Kvalitetskontroll på japanska

av Ari Valjakka Forum 1980-02, sida 20-21, 06.02.1980

Kvalitetskontroll på japanska

En orsak till att ”Made in Japan” idag står för högklassiga och konkurrensdugliga produkter, är de sk kvalitetskontrolldistrikten, som effektivt verkar inom den japanska industrin. Nära hundratusen kvalitetskontrollgrupper och cirka en miljon registrerade medlemmar — de facto finns det tio gånger mera medlemmar — är en effektiv och systematiskt organiserad kombination av förslagsverksamhet oc företagsdemokrati.

NW” Kvalitetsdistriktverksamhete — på engelska Quality Control

Circle = kvalitetskontrolldistrikt leds av JUSE, det japanska veten skapliga verkstadsindustriförbundet, som definierat riktlinjerna för verksamheten sålunda Ö& Kvalitetskontrolldistriktet är en liten grupp som frivilligt utför kvalitetskontrollarbete på sin arbetsplats.

Ö Denna grupp strävar kontinuerligt och som en del av hela företagets kvalitetskontrollverksam het till att utveckla övervakningen och förbättringsåtgärderna på sin egen avdelning med hjälp av kvalitetskontrollteknikerna.

Grundtanken

Målsättningen för kvalitetskontrolldistriktets verksamhet är att utveckla och förbättra företagets produktion, åstadkomma en meningsfull arbetsplats och god arbetsmotivation, samt utnyttja de mänskliga resurserna möjligast effektivt, och finna nya outnyttjade möjligheter därvidlag.

Dessa riktlinjer för den japanska industrins kvalitetskontrollverksamhet fick sin början år 1949, då man med stöd av utländska resurser inledde arbetet i efterkrigstidens Japan. Kvalitetskontrolltänkandet har integrerats effektivt på alla organisationsnivåer, och verksamheten anpassats efter landets kultur och his — Den finländska industrin kan lära en hel del av japanerna, säger direktör Ari Valjakka, Wärtsilä. Ett tjugotal representanter för bolagets olika personalgrupper studerade nyligen japansk produktivitet och kvalitetskontroll på ort och ställe.

toria. Detta förklarar den kanske med finländska ögon sett strikta hierarkiska organisationen och det via kvalitetskontrollhögkvarteret i Tokyo samt åtta regionala högkvarter ledda arbetet, som emellertid verkar fungera effektivt och samtidigt demokratiskt i denna miljö.

Organisation

Då man inleder denna verksamhet vid ett företag, leds kvalitetskontrollen vanligen av avdelningens arbetsledare, även om man vid många företag också väljer en ledare bland deltagarna. Därvid fungerar arbetsledaren som rådgivare för kvalitetsdistriktet. Dessutom kan distriktet indelas i flera subdistrikt och minidistrikt som schemat visar.

Förklaringar

HE Rådgivare

Q Ledare Kvalitelskontrolidistrikt O Subledare Chet

Q Miniledare

Arbetsledare

O Medlem

Subdistrikt LJ

Minidistrikt

Kvalitetskontrolldistrikt

Distriktets möten

Kvalitetsdistriktet sammanträder på arbetsplatsen i genomsnitt två gånger per månad. Gruppens medlemmar tar initiativet till de ärenden som skall behandlas och de sektorer som kräver uppmärksamhet. Diskus Arbetarnas kvalitetsdistriktsmöte på Mitsubishis varv i Kobe — diskussionen gäller var arbetsredskapen på rörverkstaden bör förvaras för att man skall uppnå bättre produktivitet.

FORUM 2/8 sionen förs i en ledig och öppen anda. Efter mötet får varje medlem uppdrag att utföra före nästa möte. Denna frivilliga mötesverksamhet får stöd på alla organisationsnivåer. Dessa ställer sig också till förfogande som experter eller ledare för arbetet,

I genomsnitt hålls mötena två gånger per månad, även om stora variationer härvidlag förekommer mellan olika arbetsplatser och avdelningar. På vissa arbetsplatser håller man tom 5—6 möten per månad beroende på arbetets karaktär och de problem man har att lösa. I allmänhet tar mötena 1—2 timmar i anspråk, på en del arbetsplatser kan frågorna klaras av på under en halv timme.

44 procent av kvalitetsdistrikten sammanträder efter arbetstid, en minoritet på 32 procent under arbetstid. Om mötena arrangeras utom arbetstid, erhåller mötesdeltagarna i 72 procent av fallen mötesarvode, i övriga fall ställer mötesdeltagarna frivilligt upp utan arvode.

Många frågor

Diagrammet visar de varierande frågor kvalitetsdistriktens möten har att behandla.

Kvalitetsfrågor utgör naturligtvis

Kvalitet

Pris Etfektivitet Anläggningar Övervakning Förskning Säkerhet Moral Metoder Övriga

Inget svar

FORUM 2/8 en stor grupp, men också kostnads-, effektivitets-, övervaknings-, säkerhets- och t om arbetsmoralfrågor förekommer på föredragningslistan, En allmän regel är att distrikt med ägre yrkesskicklighet väljer lättare frågor att behandla, medan distrikt som inkluderar bättre utbildad personal tacklar svårare frågor som exempelvis förutsätter statistiskt maerial.

Det säger sig självt att verksamhet av detta slag inte kan förlöpa helt riktionsfritt ens i Japan. Problem av samma slag som vi har här hemma örekommer tex beträffande samarbete och förslagsverksamhet.

Skolning

Bla för att eliminera dessa problem arrangerar den riksomfattande och regionala kvalitetsdistriktorganisationen varje år talrika skolningsevenemang för de industrianställda som deltar i kvalitetskontrollverksamheten. På 2—6 dagar långa kurser går man igenom grunderna för kvalitetsdistriktstänkandet och -verksamheten, och olika metoder att förbättra denna verksamhet i praktiken. Sådana kurser arrangeras för alla organisationsnivåer från företagens högsta ledning till kvalitetskontrollgruppernas ledare och rådgivare. Nära 30000 japanska arbetsledare har redan hunnit delta i en brevkurs på ett halvt år för arbetsledarkåren som startades 1972 900 seminarier

Dessutom anordnas på olika håll i landet kvalitetsdistriktseminarier. Under de senaste 15 åren har ca 900 seminarier arrangerats, och ca 30 000 mänskor deltar årligen i dem. Programmen inkluderar vanligen 10— 60 företagsfall, som illustrerar de erfarenheter man under årets lopp haft av kvalitetskontrolldistriktens verksamhet inom olika branscher. P ä 2

Varvsarbetarna vid Kobe (vänstra bilden) inleder eftermiddagen med en kort gymnastik och uppläggning av arbetsstrategin — sessionen avslutas med ett slags banzai-rop…

En vanlig syn på japanska fabriker, här på Sumitomo (bilden ovan): anslagstavla, som visar den uppställda produktionstidtabellen samt hur man lyckas följa den.

detta sätt får seminariedeltagarna en överblick av svårigheterna och tips om hur andra företag löser problemen. Liknande seminarier har hållits även på internationell nivå för de länder och företag som kan anses ha liknande organiserade program.

Svårt att ”importera”

Kvalitetsdistriktsverksamheten = i den form japanerna har förverkligat den skulle knappast fungera i andra länder. Gruppverksamhet av denna typ, där alla organisationsnivåer inklusive arbetarna frivilligt och entusiastiskt är med, är emellertid ett måste med tanke på den internationella konkurrenskraften, anser man inom de japanska företagen.

Helt säkert finns det motståndare till idén. Sådana problem som relationerna mellan ledningen och arbetstagarna, fackföreningarnas inställning, bristfälligt utbildad personal, förlegade attityder hos ledningen etc kan säkerligen utgöra hinder för ett fruktbart tillämpande av kvalitetsdistriktsprincipen i andra länder. Men om man inom företagets linjeorganisation och chefskår omfattar kvalitetsdistriktens grundidé och satsar på att skapa ett gynnsamt klimat för denna på samarbete baserade produktivitetsbefrämjande verksamhet, komrner den säkert att vinna terräng också annanstans än i Japan,

Ari Valjakk 21