l-länderna kan spara femtedel av energin
av Kim Garvak Forum 1983-11, sida 25, 08.06.1983
I-länderna kan spara femtedel av energin
EH Under de seraste två åren har ECE studerat data från 16 europeiska stater (bland dem Danmark som enda nordiska land) och USA för att undersöka möjligheterna till ytterligare minskning av energikonsumtionen fram till sekelskiftet med hjälp av den teknik som är kommersiellt tillgänglig för närvarande.
Det är anmärkningsvärt att de flesta länders officiella beräkningar av energibehovet inte förefaller att ta hänsyn till de stora möjligheter till besparingar som ECE funnit i sina analyser.
FN-rapporten anser därför att energibehovet vid sekelskiftet skulle kunna bli 16 procent lägre i Sovjetunionen, 20 i Östeuropa, 19 i Västeuropå och 22 procent lägre i USA om man använde den mest effektiva teknologi som nu finns på marknaden.
I stället för olja
Att minska oljekonsumtionen är ett viktigt inslag i all energisparpolitik. Ungefär hälften av ECE-länderna lyckades minska oljeanvändningen mellan 1973 och 1978, men få av dem förmådde ersätta oljan med andra bränslen. Hela gruppen på 17 länder använde faktiskt 10 procent mer olja 1978 än 1973. I såväl USA, Sovjetunionen som Östeuropa steg konsumtionen. Bara Västeuropa noterade en nedgång.
Det var främst transportsektorn som svarade för den ökade oljeanvändningen, nämligen med 18 procent i Europa och Nordamerika. Industrin och hushållen ökade bara med 8 procent.
Samtidigt som alltså oljan fortsatte sin expansion åren 1973-78 minskade kolanvändningen inom industrin och transportsektorn och husuppvärmning. Trots att många länder bedrivit en energipolitik som syftade till ökad användning av kol förblev de senaste trettio årens tendenser oförändrade. Utnyttjandet a kol inom = transportsektorn minskade med över 60 procent i Västeuropa och nära 50 procent i Östeuropa.
I Västeuropa ersattes den minskade konsumtionen av olja och kol med gas, elektricitet och i viss mån också fjärrvärme.
Markant förändring
Efter 1978 blev det emellertid en markant förändring av efterfrågan på energi. En del av de åtgärder som beslöts 1973 började verka. Stigande energipriser påverkade konsumenterna direkt och det föreföll som om oljepriserna skulle förbli höga. Tekniska och institutionella förändringar bidrog också.
Oljekonsumtionen minskade kraftigt i en del av de länder som använder mest. I Västeuropa avtog efterfrågan med ytterligare 4 procent under perioden 1978-80. USA noterade en minskning med 12 procent och man var därmed åter nere på 1973 års nivå,
Samtidigt inleddes en återhämtning för kolet. Västeuropas kolkonsumtion steg med över 6 procent åren 1978-80 och även USA och Östeuropa ökade. Däremot blev det en stagnation i Sovjetunionen. Förändringarna är betydelsefulla för båda regionerna. I väst har ökad kolkonsumtion varit ett centralt mål sedan 1973 och i Sovjetunionen har man använt mer olja och naturgas som annars skulle exporteras.
Transportsektorn var efter 1978 inte det område där energiefterfrågan ökade mest. För de 17 länderna som grupp minskade faktiskt konsumtionen med 3 procent. Medan industrins = energiförbrukning steg i de övriga länderna sjönk den med drygt 6 procent i Västeurupa, främst på grund av den kraftiga nedgången i efterfrågan på olja. Västeuropeerna använde också mindre energi för uppvärmning. I USA förändrades efterfrågan p 11/83 FK
RUN Akoult
Industriländernas energibehov omkring år 2000 skulle kunna bli en femtedel lägre än vad de själva beräknat om man utnyttjade allmänt kända energibesparande metoder, hävdar en nyligen publicerad rapport från FNs ekonomiska kommission för Europa, ECE.
VÄSTEUROPA
Symboler ——-— Nationella beräkningar (1 —RRÖ—
Vid oförändrade tendenser (2 mm Om energisparande årgärder vidtas (3 energi mycket klart. Särskilt var det oljekonsumtionen som minskade, både för transporter (8 procent åren 1978-80) och uppvärmning. I Östeuropa däremot har man på alla områden antingen ökad eller oförändrad konsumtion.
Bilismen
Expanderande bilism har varit en av viktigaste anledningarna till att energikonsumtionen stigit inom transportsektorn i USA och Västeuropa. I Östeuropa och Sovjetunionen blir det snabbt allt fler bilägare och en del länder där närmar sig västerländernas nivå.
Är 1960 fanns det i USA 2,86 personer per bil och 1978 1,89. Beräkningar för år 2000 pekar på 1,42. Västeuropa ligger på ungefär samma nivå men har inte så många bilar i absoluta tal som USA. Sovjetunionen och Östeuropa har haft betydligt färre bilar. Är 1970 fanns det i Sovjetunionen 202 personer per bil och 1975 72,8. Beräk ningarna för år 2000 tyder på att det då finns 8 personer per bil i Sovjetunionen och 5 i Östeuropa.
Bensinsnålare
Enligt FN-rapporten kan man beräkna att bilarna kommer att bli bensinsnålare i alla länder. De europeiska bilarna var de effektivaste 1975 och krävde i genomsnitt 0,95 liter per mil. I USA konsumerade bilarna 1,4 liter per mil på landsväg och 1,96 i stadstrafik.
USA väntas år 2000 ha bilar som drar ungefär lika mycket bränsle som de europeiska bilarna i genomsnitt för i dag. Två europeiska bilfabriker har nyligen inlett ett gemensammt projekt för att utveckla en bil som skall konsumera 0,4-0,5 liter per mil och som skall finnas på marknaden vid 80-talets mitt. Detta är avsevärt lägre än de 0,70 för europeiska bilar som rapporten tror skall bli den genomsnittliga konsumtionen år 2000. O
KIM GARVA 25