Lågkonjunktur kan bli depression
av Tiina Helenius Forum 2007-03, sida 38, 29.03.2007
HI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2087
Tiina Helenius är chefsekonomist på Handelsbanken i Finland.
Lågkonjunktur kan bli depression
Det torde inte vara en slump att den börsturbulens som börjadei slutet av februari inträffade samtidigt som en svag ekonomisk statistik presen terades i USA. När börsen dalade i maj 2006 berodde det på placerarnas oro för inflation och den amerikanska centralbanken Feds räntehöjningar. Nu är placerarna oroliga för att den amerikanska tillväxten är för svag. Rädslor som har med den amerikan ska tillväxten att göra leder i regel till att placerarna blir mindre villiga att ta risker.
Den ekonomiska statistiken från början av året ger en motstridig bild av konjunkturläget i USA. Under slutet av år 2006 var BNP-tillväxten svag, och det var också orderstocken för varaktiga konsumtionsvaror under början av år 2007. Men å andra sidan steg det viktiga, framtidsorienterade ISM-indexet, som mäter de industriella inköparnas konjunkturuppfattningar, över den kritiska 50-poängsgränsen som skiljer tillväxt från lågkonjunktur. Situationen på arbetsmarknaden är viktig för centralbankens räntebeslut och för stämningarna på marknaden. Utsikterna på arbetsmarknaden har än så länge varit rätt positiva, främst tack vare det förbättrade sysselsättningsläget inom tjänstesektorn. Det är ändå skäl att vänta att situationen på arbetsmarknaden försvagas under våren,
Tillväxten i den amerikanska ekonomin har ända sedan andra kvartalet i fjol varit svagare än det finns potential för, och efterfrågan på marknaden förväntas bli svagare. De amerikanska företagen håller på att anpassa sig till dessa förändringar. Ett tecken på det Försvagninge digt. Försvagningen av sysselsättningsläget inom byggnadssektorn och industrin doldes av tjänstesektorns starkt ökande sysselsättning. Men ijanuari försvagades sysselsättningstillväxten inom tjänstesektorn, vilket kan signalera att efterfrågan inom sektorn börjar avta.
Arbetsmarknadens svaga punkter är byggnadssektorn och industrin, Det verkar som om byggnadssektorn vilar på en svagare grund än branschens sysselsättningssiffror indikerar. I förhållande till sin aktivitet kan byggföretagen ha en överkapacitet på upp till 200 000-300 000 personer. Uppsägningarna inom branschen kan öka påtagligt eftersom byggföretagens resultat i annat fall kan krascha,
Den försvagade arbetsmarknaden och osäkerheten om fastighetsprisernas utveckling gör att hushållen förhåller sig mer försiktigt till sin konsumtion. Det här kommer antagligen att leda till att konsumtionstillväxten dämpas till att bättre motsvara tillväxten i realinkomsten, eller möjligen antar en något långsammare tillväxttakt än denna. Analytikernas konsensusprognos för den amerikanska ekonomin är att den försvagning av BNP-tillväxten som troligen förestår inte kommer att övergå i depression. Investeringarna i boende kommer märkbart att minska, men konsumtionstillväxten kommer inte att avta i samma takt. Det dystraste scenariot vore en fastighetskrasch med åtföljande strypning av konsumtionen då hushållen skulle öka sitt sparande,
Historien stöder en mildare prognos, för fastighetspriser taär att företagens investeringar i av syssel- nai USA har inte kraschat sedan byggverksamhet minskade under 8 ättnin. gsl äg et man börj ade föra statistik över sista kvartalet i fjol. . bostadspriserna år 1970. En orsak Överraskande nog försämra- mom byggnads- är att centralbanken Fed stabilisedes inte sysselsättningen samti- rat bostadsmarknaden med rändigt. En försvagning av tillväx- se kto rn och tesänkningar, Högst troligt skulle ten återspeglar sig normalt un- indu strin Fed komma till undsättning även gefär ett halvt år senare i att sys- den här gången, eftersom recesselsättningsgradens tillväxt av- dolde sSav sioner med rötterna i en vikande tar och arbetslöshetsgraden börjar tj änste sekto rns bostadsmarknad oftast varit all öka, Vid lågkonjunktur brukar företagen vanligen minska på investeringar och arbetsplatser samti starkt ökand sysselsättning.
varligare och långvarigare än lågkonjunkturer drivna av överstora investeringar, m