Lönt att investera i personalen?

av Peter Rehnström Forum 2007-03, sida 30, 29.03.2007

HI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2087

Peter Rehnström är vd för Arbetarskyddsfonden.

Lönt att investera 1 personalen?

En god personalpolitik stöder organisationens strategiska målsättningar och ger riktlinjer för hur ledningen ska fungera för att försäkra sig om att man har en välutbildad, prestationsduglig och motiverad personal för att utföra de uppgifter som behövs. Ärendet håller på att få mera vikt eftersom den tillgängliga arbetskraften i landet minskar med cirka 10 000 personer per år. Om arbetsgivarna måste tävla om den minskande arbetskraften enbart med löner, gör vi oss snabbt konkurrenssvaga genom kostnadsstegringen.

Många chefer nickar vänligt på huvudet, javisst vi har en god personalpolitik. En del organisationer stoltserar i arbetsplatsannonserna med att de hör till ”De bästa arbetsplatserna i Finland”, utan att förklara vad det betyder i praktiken, Men det är inte alltid lätt att se samma nickning när det gäller att skjutatill pengar för den konkreta verksamheten på personalområdet. Det handlar om en investering eller kostnad, och sådana måste alltid motiveras med en motsvarande inkomst eller inbesparning.

Som med alla andra investeringsförslag finns det lönsamma och olönsamma ideer även på personalområdet. Varje båtresa till Tallinn och störtdykning på äventyrsbanan är inte nödvändigtvis en vettig investering. Därför är det värdefullt med projekt där man strävar efter att följa upp de ekonomiska konsekvenserna av olika initiativ. Nyligen har ett sådant projekt slutförts i Dragsfjärd.

Kommunens ledning fann år 2002 att något var på tok då allt för många av kommunens anställda antingen var sjukskrivna eller höll på att pensionera sig. Läget i många kommuner är det samma. Då man började söka efter lösningar, fann man en metod som med dokumenterad framgång hade tillämpats iindustrin på orten. Frågan var alltså; fungerar en utvecklings retagsläkare Ove Näsman, huvudförtroendeman Tage Lehtonen och kommunens förvaltningsdirektör Tomy Wass sökte stöd för sin ide och fann snart att både social-och hälsovårdsministeriet och arbetarskyddsfonden kunde stöda projektet. Arbetshälsoinstitutet stödde även projektet med sin sakkunskap. För den ekonomiska utredningen kopplade man in professor Guy Ahonen från Hanken,

Vad innebar då den metod som man tillämpade? Det är varken fråga om rymdteknologi eller ICTrevolutioner, utan vanligt sunt skärgårdsförnuft. Varje arbetsplats och chef i kommunen ska jobba för att stöda de anställdas arbetsförmåga. Informationen ska flyta obehindrat, personalen ska ges möjlighet att själva lösa små praktiska problem och få hjälp med större. Tid och pengar reserveras för informella sammankomster, motionsverksamhet och gemensamma utbildningsstillfällen. Företagshälsovården ska vara inriktad på praktiska problem som den kommunala verksamheten lever med, Läkaren som identifierar problem på arbetsplatsen kan, efter att ha fått lov av patienten, kontakta chefen för att gemensamt hitta en lösning.

Vad har detta lett till under de fyra år projektet pågått? Sjukfrånvaron har minskat (medan det nationella medeltalet har ökat), antalet sjukpensioner har minskat, indexet för arbetsvälbefinnande har stigit. I en liten kommun med färre än 200 anställda blir det inga stora siffror, men en vetenskaplig analys ger vid handen att avkastningen på investeringen i projektet är 46 procent! Då har man inte ens beaktat den eventuella (uppenbara) ökningen i produktivitet som samtidigt kan ha skett.

Om vi filosoferar på nationell nivå rör sig kostnaderna för sjukdom, olyckor och illamående på ar betet i storleksordningen 10 miljarder euro per år (= en bankkris). Med det praktiskt inriktade DRUVAN -projektet har man lyckats påverka 12 pro person ärm ret Fungeraren. — tentametsmmdekensder mun? Motfrågan är förstås: utvecklings- generalisera den effekten på hela lan varför inte? x det talar vi om 1,2 miljarder euro. Men Projektet fick namnet DRU- pro cCess som ar även om bedömningarna inte är exak VAN som står för Dragsfjärds Utvecklingsprojekt för Arbetsförmågan. Teamet med kommundirektör Klas Nyström, fö uppbygd för ett privat företag även 1en kommun ta talar vi om stora potentiella ekonomiska värden. Minst lika viktig är den mänskliga dimensionen, att få arbeta i ett bättre klimat och vara friskare! m

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."