten sitt 60-års jubileum.

Kemisk-tekniska fakulteten utbildar diplomingenjörer inom ramen för ett processtekniskt utbildningsprogram. De studerande kan sedan själva välja inriktningsalternativ. Specialinriktningarna är processkemi, processteknik och träförädling.

Diplomingenjörer utbildade vid KTF verkar inom många områden. De kemiska industrin, träförädlingsindustrin, oljeindustrin, den petrokemiska industrin och plastindustrin, byggnadsmaterialindustrin, — livsmedelsindustrin, läkemedelsindustrin är typiska branscher där man ofta stöter på diplomingenjörer med KTF-bakgrund.

Naturligtvis placerar sig KTF-ingenJörer också utanför de ovan uppräknade branscherna. Många KTF-ingenjörer jobbar tex på ingenjörsbyråer av olika slag.

Studerande vid KTF får en relativt bredbasig teknisk utbildning under de tre första studieåren. Efter detta skede finns det möjligheter tiil specialisering i enlighet med den studerandes egna intressen och böjelser.

Studierna vid kemisk-tekniska fakul 12

Tekniska studier på högskolenivå kan i vårt land bedrivas vid fem utbildningsenheter: Tekniska högskolan i Otnäs, Tammerfors tekniska högskola, Villmanstrand tekniska högskola, vid tekniska fakulteten vid Uleåborgs Universitet och vid kemisk-tekniska fakulteten vid Åbo Akademi. Svenskspråkig undervisning ges på alla nivåer endast vid Åbo Akademi kemisk-tekniska fakultet. Vid Tekniska högskolan i Otnäs kan man också studera på svenska -— men endas på den allmänna avdelningen.

teten är uppbyggda på annat sätt än i gymnasiet. Man läser ett antal studieperioder som varierar i längd mellan en och sex studieveckor. En studievecka innebär en belastning på i medeltal ca 40 arbetstimmar. Det processtekniska utbildningsprogrammet omfattar totalt 180 studieveckor.

Enligt undervisningsplanen vid KTF tar studierna således ungefär 5,5 år i anspråk. Men de egna insatserna bestämmer givetvis till stor del hur lång tid det åtgår till att avlägga diplomingenjörsexamen.

KTF vid Åbo Akademi utbildar inte enbart kemister!

Det processtekniska utbildningsprogrammet

Studierna vid KTF är uppdelade i allmänna studier, ämnesstudier, fördjupade studier och praktik.

De allmänna studierna är gemensamma för samtliga studerande vid fakulteten och har som mål att förmedla de nödvändiga baskunskaperna. Matematiken utgör en stor del av de allmänna studierna, men inom denna grupp ingår också språkstudier och allmänbildande ämnen, såsom arbetarskydd, datoranvändning och ekonomiska ämnen.

De gemensamma ämnesstudierna ger den allmänna ingenjörsbakgrunden. Till dessa studier hör grundläggande undervisning i de ämnen som fakultetens instivutioner representerar.

År 1977 kunde kemisk-tekniska fakulteten flytta in i nya och tidsenliga lokaliteter. ”Axelia” heter byggnaden, som erhållit sitt namn efter den legendariska studeranden Axel Eklundh. Axelmyten skapades av en studerande, som konsekvent inlämnade två tentamenssvar, ett signerat — Axel Eklundh,

Den gemensamma ämnesstudierna utgör grund för specialiseringen inom något av inriktningsalternativen Processkemi, Processteknik och Träförädling. Specialiseringen sker då de gemensamma ämnesstudierna är avklarade, dvs i princip under det fjärde läsåret. För samtliga studerande gäller det att avlägga ett mogenhetsprov, det s k diplomarbetet, som beräknas ta ca 20 studieveckor i anspråk.

Inriktningsalternativet processkemi Processkemin behandlar processke miska problem som är väsentliga inom industrin vid process- och produktutveckling och inom driften. Huvudvikten läggs vid industriella processers kemi med samtidigt beaktande av deras ekonomi och planering.

Inom det processkemiska alternativet finns följande fackämnen: analytisk kemi, fysikalisk kemi, oorganisk kemi, organisk kemi samt teknisk kemi och kemisk reaktionsteknik.

Intresset för tekniska högskolestudier växer

Under innevarande år har antalet sökande till de tekniska högskolorna och fakulteterna vuxit betydande. Allt som allt deltog 4842 sökande i urvalsförhören detta år (år 1980 4 326).

År 1977 kunde de tekniska utbildningsenheterna notera en nedgång i antalet sökande. Nu kan konstateras att intresset för teknisk utbildning åter är på uppåtgående. Betydelsen av uppgången tramstår ännu klarare då vi vet att antalet sökande till många andra vetenskapsgrenar har sjunkit.

Intresset för tekniska studier har ökat kanske främst på grund av det goda sysselsättningsläget på området. Det här beror på att teknologins betydelse har ökat i vårt samhälle, som numera är i stort behov av personer med teknisk bildning för att det skall kunna fungera och utvecklas vidare.

FORUM 19/81

Inriktningsalternativet processteknik

Processtekniken behandlar principerna för dimensionering, konstruktion och drift av apparatur för såväl fysikaliska som kemiska delprocesser samt för deras infogande i produktionsprocesserna. Huvudvikten läggs vid processtekniken med samtidigt beaktande av dess ekonomi, planering, reglering och optimering.

För utbildningen står fackämnena anläggningsteknik, regleringsteknik och värmeteknik.

Inriktningsalternativet träförädling

Träförädlingen behandlar kemiska och tekniska processer pch produkter som baserar sig på skogsråvaror. Härvid läggs speciell vikt vid utveckling av metoder för utvinning av vedfiber, av kemiska produkter och polymera material samt vid framställning och förädling av papper och andra fiberbaserade produkter.

För utbildningen står fackämnena kemisk träförädlingsteknik, papperskemi, skogsprodukternas kemi och teknisk polymerkemi.

Undervisningsutrymmen

Fakulteten arbetar sedan år 1977 i tidsenliga lokaliteter med bla en apparathall för experimentell verksamhet i halvteknisk skala. Nämnda år flyttade processkemin till den nya institutionsbyggnaden Axelia (se bilden).

Kemisk-tekniska fakultetens utrymmen erbjuder goda möjligheter till en ändamålsenlig undervisning och forskning. Den 500 m? stora apparathallen gör det möjligt att undersöka, utveckla och demonstrera olika tekniska processer. Til! apparathallen ansluter sig en egen verkstad som tillverkar de planerade apparaterna och anläggningarna. Ändamålsenliga laboratorieutrymmen och demonstrationssalar jämte ritsal ger även goda möjligheter tiil en modern teknikundervisning.

Intagningen av nya studerande

Kemisk-tekniska fakulteten vid Åbo Akademi deltar i de tekniska utbildninsenheternas gemensamma elevurval. Vid intagningen räknas poäng dels för vitsorden på student- och dimissionsbetygen, dels för prestationerna i urvalsproven I matematik och fysik eller kerm. Det gör att ett mindre gott studentbetyg kan kompenseras av goda insatser i urvalsproven.

En del studerande från finska gymnasier har i början svårigheter att uttrycka sig på svenska, men det är inget allvarligt problem. Det har nämligen visat sig, att språksvårigheterna i allmänhet mycket snabbt brukar övervinnas.

FORUM 19/8 | Tekniska högskolestudier kan bedrivas vid fem olika utbildningsenheter i landet. Ur tabellen nedan framgår vilka utbildningsprogram och inriktnings-7Y alternativ som finns vid de olika enheterna. Förkortningarna: LTKK = Vill-,| manstrand tekniska högskola, OYttk = tekniska fakulteten i Vid Uleåborgs;| universitet, TKK = Tekniska högskolan i Otnäs, TTKK = Tammerfors teknis- ka högskola, ÅAktt = kemisk-tekniska fakulteten vid Åbo Akademi.

L [9] T Ä

Utbildningsprogram Inriktningsalternativ

Maskinteknik . Maskinbyggnadsteknik . Materialteknik . Tillverkningsteknik . Energiteknik . VVS-teknik . Skeppsteknik . Flygteknik . Verkstadsekonomi . Maskinplanering . Stålkonstruktioner . Hydraulik och automatik . Textil- och konfektionsteknik . Produktionsteknik

Energiteknik 1. Kraftverksteknik 2. Energiekonomi 3. Värme- och strömningsteknik 4. Elkrafts- och reglerteknik

Produktionsekonomi 1. Industriekonomi 2. Marknadsföring av produktionsvaror 3. Materialekonomi

Kemisk teknik . Tillämpande kemi . Kemisk fabriksteknik . Teknisk biokemi . Processreglerteknik . Tillämpad kemi Processteknik . Kemisk apparatteknik

Processteknik 1. Processteknik 2. Reglerteknik 3. Processkemi 4. Tråförådling

Träförädlingsteknik 1. Träets mekaniska teknik 2. Kemisk träförädling och pappersteknik 3. Grafisk teknik

Gruvteknik och metallurgi 1. Gruvteknik 2. Processmetallurgi 3. Fysikalisk och mekanisk metallurgi

Elektroteknik 1. Elektronik 2. Telekommunikationsteknik . Databehandlingsteknik . Regler- och systemteknik . Elkraftteknik . Systemteknik . Teknisk fysik och matematik . Teknisk fysik

Teknisk fysik 1. Teknisk tysik 2. Informationsteknik 3. Teknisk matematik 4. Tekniskekonomiskt

Arkitektur Lantmäteri

Byggnadsteknik 1. Konstruktionsteknik 2. Produktionsteknik . Samhällsteknik . Jord- och vattenteknik . Produktions- och driftekonomi . Husbyggnadsteknik/husteknik

RR MMK KKR RR

Y t t k

Xx

Xx

HR RKIRKRRRKH

MR M KAR KKR R KRRR

MOR RM OM RK MOR KK 13