Kunden i Helsingfors — datamaskinen i Stockholm

Taggar: Teman: datateknik

Time-sharing:

Kunden i Helsingfors — datame

Time-sharing är ett relativt nytt begrepp inom beräkningstekniken. Systemets historia är kort men intensiv. General Electric, som i dagarna öppnade en time-sharing central i Stockholm till vilken också Finland hör, tog i bruk sin första central i oktober 1965. Sedan dess har över 50 nya anläggningar installerats i USA, Europa och Australien. Med hjälp av time-sharing kan vem som helst få sina problem lösta av en stor datamaskin när som helst och till rimlig kostnad. Time-sharing anses allmänt vara det största framsteget hittills på dataområdet, och många anser den vara av samma betydelse som övergången från konventionell hålkoristeknik till elektronisk databehandling.

Ring datamaskinen

Hittills har dataanvändare varit tvungna att antingen ta sina problem till en servicebyrå eller att köpa/hyra en egen anläggning. Time-sharing däremot innebär att var och en som har tillgång till telefon också kan abonnera på en avancerad datamaskins tjänster.

Varje time-sharing abonnent har, förutom telefon, en dataterminal av telextyp, med ungefär samma tangentbord som en vanlig skrivmaskin. För att få kontakt med datamaskinen, slår man ett telefonoummer, och så snart datamaskinen tutar klarsignal har telefonen spelat ut sin roll och man »konverserar» med maskinen via tangenterna på terminalen.

En förutsättning för att detta slag av dataservice skall vinna terräng är att kunden på rimlig tid kan lära sig ett språk som datamaskinen förstår. Ett sådant språk är Basic, som utvecklats speciellt med tanke på time-sharing, och kan läras in på ett par timmar. Är man osäker eller vill friska upp sina kunskaper har time-sharing centralen dessutom i sitt bibliotek en programmerad kurs i Basic, kodnamn Tutor, som man snabbt får utskriven på sin egen terminal.

Basic omfattar ett antal instruktioner av typen Read, Print, Save, Unsave etc. samt mera komplexa order av typen If —- Then, For — Step och Next. Liksom vid traditionell databehandling måste instruktionerna numreras, lämpligen i dekader så att första instruktionen får nummer 10, den andra nummer 20 osv. Detta för att få luckor i vilka eventuella tilläggsinstruktioner kan placeras.

Basic är mycket enkelt. Ett program för att tabellera funktionerna Vx, log x och inverterade värden av alla heltal mellan 1 och 10 får följande utseend 10 For x = 1 to 10 Step 20 Let Y = 1/ 30 Print x, SQR(z), LOG(x), 40 Next 50 End

Efter ordern RUN skriver maskinen ut de önskade resultaten. Vill man ändra talområdet skriver man endast om instruktionen 10 t.ex. till »10 For x = 1 to 100 Step 0.5.» I detta fall ger maskinen en tabell över de önskade värdena för 1, 1,5, 2, 2,5 osv. ända till 100.

6

Förutom Basic »talar» time-sharing centralen också andra språk, t.ex. Fortran och Algol

Det är ingalunda nödvändigt att skriva ut ett program varje gång man vill använda det. Om man vill spara ett program för framtida bruk ger man ordern Save varvid programmet lagras i skivminnet. För att kalla på ett sparat program refererar man till det namn man givit programmet, maskinen söker upp det och signalerar Ready på skrivmaskinen.

=

Forum 18/68

Egna program + bibliotek

Varje användare kan sålunda utveckla ett eget programbibliotek, men har dessutom tillgång till ett allmänt bibliotek som innehåller över 300 program. Programmen i detta bibliotek är permanenta och behöver endast kallas ut. Användaren kan inte göra modifieringar och raderingar på dem, men kan däremot kalla på ett biblioteksprogram, ge det ett eget namn och med en Save order kopiera det till sitt eget bibliotek, och modifiera det enligt sina behov. Vissa av biblioteksprogrammen är dock skyddade genom copyright och kan inte kopieras av abonnenten som endast kan utnyttja programmen i orginalskick. Varje användare av GE time-sharing har fullt sekretesskydd för program och data. Flere villkor måste uppfyllas innan datamaskinen godkänner en användare, bl.a. måste anropet göras från en »valid> terminal, dvs. en skrivmaskin vars anropsnummer finns registrerat i centralen. Datamaskinen begär dessutom att användaren legitimerar sig med användarnumret som består av en grupp bokstäver och siffror.

Program och data kan dessutom skyddas med lösenord, vilket betyder att olika användare av samma terminal kan skydda sina respektive uppdrag med lösenord. Det finns inga mellanhänder, de enda program- och resultatlistor som existerar är de som skrivs ut på användarens egen terminal. På centralen sker varken utskrivning eller lagring av datamedia.

Datamaskinen hos Bull General Electrics time-sharing central i Stockholm kan samtidigt hålla igång 40 telefonsamtal. Det betyder att centralen samtidigt kan betjäna 40 abonnenter utan att maskinen tappar koncepterna.

Officiellt invigdes time-sharing centralen den 17 oktober av prins Bertil, som här väljer bil med hjälp av datamaskin.

Forum 18/6 skinen i Stockholm

Flera användare samtidigt

Tack vare datamaskinens höga arbetshastighet kan flera abonnenter samtidigt använda systemet, helt oberoende av varandra, I praktiken betyder detta att det största tidsspillet kommer från eventuella dröjsmål på telefonlinjerna, i synnerhet om terminalen befinner sig långt från centralen. Mellan Finland och Stockholm är dock dröjsmål i samtalskopplingen ovanliga eller kortvariga.

Kärnan i time-sharing centralen består av två datamaskiner försedda med skivminnen. Den ena maskinen tar emot all utifrån via telefonledningarna kommande information, skickar informationen vidare till maskin två som utför alla beräkningar och lagrar resultaten i skivminnet varifrån de omedelbart plockas fram av maskin ett som sänder dem tillbaka till frågeställarens terminal. Det är just tack vare denna arbetsfördelning de två datamaskinerna kan betjäna 40—100 användare samtidigt.

Abonnentens terminal består av en teleskrivmaskin, t.ex. Teletype 33, som via Modern (modulator-demodulator) och en telefonapparat är kopplad till det allmänna telefonnätet. Till terminalen kan också anslutas en kurvritare om resultaten önskas i grafisk form.

Kostnader Vad kostar då allt detta, hur stort skall företaget vara innan det lönar sig och vad kan man göra med time-sharing?

För att börja från slutet kan man konstatera att mycket varierande problem kan lösas med time-sharing, från enkla statistiska analyser med variations- och medelvärdesberäkningar till komplicerade differentialekvationssystem med ett 20-tal variabler. Skalan omspänner även problem som riskfördelningskalkyler, analys av cash flow och beräkning av satellitbanor. Kort sagt, de flesta problem som kan formuleras på en skrivmaskin kan lösas. | Företagsstorleken är omöjlig att uppge, det finns enmansbolag som måste ha databehandling, och det finns relativt stora bolag som inte har någon nämnvärd nytta av ett datasystem. Då är priset enklare att fixera. Om vi tar ett Helsingforsföretag som exempel, kostar telefonsamtalen till Stockholm 1,37 mk/min. dvs. 82,20 mk/timme. Därtill kommer hyra för processortid, som är 33 p/sek. Den använda tiden skrivs för övrigt ut på terminalen efter varje användning. Vid enkla problem är det fråga om tider under 10 sekunder.

Detta är den tid datamaskinen använder för lösandet av problem, den tid man har förbindelsen öppen, det vill säga terminaltiden kostar 70 mk/timme. Processortiden verkar dyr, men i praktiken har det visat sig att en timme terminaltid utnyttjar ungefär 200 sekunder processortid, dvs. c. 67 mk. Brukskostnaderna för en timme blir således approximativt 220 mk inklusive ett en timmes samtal till Stockholm. Minimidebiteringen är 1250 mk/månad eller c. 6 timmars användning per månad.

Utom detta måste man betala en anslutningsavgift om 620 mk, samt hyra en terminal för 385 mk/månad. Terminalen kan också köpas, priset är 10650 mk, men då får man betala extra för servicen, vilken ingår i hyran för en låneapparat. Minnesutrymmet kostar 15 mk per månad och enhet, som består av 1536 tecken.