Lagom är bäst – också för kärnkraften
av Sören Jonsson Forum 2021-10, sida 22-23, 16.12.2021
är bäs - också för kärnkraften
I Timo Okkonen är trött på hur kontrakten skrivs för kärnkraftsprojekt. “Vi lever i en tid av kravmaximering. Projekt handlar just nu alltför mycket om att uppfylla vissa krav i stället för att bygga en bra helhet?
OM:
En lättnadens suck går genom ärnkrafts-Finlana. Den tredje reaktorn vid kärnkraftsverket i Olkiluoto står äntligen klar. Timo Okkonen, en av Finlands främsta kärnkraftsexperter, summerar vilka lärdomar branschen kan ta av försenade jätteprojekt.
SÖREN JONSSON TEX xFå personer har lika stor kännedom om kärnkraften i Finland som Timo Okkonen. Han har jobbat i branschen i över 30 år och sett det mesta. Han har jobbat på myndighet, med forskning, på leverantörssidan, med besiktningar och för kraftverksägare. När Forum ber honom sammanfatta de senaste
AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 10 202 årens kärnkraftshändelser är det med viss reservation. Han vill inte peka finger.
”Small minds discuss people. Average minds discuss events. Great minds discuss ideas. Det gäller att vara extremt ödmjuk om man inte varit med i spetsen av ett visst projekt. Man ska speciellt inte kritisera individer utan tala om hur vi kunde undvika misstag i framtiden.”
För visst kantas branschen av felsteg. Den tredje reaktorn vid Olkiluoto var ursprungligen planerad att stå färdig 2009 och kosta runt tre miljarder euro. Efter otaliga bakslag och förseningar står kraftverket i princip klart. Kostnaden blev nästan det dubbla. Hur kunde det gå så här ”En tidsplan är ett viktigt verktyg i alla projekt, men kan aldrig ersätta bra ledarskap över hela leveransen. Det går inte att styra komplexa projekt i miljardklassen med en tidsplan om förutsättningarna inte är på plats. Man underskattar lätt behovet av att kommunicera förbereda och leda helheten”, säger Okkonen.
Under intervjun lyfter han flera gånger fram att det är den mänskliga aspekten av kärnkraftsbygget som har glömts bort. Att bygga ett kärnkraftverk är ingen omöjlig vetenskap. I grund och botten är det ett kraftverk med pumpar, ventiler och vattenledningar. Det är inte heller de rigorösa regelverken som primärt orsakar förseningarna.
”Vi måste sluta skylla ifrån oss. Det är inte myndighetskrav som gör dessa projekt så krävande. Det svåra är att få många människor att jobba tillsammans mot en gemensam riktning. Lyckas vi inte skapa de rätta förutsättningarna för samarbete kan miljarder gå förlorade. Då går man in i en ond spiral.”
Kraftföretaget, anläggningsleverantören och myndigheten måste skapa samsyn på förväntningarna redan i början av projektet, helst innan leveranskontraktet skrivits på.
”I de senaste projekten i Finland har vi snö at in oss på att köpa den bästa teknologin utan att se till att förmågan och förutsättningarna finns för att lyckas med hela leveransen och samarbetet. Don’t buy just the plant, buy the people who deliver it.”
Mikrostyring. Timo Okkonen tycker att projektledning av jättestora industriprojekt är bland det svåraste som finns.
”Tidspressen är ofta enorm. Och kontraktet kan vara väldigt tufft mot leverantören vilket inte underlättar dialogen. Vi ska alltså tänka på hur vi bygger villkor som förbättrar samarbetet. Dessutom ska vi undvika enskilda projekt. Bygger man i stället flera likadana reaktorer, kan man effektivisera när varje projekt inte längre är unikt.”
En av orsakerna till att det byggdes så många kärnkraftverk på 1970-talet var att man hade framåtanda inom branschen. Okkonen ser ofta tillbaka på den här tiden.
”I Sverige var de oerhört lyckosamma. De levererade totalt elva kraftverk på en relativt kort tid, varav två var till Finland: Olkiluoto 1 och Olkiluoto 2. Hemligheten var att de var oerhört pragmatiska. De hade ju inte datorer som i dag. Måste vi gå tillbaka till papper och penna för att fokusera på det väsentliga?”
Okkonen tycker man ska förenkla kärnkraft så att den enskilde ingenjören förstår helheten och vet vad som räcker. Hans devis är at början av ett flermiljardersprojekt finns det bara en grop i marken och ett beslut om att bygga en anläggning. Om de tre huvudparterna -kraftföretaget, anläggningsleverantören och myndigheten - inte möts ansikte mot ansikte, barkar det åt skogen.
göra varje jobb tillräckligt bra — good enough.
”Kontrakten är komplexa med tusentals krav som ska uppfyllas. Vi försöker mikrostyra med detaljerade krav, men glömmer bort de riktiga behoven. Bra ledarskap handlar om att hitta och kommunicera en acceptabel nivå. Då vågar alla fatta beslut som tar projektet vidare.”
Säkerheten vid en kärnkraftanläggning bygger på en helhetssyn där olika komponenter har olika betydelser men ingen komponent är ensam kritisk. Just nu pågår en bred diskussion i branschen om att förnya också regelverket. Detta styrs av Arbets- och näringsministeriet på lagstiftningsnivå samt av STUK när det gäller myndighetskrav.
”Finland är enligt mig på toppnivå när det gäller nukleär infrastruktur: vi har lyckats väl med att ta till drift utländsk teknologi samt att driva och utveckla våra kärnkraftverk, vi har unika lösningar för kärnavfallet, alla litar på myndigheten, och den allmänna diskussionen i samhället är mycket konstruktiv.”
Aldrig tidigare har kärnkraften haft så mycket medvind som nu. På det senaste klimatmötet gav FN en kvalitetsstämpel för kärnkraft som en hållbar energikälla samtidigt som EU håller på att diskutera klassificering av kärnkraften som en grön energikälla.
”Ifall EU inkluderar kärnkraften i sin gröna taxonomi är det främst en strategisk sig nal för kraftbolagen. Ur branschens synvinkel skulle man ju äntligen vilja se att man kan satsa långsiktigt med investeringar och genom att utveckla den nödvändiga kompetensen.”
Det skulle också innebära ett uppsving i rena pengar. Kärnkraftsprojekt skulle ha lättare att få finansiering och därigenom lägre ränta för investeringarna.
”Taxonomi påverkar naturligtvis också marknadsföringen när man säljer elektriciteten. Många kan tänka sig betala mer för grön energi. Det gör jag också.”
Ryssland är inte problemet. Mellan 2017 och 2020 jobbade Timo Okkonen som strategisk konsult och senare som operativ chef på Fennovoima. Han kan av avtalsmässiga skäl inte uttala sig om de planerade Hanhikivikärnkraftsverken i Pyhäjoki, men försöker förklara kulturskillnader mer allmänt.
Underskattade man i Finland problemet med att jobba med ryska företag ”Kulturskillnader försvårar möjligheten att lösa problem som dyker upp, men kulturskillnaderna är inte orsaken till problemen. Ryska ingenjörer är professionella. Bara man lyckas kommunicera det som verkligen behövs, är man på rätt spår.”
Tror du att kärnkraftverket i Pyhäjoki kommer att bliav ”Alla parter kämpar vidare. Det gäller att konstruera, licensiera och vara beredd för bygget så att det skulle gå rimligt väl. I slutändan handlar allt om finansiering över hela projektet.”
Jätteprojektet Olkiluoto 3 är klart. Frågan är om Finland ska orka ta sig an ett nytt projektisamma storleksklass. Speciellt eftersom långivarna har sett vilka risker det finns som även påverkar lånevillkoren.
Små modulära reaktorer (SMR) nämns nu allt oftare som en möjlig lösning när storskalig kärnkraft varken anses vara lönsam eller acceptabel. Vad talar för SMR ”Jag tror att vi skulle kunna bygga både stora och mindre reaktorer bara vi planerar, kontrakterar, licensierar och samarbetar klokt. Men visst, med mindre anläggningar blir projektrisker mer begränsade och serieproduktion av kraftverk blir mera tänkbart. Det viktigaste är kanske att inte enbart tänka på elproduktion utan också på att generera värme, möjligtvis även vätgas, och till och med dricksvatten i några andra länder än Finland.”
AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 10 2021