Lågpris i finansbranschen

av Johan Hultkrantz Forum 2011-12, sida 14-15, 20.12.2011

EN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 2811

DEBATT

Skicka din debattartikel till feedback&forumf. Vi välkomnar även kortare texter.

Lågpris i finansbranschen

X En av de absolut starkaste trenderna inom vår ekonomi och handel de senaste tio åren är lågpriskoncepten. Tidigare i höstas pekade 41 procent av företagen inom livsmedelsbranschen i Sverige ut lågpristrenden som den starkaste trenden. För ett år sedan var samma siffra bara 8,9 procent.

För att illustrera detta kan vi ta halva alfabetet i bokstavsordning; Air Berlin, Bauhaus, Clas Ohlsson, Dressman, Easy Jet, Fly Bee, Gigant ti, H&M, Ikea, Jysk Bäddlager, Kappahl, Lidl, McDonald’s samt Norwegian Air. Den gemensamma nämnaren är att samtliga dessa 14 är utländska företag.

Min uppfattning är att företag i Finland har haft svårt att ta till sig det här medlågpriskoncept. Många kunder/finländare anser att lågt pris är = dålig vara/tjänst.

Men visst finns det finländare som har tänkt i lågprisbanor; Rabbe Grönblom med sin obemannade hotellkedja Omena hotels (finns numera äveni Köpenhamn och Stockholm) samt Heikki Pilvinen med sin tandläkarklinik i Helsingfors, Megaklinikka, där samma tandläkare sköter fler än en patient samtidigt.

Brist på lågpris i finansbranschen. Jag arbetar ifinansbranshen sedan år 1998/99 och visst har priserna blivit lägre för finländare. Hur många har en marginal på sitt bostadslån på över 1,2 procent vilket var helt normalt på andra halvan av 90-talet. Det finns få som betalar 3-5 procent för att köpa fonder (teckningsavgift) vilket förekom i slutet av 90-talet. Hur många betalar 1 procent i courtage för att köpa och sälja aktier? Frågan är bara den om man ska jämföra med hur det var i Finland för 10-15 år sedan eller om man skajämföra med andra länder i till exempel Europa? Det här med kostnader är en mycket känslig aspekt för oss inom

Johan Hultkrant är placeringsmäklar i Helsingfors.

“Däremot så anser jag att om en människa ifinansbranschen ger personlig service så måste det finnas ett visst pris för detta finansbranschen eftersom alla aktörer (subjektivt) anser att just deras produkter skapar ett visst mervärde somär värt att betala lite extra för.

Ironisk nog kan inte alla produkter tillföra ett mervärde, det är ju en grundparadoxisig. Problemet är bara det att det blir allt svårare för många aktörer att skapa detta mervärde när många marknader blir svåra att överblicka och att svängningarna är snabba, kraftiga och ibland helt och totalt oväntade.

Det finns mer pengar i omlopp, mycket fler fonder samt den automatiska aktierobothandeln som man egentligen inte vet så mycket om, framför allt hur den kommer att påverka marknaden på längre sikt.

Skilj på ersättning och kostnad. Det finns indexfonder (och ETF:s, börshandlade fonder som kan köpas och säljas varje sekund) som i princip är gratis. För vissa marknader - där det i princip är omöjligt att långsiktigt slå ett index — är dessa “indexslickare” helt i sin ordning. Ett exempel på detta är den nordamerikanska marknaden där ytterst få förvaltare slår sina olika jämförelseindex.

Det finns dock en viktig aspekt och det är själva förmedlarprocessen där säljaren och/eller rådgivaren borde avlönas för sin tid och kunskap.

”

OLOHdXDOLSI

RÅD ATT

TA BETALT. Skribenten efterlyser lågprisalternati på finansmarknaden där kunderna betala ör personliga rådgivningstjänster men där bastjänsterna är ä lågtprissatta. Det finns oberoende aktörer som inte tar något extra betalt för ‘oberoende finansiell rådgivnig!: Notera dock att de tar betalt men inte extra betalt. Vem i dagens Finland har tid och intresse att förmedla till exempel fonder om teckningsavgiften är O procent och priset för indexfonden är under 0,2 procent per år?

Vimåste få fram ett system där det anses “allmänt acceptabelt” att börja fakturera kunden för sin tid och det behövs inte nödvändigvis ”pushas” för en produkt med kostnader.

Vi tar det igen; om kunden har (stora) förvaltningskostnader för produkten ska ingen faktura skickas till kunden. Om kunden vill ha en ”lågprisprodukt men ändå söker en kvalificerad finansiell diskussionspartner så bör och måste en faktura på en dryg hundralapp per timme skickas från rådgivare till kund.

Brist på lågprisalternativ. I Finland finns det egentligen inga direkta lågpriskoncept inom den finansiella sektorn som är enbart inriktade på konsumentmarknaden. Självklart finns det många billiga koncept för stora institutioner som har stora pengar att placera.

I Sverige finns det försäkringsbolag som sedan flera år tillbaka har 0 procent i kostnader för själva för FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 281 säkringsprodukten. De tjänar enbart pengar på de fonder som finns inom försäkringen. Detta upplägg bygger på att kunden gör det mesta själv via internet. Jag tycker det är helt acceptabelt att dessa koncept ska finnas för de som inte söker en mänsklig personlig kontakt.

Däremot anserjag att om en människai finansbranschen ger personlig service så måste det finnas ett visst pris för detta. Tyvärr är det väldigt svårt för att inte säga helt omöjligt för en kund att uppskatta hur mycket man borde betala, det vill säga hur mycket den finansiella aktören borde tjäna på dig.

Låt oss ta ett extremt exempel. Det finns specialfonderi Finland som har årliga totalkostnader på 5-6 procent (!) men de har också historiskt medfört ett unikt mervärde åt kunderna som kunderna inte kunde få på egen hand. Jag säger inte att 5-6 procent per år är helt acceptabelt, men prislappen att åka till unika Maldiverna borde och måste vara högre än att flaxa ned till ”Kanarieholmarna?

Träffa din förvaltare, Om du har en aktiv fond med hög förvaltningsavgift och den ger en avkastning som är precis som index år ut och år in så anser jag att det är helt i sin ordning eftersom fonden har som ambition att i alla fall slå sitt index. Om du är kundi ett fondbolag med (ganska) höga avgifter så bör bolaget också ha resurer att träffa sina kunder och hålla föredrag, vilket indexförvaltare inte har råd med. Förhoppningvis gynnas du av denna typ av information.

För att ha ett lågpriskoncept i finansbranschen krävs det stora volymer, det samma gäller även för bolag som Norwegian Air. Min uppfattning är att det bara är våra tre storbanker som har möjlighet att genomföra något sorts lågpriskoncept, men varför skulle de göra det när inte kunderna ber om det? m

Fiktion om klimatet

Under rubriken “vetenskap” ireportaget ”För hett för människor?” Forum n/20n, skrivs: “olika klimatmodeller prognosticerar en medeltemperaturhöjning på 4 -7C fram till 2100”. Som källa anges en studie av Sherwood och Huber. Denna studie hänvisar i sin tur till en artikel av Sokolov et al. (2009) som kan läsas här: http://globalchange mit.edu/files/document/MITJPSPGC Rpti6g.pdf

Sokolov et al. har utfört datorkörningar med olika klimatmodeller som de matat med indata som överlagrats med syntetiska variationer (så kallad Monte Carlo-simulering). Men då det imponerande utfallet av olika teoretiska kurvor ändå aldrig kan vara pålitligare än de svagaste teoretiska antagandena (till exempel vattenånga- och molnfeedback) är resultatet av sådana dataspel ingen prognos, utan en’projektion’ av obetydligt högre värde än Science Fiction.

Jag föredrar därför att basera vetenskapliga resonemang på verkligheten, på riktiga mätdata, och då blir resultatet annorlunda. Forumreportaget formulerar korrekt att “varje fördubbing av Co, i atmosfären höjer jorden medeltemperatur med…” Detta beror på att sambandet är logaritmiskt, eller dT = k"In(c)/c) där dT är den globala temperaturförhöjningen, k är en okänd konstant, c, är den förhöjda koldioxidkoncentrationen och c, är den ursprungiga koldioxidkoncentrationen.

Sedan exakta satellitmätningar inleddes år 1979 har den globala medeltemperaturen stigit med o14”C per tio år eller med dT = 0,43?C mellan 1980 och 207. Data här: http://vortex.nsstc. uah.edu/data/msu/t2lt/uahncde.t

Om vi skyller hela denna ökning på ökad växthuseffekt (vi negligerar naturliguppvämning efter lilla istiden vilket givetvis förstorar koldioxidens inverkan) ser vi att koldioxidhalten under samma tid har stigit från c, = 339 ppm till c, = 389 ppm. Data här: ftp://ftp.cmdlnoaa. gov/ccg/co2/trends/co2 annmean gl.txt

Vi har då observationer för hela 3 år vilket är fullt tillräckligt för en hyfsat pålitlig uppskattning av k = 0,43/ In(389/339) = 3.13. Men hur mycket koldioxid finns det i atmosfären år 2100? Det beror i sin tur på hur mycket fossila bränslen mänskligheten hinner bränna under följande go år och det finns många arbetgrupper som försöker göra utsläppsprognoser. De flesta centrerar sig runt IPCC:s klassiska ISg2a “Business As Usual-utsläppsscenarie som skulle ge en koldioxidhalt i atmosfären år 2100 på cirka 720 ppm. Scenarier här: http://www.ipcc.ch/pdf/ technical-papers/paper-IV-en.pdf

Då cirka hälften av koldioxiden stannar i atmosfären en längre tid betyder det att ISg2a prognosticerar en förbränning av 1400 gigaton kol, eller att hela den i dag kända och hypotetiska globala fossila bränslereserven (stenkol, olja, naturgas) skulle eldas upp fullständigt inom endast go år!

ISg2a är alltså enormt överdriven men kan utnyttjas för att uppskatta en maximal övre gräns för den globala växthusuppvärmningen 2011-2100 enligt: dT = 3,13"In(720/389) =1.9C.Den iForumartikeln nämnda lägre gränsen på 42C är följaktligen mer än dubbelt högre än den på verkliga mätdata baserade maximala växthusuppvärmningen, och den övre på 7 Cärflera gånger för hög.

Om vi i beräkningarna dessutom skulle beakta att en avsevärd del av den noterade uppvärmningen 1980-2011 (omiinte hela) sannolikt är en fortsättning på den naturliga upphämtningen från lilla istiden (uppvärmningen startade redan på 1800-talet), får vi endast ett obetydligt bidrag av människan till framtida växthusuppvärmning.

Att det måste finnas en stor naturlig komponent i klimatförändringar ser vi redan av det faktum, att den globala medeltemperaturen trots enorma koldioxidutsläpp inte har stigit alls under de senaste tio åren. Varmt vinterväder beror givetvis på på att Arctic Oscillation Index’ svängt uppåt och inte på ökad växthuseffekt. m

Jarl Ahlbeck är TkD och docent, Åbo.

SVAR: Jag är imponerad! Men tveksam gällande docentens slutsatser. m

Ragnhild Artimo Fast medarbetare på Forum och skribent tillden omnämnda artikeln.