Marknadsindex som alternativ
av Anders Löflund Forum 2007-07-08, sida 49, 30.08.2007
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 2807
Anders Löflund är professor i finansiell ekonomi på Hanken samt
Marknadsindex som alternativ
Vår semestertids slut - och den europeiska semestertidens början - bjöd på en ordentlig rysare för aktieplacerarna: börserna runt om i världen föl så gott som utan undantag från medlet av juli till medlet av augusti med omkring 10 procent.
Samtidigt har den globala ekonomiska tillväxttakten fortsatt starkt i euroområdet, i Kina och i Indien. Endast USA:s ekonomiska tillväxttakt har vi sat tecken på avmattning på grund av en överhet tad bostadssektor där sjunkande bostadspriser oc kreditförluster från långvarig aggressiv belånin (‘subprime”-krediter) nu hotar förstöra konsument sentimentet med följder för hela den ekonomisk tillväxten i USA,
På grund av bostadssektorns växande problem har den amerikanska BNP-tillväxten sjunkit från 3,1 procent år 2005 till 2,9 procent år 2006. För innevarande år är förväntningarna fortsatt nedskruvade, med en beräknad tillväxt på omkring procent.
De okända vidaresålda kreditförlusterna ha väckt oro för en större likviditetskris i banksektorn.
Farhågorna gäller i högsta grad även högriskaktö rer såsom hedgefonder som köpt kreditriskpapper med okänt värde. Högkonjunkturen har också lett till hög skuldsättning, till exempel bland riskkapi talbolagen inom fastighetssektorn. I USA är läget speciellt känsligt eftersom skuldsättningen genomgående är hög. Ekonomin i sin helhet är skuldsatt på grund av underskottet i bytesbalansen och många företag har tagit på sig skuldfinansierade återfinansieringsprogram (så kallade LBO:s). Dessutom är många bostadsägare högt skuldsatta. Med fallande egendomsvärden måste skulderna amorteras och konsumtionen skäras ner.
Det gäller bara
Den nuvarande krisen visar tydligt hur de finansiella kapitalflödena numera påverkar börserna och kreditmarknaderna runtom i världen, Tidigare ansågs dylika chockers effekt på en lokal ekonomi begränsa sig till den utsträckning ett enskilt land idkar export med utlandet. Nuförtiden är kapitalrörelserna väldigt synkroniserade och finanssektorn har runtom i världen blivit speciellt hårt utsatt för ökad oro för gömda kreditförluster.
Även lönsamma industribolag med låg skuldsättning har dragits med i krisen på grund av att ”sentimentet” eller “aptiten för risktagande” plötsligt kollapsat. Efterfrågan på trygga statspapper har blivit enorm med nertryckta räntor som följd.
Den amerikanska liksom även världens övriga centralbanker har ingripit aktivt genom att erbjuda likviditet till marknaden för att minska sannolikheten för en kreditkris, Samtidigt har centralbankerna gett marknaden tid att skaffa information om riskkoncentreringarna och prissätta dem fullständigt i marknadspriserna. Den höga volatiliteten i kurserna avslöjar att det fortfarande finns stora möjligheter för fortsatt sjunkande börsvärden i hela världen.
Situationen är en ypperlig möjlighet för den som hittills haft pengarna i räntepapper att nu försiktigt, stegvis komma in i aktier med låg skuldsättning och exponering till kreditförluster,
För den som redan ägt aktier är beslutssituationen svårare om man hade underskattat börsriskerna: det kan vara för sent att sälja nu men å andra sidan kan aktierna falla lika mycket till ifall nya negativa nyheter o att rida ut kreditkrisen avslöjas. Det riktiga stormarna me d svaret är förstås att aktieplaceringa ar framför allt är avsedda för sparaden långa re med 10 års placeringshorisont elh ori sonten i ler längre och då gäller det bara att . rida ut stormarna med långa horisiktet. sonteni siktet. rådgivare för Corporate Adviser Group.