Kunskapsnivån konkurrensnyckel
av Ragnhild Artimo Forum 1986-12, sida 58-59, 28.08.1986
/noanen 85 KUNSKAPSNIVÅ konkurrensnycke en finländska industrins trumfkort är D flexibilitet och möjligheten — at snabbt reagera på nya utmaningar och nya situationer. Denna flexibilitet baserar sig på individualism, ett nationellt karaktärsdrag. Den finländska industrins svagheter i tekniskt hänseende är att forskningen värderas för lågt, bristande samarbete, bristfällig koordination och brister i att konsekvent följa en uppgjord plan.
Så sammanfattar Ulla Sirkeinen, chef för Industrins Centralförbunds industripolitiska avdelning, det nationella nuläget.
— Det japanska undret illustrerar en diametralt motsatt utgångspunkt. Japanernas styrka är väl sammansvetsat grupparbete, tålamod och långsiktig planering, konsekvent uppföljande av uppgjorda planer. Planmässig verksamhet ger möjligheter till hushållande med resurser.
God tvåa Teknisk tätplats på nordisk nivå innehar Sverige — vars högklassiga industriell forskning enligt Sirkeinen ligger väl till också globalt.
— Men nordisk tvåa är, all saklig självkritik till trots, Finland. De finländska företagen är idag påfallande alerta och öppna för vad som händer i världen. Däremot får staten inte lika högt betyg, även om de senaste årens satsningar på forskningssamarbete i någon mån balanserar upp gångna års försummelser. Staten har med kompetens och framgång fört förhandlingar i anslutning till internationella relationer; det blir intressant att se om aktiviteten är lika uppmuntrande då det blir fråga om att satsa också pengar…
Ulla Sirkeinen konstaterar, att Finland exempelvis i Eureka-sammanhang har ett annat utgångsläge än de övriga nordiska länderna, vilka av tradition varit engagerade i europeiskt forskningssamarbete och euroorganisationer, medan Eureka för Finlands del innebär ett slags eurodebut.
— Från Bryssel-perspektiv sett förefaller många att ha den uppfattningen, att västeuropeiska sk hörnstater av hävd är efter i den tekniska utvecklingen, och som exempel brukar faktiskt anföras Finland i samma sällskap som Grekland, Portugal och Island. Det är ju inte helt rättvist, och attityderna korrigeras också snabbt vid besök på ort och ställe. Men vissa fördomar finns alltså, och det är bra att vara medveten om dem.
Volym eller kvalitet?
Nyckeln till kunnande är utbildning. De nordiska länderna — Finland inberäknat — skryter gärna om nationens höga utbildningsnivå. Det kan vara befogat att fråga: Jämfört med vem? Kritiska röster har höjts bland annat gällande den matematiska oc 58
Kunnande är nyckeln till industrins konkurrenskraft. Vi lever i hjärnåldern. Men det räcker inte med att bara öka satsningarna på forskning och utveckling, säger avdelningschef Ulla Sirkeinen, ICF. Produkterna skall också kunna säljas.
naturvetenskapliga nivån i skolorna. Japan och USA satsar betydligt mera på dessa sektorer. Sirkeinen understryker exempelvis matematikens betydelse för utvecklandet av logiskt tänkande. Men mätt i högskoleplatser i relation till befolkningssiffran innehar Finland onekligen en god placering — Volym är dessvärre inte enda kriteriet på utbildning. En lika viktig dimension är kvalitet. Den är svårare att mäta. Det är undervisningens innehåll, inte kursernas längd eller antalet studieår, som ger kunskapsnivån och ”nyttograden”, d v s beredskapen att tillämpa vetandet. Jag tror att den finländska undervisningen — och det gäller alla nivåer, högskolor medräknade — fortfarande I alltför hög grad är ”inpräntande” och tar fasta på att servera möjligast mycket data, då man i själva verket utöver
Ulla Sirkeinen, avdelningschef vid ICF, anser att industrins tekniska beredskap är ett kunskaps- snarare än ett hårdvaruproblem. Beredskapen att välja rätt teknik är på många håll bristande — och felbedämningar blir oproportionerligt dyra.
en gedigen teoretisk bas borde inrikta undervisningen på kreativitet, problemlösning och överblick. Genom den accelererande takten i den tekniska utvecklingen och mot bakgrunden av det förbättrade utbudet på databanker etc är det inte färdiga lösningar morgondagens tekniska expertis behöver, utan färdigheter att sätta ihop lösningar i enlighet med föreliggande behov. Den kreativa dimensionen i undervisningen blir allt viktigare.
ulla Sirkeinen kommenterar den japanska och amerikanska naturvetenskapliga överlägsenheten med att erinra om att undervisningen i främmande språk i dessa länder innehar en underordnad ställning, medan den i en mikrospråkkultur som Finland med nödvändighet är dominerande.
— För att höja den tekniska kunskapsnivån i Finland behövs intensifierade satsningar framför allt på teknisk grundutbildning, specialutbildning och Tforskarutbildning. Mera pengar, i klartext. Och inte bara ”forskningspengar” allmänt taget, utan målinriktade projekt som ger resultat.
Tillämpningar realistisk väg Ulla Sirkeinen konstaterar, att de finländska resurserna är alltför begränsade för satsning på grundinnovationer det är bara storresursländer som har möjligheter till det.
— Däremot kan och bör vi inrikta oss på att genom snabba och flexibla tillämpningar av nya rön och innovationer konkurrera framgångsrikt på smala specialiserade sektorer. Positiva exempel på detta finns redan. Men sådana nischer förutsätter i stället världsvida marknader. Det finländska marknadskunnandet matchar inte alltid vårt ingenjörskunnande. Tyvärr räcker det inte med att ha en utmärkt produkt, den ska säljas också.
12/1986 FRUN — Internationaliseringen har bara börjat här, och det är egentligen endast skogsindustrin som av tradition har globala nätverk och kanaler. Då det gäller tekniska produkter räcker det inte med kanaler; service är ett livsvillkor. Internationalisering är en totalprocess.
Men hur viktig är internationalisering — klarar sig industrin utan der — En del företag klarar sig bra med bara hemmamarknaden. Men inte på långt när alla. Och ju mera oskyddad hemmamarknaden blir genom eliminerande av handelshinder, dess hårdare blir konkurrensen även inom landets gränser. Frånsett denna faktor är internationalisering och internationellt know-how-utbyte ett livsvillkor för högteknologiföretag. Och så ter det sig helt enkelt lockande för företagen att ta sin del av den globala marknadskakan
Technology Managemen är enligt Sirkeinen att nyckelproblem för många finländska företag — Technology Managernent handlar om hur företagsledarna skall handskas med de tillbudsstående kunskapsresurserna. Om hur man måste kombinera långsiktighet och risker med kravet på lönsamhet. I allmänhet berörs dessa frågor inte alls i vår företagsledarutbildning.
— Det är fråga om leadership, om att leda personresurser. Att hålla kvar kunnigt folk. Att uppmuntra dem att skapa nytt. At slå vakt om deras motivation. Att kartlägga företagets kunskapsproblem och injiciera ny teknik — rätt teknik.
Ulla Sirkeinen säger, att den rent produktionstekniska nivån — “maskiner” — är relativt hög i Finland. Utvecklingen har varit snabb de senaste åren, och på verkstadsgolvet har förnyelser tagits väl emot — faktiskt bättre än på den traditionella ”kontorssidan”.
— industrins tekniska beredskap är mera ett kunskaps- än ett hårdvaruproblem. Beredskapen att välja rätt teknik är på många håll bristande. Den upphaussade investeringstakt den snabba tekniska utvecklingen leder och lett till gör dessutom att alla felbedömningar blir oproportionerligt dyra och att produktionsmaskineriet ofta hinner bli omodernt och direkt oekonomiskt långt innan det hinner bli utslitet.
Mot en ny industristruktur
Sirkeinen erinrar om, att skolexemplet på branschrationalisering i Norden är Werthén och Electrolux. Det är fortfarande en framkomlig väg i sådana branscher där det finns sk skalfördelar att uppnå. Och just branschrationalisering ger på nordisk nivå goda möjligheter att påverka industristrukturen i stor skala.
— En annan väg till omstrukturering är naturligtvis att bygga helt och hållet nytt — inte bara i de nya branscherna utan också exempelvis verkstadsindustri. Men ett centralt kriterium måste alltid vara lönsamheten. Bara lönsamma företag kan utvecklas. Och bara företag som finner rätt väg att utvecklas kan förbli lönsamma.
De snabbast växande branscherna är idag de ”kunskapsintensiva"”: elektronik, kemiska specialområden etc. Men tillväxttakten bromsas upp av bristen på högutbildad arbetskraft. Efterfrågan på fackfolk med datateknisk utbildning är långt större än utbudet, och den sävliga ökningen av utbildningsplatser på denna sektor ger inte hopp om någon snabb förbättring — Företagens årliga behov av nya högskole- och institututbildade dataexperter är 1200, men ”produktionen” är idag endast cirka 800. Ragnhild Artimo 9
BORE RO-RO
Smidighet oc företagaranda.
Bore är ett privatägt finländskt rederi, som specialiserar sig på ro-ro trafik inom Europa. Du känner igen våra fartyg på deras gula färg.
[Oy BORE [8]
Ett Rettigföretag
Helsingfors (0) 651 899. Telex 123503 bore st.
Åbo (21) 336444. Telex 62230 bore sf.
Bore Line (Göteborg) AB
BORERO-RO = oo
Bore Line (Helsingborg) AB
Bore Lines AB, Stockholm
Tel. (031) 124400. Telex 20627. Tel. (042)125090. Telex 72536. Tel. (08) 240970. Telex 11046.
FÖRUN 12/198 59