Kymmene bäst utomlands 1977
av Per Sedel Forum 1978-11, sida 18-19, 21.06.1978
företagsronden Kymmene bäst utomlands 197 $ Kymmene på god väg att utvecklas till ett multinationell företa 6 Fortsatt förlustbringande verksamhet.
0 Kraftig nedskärning av personalen.
my” Recessionen som nu i över tre års tid gastkramat vår skogsindustri ledde för Kymmenes del 1977 till det andra förlustbringande året i följd. Kapaciteten har under senaste år endast kunnat utnyttjas till något över 80 procent i moderbolaget. I dotteroch associerade bolag utomlands har däremot kapaciteten kunnat utnyttjas med full effekt. Hela koncernens omsättning har de två senaste åren utvecklat sig på följande sätt:
Omsättning Föränd(milj mk) 1976 1977 ing Ya Moderbolaget 1165,91 — 1323,02 — +13,5 Dotter- oc associerade bolag 484,49 775,99 +60,2 1650,40 = 2099,01 — +27,2
Koncernen totalt
Omsättningsökningen 27,2 procent för hela koncernen härleder sig till större delen från koncernens utländska företag. Den stora försäljningsökningen utomlands beror förutom på investeringar i äldre dotterbolag på att Leaf River-bolagets såg i Mississippi, USA, togs i bruk under år 1977 samt på att aktiemajoriteten i franska Papeteries Boucher S A med sina två pappersfabriker införlivats med koncernen. Man kan fråga sig om inte Kymmenes och varför inte vår industris framtid ligger i utländska etableringar.
Moderbolagets omsättningsökning om 13,5 procent är med hänsyn till inflationen under år 1977 oansenlig. Budgeterad försäljning för år 197 1 framgår inte av Kymmenes verksamhetsberättelse, men att man räknar med en betydande försäljningsökning framgår av att koncernens behov av cellulosa redan år 1978 beräknas överstiga den egna cellulosaproduktionen och av att Kymmene Papper i sin produktionsplan för år 1978 utgår från ett genomsnittligt kapacitetsutnyttjande om 87 procent.
Lönsamhet och räntabilitet
Moderbolagets omsättning fördelad på olika avdelningar framgår av följande uppställning:
Omsältlnin (milj mk) 1976 1977
Basproduktion (sågvaror, cellulosa mm) 224,83 257,10 +14,4
Papper 646,80 — 77311 +19,5 Metall 208,83 — 202,04 — 27 Kemi 87,46 0077 + 3, 1165,92 — 1323,02 — +13,5
Sorgebarnen i Kymmenefamiljen var senaste år Metall och Kemi. Metall uppvisar direkt en negativ försäljningsutveckling medan Kemi med en svag nominell ökning också uppvisar en reell minskning då inflationen beaktas.
Försäljningsutvecklingen i Basproduktion har något så när hållit jämna steg med inflationen och kan tom uppvisa ett litet plus efter beaktande av inflation. Emedan koncernens pappersbruk och fabriker förbrukar så gott som all tillverkad cellulosa har man inte inom basproduktionsavdelningen haft samma avsättningssvårigheter som i företag med ensidig inriktning på cellulosa. I fråga om sågvaror kan noteras att både produktionen och försäljningen har ökat.
Utvinningen ur egna skogar har under 1treårsperioden ökad 2,6 ger
FORUM 11/197 medan en motsvarande minskning främst drabbat inköpen i hemlandet.
Kymmene Papper är företagets största avdelning och stod år 1977 för nära 60 procent av hela moderbolagets omsättning. Både produktionen och försäljningsvolymen var senaste år större än föregående år. Mot en nominell försäljningsökning om 19,5 procent svarar en volymökning om 5 procent, vilket passar bra i bilden vid en inflation om ca 12—13 procent. Pappers resultat anges som otillfredsställande. För 1978 väntas försäljningspriserna stiga med ca 5 procent från 1977 års genomsnittsnivå. Produktionsplaneringen har utgått från en ökning av produktionen om ca 5 procent för år 1978.
Efter en försiktig uppskattning av de kalkylmässiga avskrivningarna (Kymmene anger inte sina kalkylmässiga avskrivningar) är resultatet efter avskrivningar (se femårsöversikten) för år 1977 bättre än för år 1976. Mätt i relation till omsättningen är resultatet efter avskrivningar 1,2 och 3,6 procent för åren 1976 och 1977. För en lönsam verksamhet är dessa värden alltför låga, de borde minst komma upp till 10—12 procent av omsättningen innan lönsamheten slår över till positivt värde.
Kymmene redovisar i sitt bokslut en nettovinst om 373 000 mk år 1977 mot 204000 mk år 1976. För att kunna uppvisa dessa oansenliga vinster har båda åren lagerreserver till ett värde av ca 55 Mmk upplösts och för små avskrivningar bokförts. Då man ännu beaktar att underskottet i pensionsansvar vuxit betydligt mera 1977 än 1976 och att Kymmene varit tvunget att aktivera en del devalverings- och kursförluster samt den ökade avverkningen i egna skogar, verkar förlusten år 1977 att vara större än år 1976.
Ett led i Kymmenes rationaliseringar har under år 1977 varit en kraftig personalminskning om 825 personer eller 10 procent av hela personalstyrkan, vilket åter har lett till att omsättningen per anställd gått upp med 26 procent från 142 700 mk år 1976 till 180 100 mk år 1977. Trots dessa åtgärder ökade lönerna med personalbikostnader med 6 procent från år 1976 till år 1977.
Finansiering och likviditet
Investeringarna har år 1977 sjunkit jämfört med föregående år, men investeringstakten är fortfarande hög, betydligt högre än genomsnittet för åren 1973—75.
FORUM 11/1978
Kymmenes viktigaste investering under 1977 var utvidgningen av Kuusanniemi cellulosafabrik. Projektet som påbörjades år 1974 och avslutades under år 1977 har totalt kostat 524 Mmk. Efter utvidgningen uppgår fabrikens kapacitet till 300 000 ton sulfatcellulosa per år. Finansieringen av detta och andra projekt har till större delen skett med en ökning av långfristiga skulder om 331 Mmk, men därutöver har ca 100 Mmk täckts med kortfristiga skulder enligt vad som framgår av finansieringsanalysen för år 1977. Intern — eller inkomsfinansieringen uppgick år 1977 endast till blygsamma 22,6 Mmk, vilket dock innebar en för bättring emedan den var negativ år 1976.
Den dåliga lönsamheten under de senaste åren har satt sina spår i likviditeten. — Likviditetsrelationstalen har påtagligt sjunkit från år 1975 till år 1977; kassalikviditeten från 0,63 till 0,55 och balanslikviditeten från 1,47 till 1,05, men de är fortfarande på god nivå. Soliditeten har försämrats en aning, men är för finländska förhållanden förvånansvärt hög. Förklaringen ligger till största delen i företagets uppskrivningspolitik med mycket stora uppskrivningar av anläggningstillgångarna om 570 Mmk år 1973 och 600 Mmk år 1976.
Per Sedel O 19