Utgiven i Forum nr 1988-20

Kuopio i datatopp

av Bjarne Nyman Forum 1988-20, sida 14-15, 15.12.1988

Taggar: Orter: Kuopio Teman: data

GAMMALT OCH NYTT SIDA VID SIDA

KUOPIO HAR UNIVERSITETSVÄRLDENS MEST SOFISTIKERADE DATANATVERK

Dataplanerarna vid Kuopio universitet har lyckats med de som många andra gått bet på ny avancerad teknik fö datakommunikation har tagits i bruk, men inte för att ersätta gammal teknik utan för att komplettera den. Sammal och ny utrustning fungerar nu sida vid sida i god sämja. Inga burka har ratats.

När det lokala nätverket bir klart, har Kuopio universitet det mest sofistikerade datanätverket i vårt lands universitetsvärld.

en vid Kuopio universitet började för fyra år sedan | och med att dataväxeln DCA 355 installerades i datacentralen och multiplexorer i universitetets olika byggnader. Därmed kunde centraldatorkraften spridas ut till institutioner och laboratorier samtidigt som dataanvändarna fick möjlighet att kontakta omvärlden via det publika paketkopplade nätet X.25. Sedan dess har utvecklingen gått framå | | tbyggnaden av datakommunikation med stormsteg, främst tack vare persondatörernas intåg. Forskare och lärare har fått tillgång till egen datakraft i form av persondatorer.

— Speciellt forskarna har nytta av persondatorerna, eftersom våra centraldatorer i första hand är avsedda för studenterna och deras arbeten. Men en persondator räcker inte alltid till. Det behövs förbindelser till gemensamma resurser som skrivare, skivminnen och olika databaser, säger Jou EN

TCP/IP (25 st) HOST SHAR a exo =

TCP/IP (7 st) HOST ACCESS

TCP/IP

TCP/IP KINETICS

FUNET X.25 till DCA VAX VAX 11/785 3600 DECNET TCP/IP DECNET (1 st) X.25 Datapak

DCA 355

Terminale (Persondatorer 11/785 11/84 PC386 APPLE TAL 14

Text: Bjarne Nyma ko Matilainen, datorchef vid datacentralen.

ADB-service för alla

De första persondatorerna som anskaffades till Kuopio universitet kopplades till dataväxeln, direkt eller via multiplexorerna. Det innebar att vägen till centraldatorresurserna öppnades.

Men den egentliga utvecklingen mot dagens moderna teknik började i och med planeringen av det lokala nätverket. Målsättningen beskrivs i den gällande planen på medellång sikt “Varje forskare, lärare eller annan perso — som har skrivbord (och t ex telefon) oc — som har behov av eller vill använda ADB skall ges ADB-service i form av en persondator, arbetsstation eller terminal på sitt skrivbord. ”

I detta nu är det första skedet av universitetets nätverkslösning i huvuddrag klart. Kommunikationen i nätet sker främst enligt standarden TCP/P och til en del enligt Decnetsystemet. Grundstenarna i nätverket är ett Exelan-system, där minidatorn VAX 3600 fungerar som nätverksserver och en sofistikerad optokabellösning, som kopplar ihop de olika byggnaderna på universitetsområdet.

I optokabelsystemet ingår även en optoknut eller mao ett prisma, där datainformationen från byggnaderna Snellmania, Canthia och snart även från det tredje byggnadsskedet möts och skickas vidare till datacentralen i byggnaden Kukkola.

4 — Principskiss över datanätet vid Kuopio universitet.

Datorchef Jouko Matilalnen vid Kuopio universitets datacentral (t v) är tillfredsställd över att universitetet lyckats med uppgiften att få gammal och ny teknik att fungera sida vid sida. Till höger Heikki Liinamo, representant för Nordic Data Comm, som levererat både DCAnätet och Excelan-nätet, I mitten nätprocessorn DCA-355. 20/1988 PORUN,

Minidator som nätverksserver

Det lokala nätverket har olika nivåer. Persondatorerna på institutionerna är ihopkopplade till s k tunna Ethernet-nätverk, där ålderstigna mikrodatorer används som nätverksservers. Totalt finns det tio tunna Ethernet-nät vid universitetet

Den egentliga nätverksservern är en mlnidator av typen VAX 3600, som alltså innehåller en Excelan SMB-server. Denna får minidatorn att fungera som en ”normal” nätverksserver. Den enda skillnaden i förhållande till en server på mikronivå är att minidatorns kapacitet och minnesutrymme är av helt annan storleksordning. Databeräkningarna sker antingen i VAX 3600 elier centraldatorn VAX 11/785. Användaren vet inte nödvändigtvis var behandlingen sker.

För närvarande överförs universitetets persondatorprogram på nätverksservern, vilket innbär att det blir enklare för datacentralpersonalen att underhålla och uppdatera dem. Det är lättare att underhålla och uppdatera ett centralt program än att hålla reda på kanske hundratals program ute på institutionerna.

Excelan-lösningen med minidatorn som nätverksserver kräver att persondatorerna kopplas till nätet via Exos-kort. | detta nu finns 32 Exos-datorer inkopplade.

— Vår avsikt är att installera Exos-kort i alla persondatorer som vi framöver anskaffar, berättar Jouko Matilainen. — Därme kan även de inkopplas i samma TCP/IP-nät.

Från de inkopplade persondatorerna går det att komma till dataväxeln OCA 355 via minidatorn VAX 3600 och vidare ut till omvärden, t ex till utländska databaser. Via den andra centraldatorn, VAX 11/785, har persondatoranvändarna tillgång till Funet, dv s universitetsvärldens — riksomfattande — nät med allahanda databaser.

Även den “gamla” DCA-växeln är kopplad till det lokala Ethernet-nätverket.

— Detta innebär framför allt, att de som terminalanvändarna får tillgång till de gemensamma centraldatorresurserna och nätverksservern. Dessutom kan utrustningar som inte är inkopplade i Excelan-nätet utnyttjas av persondatorerna i det lokala nätverket via dataväxeln DCA. Men den huvudsakliga uppgiften för dataväxeln är alltså att fungera som terminalserver för utrustning som inte kan kopplas till Ethernet-nätet, uppger huvudplanerare Olavi Manninen.

Datorer av många slag

Bakom DCA-växeln finns förutom VAXdatorerna även minidatorerna PDP 11/84 och MV4000 samt en kraftfull mikrodator med processorn 386. | detta fall fungerar 386-datorn alltså som en liten centraldator.

På institutionerna för anatomi och biokemi utnyttjas Macintosh-datorer som kopplats ihop till ett AppleTalk-nätverk. Detta nät är i sin tur kopplat till TCP/IP-nätverket.

Bjarne Nyman delade segrarpallen i Fofums tekniska skrivtävling med Philip Hildén, vars artikel publicerades i föregående nummer. Tävlingen kommenterades också i föregående nummer. Här publicerar vi Nymans segrarartikel.

Vd universitetet finns ytterligare en Sunarbetsstation, som kommer att kopplas till samma TCP/IP-nät så snart linjerna är dragna till den byggnad där datorn är placerad.

Alla persondatorer som framöver anskatfas till universitetet skall alltså förses med Exos-kort för att kunna inkopplas direkt i nätet. Nya persondatorer kopplas inte såsom under tiden före nätverkseran via dataväxeln. DCA-växeln blir dock inte arbetslös, eftersom den även i framtiden skall betjäna både gamla och nya terminaler.

— Datacentralens ambitiösa målsättning är att finslipa nätverket så långt, att all ADB-service kan fås med hjälp av den egna persondatorn utan krångliga rutiner och passord. När målet är nått behöver användaren inte längre veta var och hur hans data behandlas. För användaren verkar det Som om den egna persondatorn gjorde jobbet.

— Vårt mål är att datakraften ska utnyttjas så effektivt som möjligt. Därför måste vi se till att våra lösningar är tillräckligt användarvänliga, säger applikationsplanerare Hannu Eskelinen. LJ

En säker grund för Din investering.

FINANSAKTIEBOLAGET

SENSOR?

FÖRUN, 20/198 15

Utgiven i Forum nr 1988-20

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."