Kvotera eller inte kvotera?
av Christian Johansson Forum 2013-12, sida 32, 23.12.2013
Taggar: Teman: investering
Christian Johansson är lektor istatistik på Svenska handels högskolan i Vasa.
Kvotera eller inte kvotera?
Kvoteringsregler har en alldeles PLACERING speciell förmåga att skapa debatt. Nyligen har debattens vågor gåt höga kring regeringens förslag att kvotera hemvårdsstödet. Vore det ett steg mot jämlikhet, en fräck begränsning av barnfamiljernas valmöjligheter eller ett krasst sätt för staten att spara pengar?
Kvotering av kön inom näringslivet är likaså högaktuellt. Eftersom kvinnor är underrepresenterade på höga poster diskuteras ofta möjligheten att införa kvinnokvoter. I Tyskland har socialdemokrater och kristdemokrater inom de pågående regeringsförhandlingarna enats om att driva på krav om minst 30 procent kvinnor i företagens styrelser. Ett liknande förslag på gemensamma regler finns inom EU. I november godkände parlamentet förslaget med bred marginal. Nästa steg är förhandlingar mellan medlemsländerna. Bollen rullar.
I Finland har kvotering inte fått något speciellt varmt mottagande. Den färska rapporten ”Huippua kohti” av Näringslivets delegation visar att företagen ser positivt på fler kvinnor på beslutande poster, samtidigt som de tar avstånd från alla typer av kvoter och regleringar.
Jämfört med flera andra länder är andelen kvinnor i företagens ledningsgrupper stor i Finland: kring 30 procent. Samtidigt minskar kvinnornas andel ju högre upp man kommer i beslutshierarkierna.
Sverige hör å sin tur till de som försöker blockera ett europeiskt direktiv. Norge har i tio års tid tillämpat en lag om könskvoter i bolagsstyrelser, och man fyllde det lagstadgade målet på 40 procent kvinnor redan år 2008.
Det är inte svårt att hitta goda argument både för och emot kvotering. Många håller med om att man alltid bör välja kandidaten med de bästa meriterna; få vill att kön skall avgöra.
Å andra sidan är det problematiskt om könsfördelning blir alltför ojämn, Somliga menar att
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NE12201 fler kvinnor entydigt skulle ha en positiv inverkan på företagen. Så kallade kvinnliga egenskaper, tillexempel flexibilitet, kunde kanske gynna företagen.
Vad vet vi om effekterna? Hur påverkas företagen om kvinnornas roll stärks? Tidigare i år sammanställde Karin Thorburn, professor i finansiell ekonomi vid Norges handelshögskola, de senaste vetenskapliga resultaten från området.
Många studier kan påvisa ett positivt samband mellan antalet kvinnor i styrelsen och företagets resultat, men tyvärr är det svårt att säga något om kausalsambandet. Det är möjligt att fler kvinnor bidrar tillbättreresultat, men det är lika möjligt att lönsamma företag lockar till sig fler kvinnor.
Mean kan även mäta effekten genom att se på aktiemarknadens reaktion då nya styrelsemedlemmar utnämns. Norska studier visar att börsen här inte gör z nämnvärd skillnad på män och = kvinnor, men det möjligt att landet utgör ett specialfall på grund av lagstiftning.
I länder som saknar kvoteringslagstiftning och kvinnor utnämns ”frivilligt” visar studier att börsen reagerar mer positivt. Man kan också dra slutsatsen att styrelsen blir mer aktiv och engagerad då andelen kvinnor ökar.
”Att kvotera eller inte kvotera? I slutändan ger forskningen kanske inte mycket vägledning. Vissa positiva effekter kan påvisas. Åtminstone tyder inget på att kvotering vore skadligt för företagen, men det är svårt att finna vetenskapliga argument, vare sig för eller emot.
Vi måste själva välja strategi. Antingen litar vi på att frågan löser sig själv med tiden, och att ifall företagen själva får bestämma kommer könsfördelningen i sinom tid att uppnå optimal nivå.
Alternativt kan vi jobba för en snabbare förändring via lagstiftning, och tvinga företagen att se om sina hus. För att citera Karin Thorburn: ”Beslutet om kvotering handlar med andra ord inte så mycket om lönsamhet som om hur man vill att samhället ska se ut” m