Lägre skatt ska minska lönelyft

Taggar: Orter: Storbritannien Teman: skatter

kontaktpersoner i många andra företag. En massa tjänstemän vid ministerierna. För att inte tala om ”gynna-finländskt” andan inom själva Hawker Siddeley Aviation som kommer vår egen tv-reklam att förblekna.

Från och med 1978 är man också beredd att stationera en toppskolad försäljningsdirektör, Mr D M McLaren, i Helsingfors för att. fortsätta arbetet — om kontraktet undertecknas. Just när Forum besökte Hawker Siddeley höll ett nybildat Machinerydotterföretag på att flytta in i sitt splitternya kontor i Hawker Sidde: leys lokaliteter, med VD Esa Paavolainen (tidigare fyra år handelssekreterare i London) i spetsen. Bolaget Amox (UK) Ltd ska fungera som agent för finländska exportföretag. Man är medveten om att affären också har politiska aspekter. I den här branschen är väl detta snarare regel än undantag. Men normalt, säger Hawker Siddeley Aviations VD, Mr C Chandler, har prioriteterna varit: först tekniska data, sedan pris och sist politik. I den finländska affären är ordningsföljden den omvända. CO

Sex kanaler för kompensationsaffärerna

Sökandet efter möjliga kompensationsaffärer för Hawken bedrivs enligt sex huvudlinjer 1. Direkta Inköp. Hawker Siddeley köper varor från Finland. Ett exempel plockat på måfå: finländskt specialpapper för datorer.

2. Direkta men villkorliga leveranser. Det här gäller t ex underleveranserna från Valmet. Prisfrågorna har här en stor räckvidd. Om Valmet visår sig internationellt konkurrenskraftig, kan det betyda underleveranser av komponenter inte bara till de finländska Hawk-planen utan även till Hawker Siddeleys andra leveranser.

3. Inköp av finländska varor till andra företag som är Inkopplade 1 produktionen och försäljningen av Hawken. Rolls Royce är ett exempel. Det kan vara företag som har underleveranser till Hawker Siddeley. Argumentet är stenhårt: Vi köper av er. Nu kan ni hjälpa oss.

4. Brittiska regeringens inköp.

5. Brittiska företag som varken är anknutna till Hawker Siddeley eller regeringen kan uppmanas att köpa finländskt för att understöda de brittiska exportansträngningarna. Ofta är det företag som hittills varit helt omedvetna om att det funnits finländska produkter för deras behov.

6. Export av finländska varor till tredje land. Hawker Siddeley har speciellt goda kontakter till arabländerna.

10

Ska svenskarna designa ny ensitsig Hawk?

Hawker Siddeley Aviation ha för närvarande intressanta underhandlingar på gån med Sveriges försvarsmakt om det nya plan som svenskarna behöver. Deras nuvarande Saab 105 ska ersättas före år 1985.

=» Det svenska försvarsministeriet har specificerat landets framtida behov av attackplan. På basen av dessa specifikationer har Saab föreslagit ett nytt lätt attackplan B3LA. Men priset för forsknings- och utvecklingsarbetet samt det beräknade enhetspriset som torde ligga kring 80 milj kronor, skrämmer, Svenskarna har sett sig om utomlands efter ett plan med ungefär samma prestanda som B3LA. I det sammanhanget har Hawk presenterats för det svenska luftvapnet. Hawker Siddeley Aviation anser att det finns konkreta möjligheter till samarbete. Man har bland annat föreslagit att Saab skulle få överta ansvaret för utvecklandet av en ensitsig Hawk (se bild).

Ett annat alternativ har varit att göra om jaktversionen av Viggen till ett medeltungt attackplan A 20, vil ket antagligen är en ganska billig lösning. Det går också rykten om att Saab planerar att bygga in en amerikansk motor.

Inom detta år torde den svenska regeringen fatta beslut om ifall Saab får rättigheter att utveckla sin egen modell eller inte.

Svenskarna torde dock vara ganska försiktiga när det gäller att utveckla en egen ny plantyp. Hittills har de svenskbyggda planen inte nått några större exportframgångar. Saab 105 har exporterats endast till Österrike, Draken till Danmark och Viggen har inte exporterats alls. Och för flygplan gäller som för allt annat att enhetskostnaden blir lägre ju flera som görs.

Hawker Siddeley Aviation anser att utfallet av Hawk-affären i Finland sannolikt kan ha en viss effekt på svenskarnas beslut. Man tänker bland annat på det samarbete som redan existerar mellan Valmet och Saab (Valmet har ju monterat Viggen).

Det sägs inte direkt, men man förstår att här också kunde uppstå ett slags kompensation — en Valmetandel i de eventuella ”svenska”

Hawk-planen kan ligga nära till hands. O

FORUM 18/77

Halsbrytande risker är oljans vardag

Nordsjöoljans vardag:

Osäkerhet, risktagande. Krisstämning varje dag. Beslut utan tillräcklig information. Enorma summor krävs kontant på fläcken.

— Det är den sortens risktagande som kan bryta nacken till och med på ett rikt oljebolag, konstaterar Dr S Reid vid British Petroleum Company, BP. Det var BP som fann ett av de stora oljefälten, Forties. Ett rikt men svårutvinnbart område eftersom vattendjupet är stort, inte alls likt d grunda bankarna vid Ekofisk.

Ny» Det som i London är torr produktionsstatistik och kalla ekonomiska beräkningar blir här uppe i Skottland äventyr, dramatik och hemlighetsfull guldgrävarstämning. Här kretsar helikoptrarna i en oavbruten ström mellan fastland och plattformar. Oljeglansen finns i mångas ögon.

Hur letar man olja?

Det vet doktor Reid, tidigare chef för Forties, nästan allt om. Det går till så här:

Innan licensansökning lämnas in bildar några intressenter en ”grupp”. Någon, som vanligen men inte alltid är den största finansiären, utses till ”operatör”. Operatören har allt ansvar för de praktiska operationerna, borrning, underhandlingar med regeringen, finansieringsfrågorna osv. Ibland ger storfinansiären bort operatörsrätten, Tidningsförlaget Thompson skaffade licens och fann sig plötsligt vara ett oljebolag, Thompson Scottish Petroleum. Här krävdes det naturligtvis en operatör med know-how om oljeborrning.

Licensanskaffandet är det minst våg halsiga. — För rätten att fara ut och titta betalar vi bara småsmulor, säger dr Reid. Det är när olja hittas som kostnaderna börjar rasa i höjden, För det första vet vi aldrig hur mycket olja det finns. Vi måste göra ”värderingsborrningar” ett andra, tredje och kanske fjärde hål. Efter det tredje eller fjärde bör vi fatta beslut: utvinning eller inte. Därefter finns ingen återvändo. Vi vet att

FORUM 18/7 det beslutet även för det minsta oljefält kostar oss minst 500 miljoner pund. Investeringarna i Forties ligger nu vid 800 miljoner pund.

Det tar 4—6 veckor att borra ett hål. Samtidigt söker man vidare. BP har hela tiden två flytande riggar ute i Nordsjön som är i oupphörligt arbete.

Varje arbetsplats ute på plattformarna kräver 2,4 man vid kusten. Ändå är arbetslönerna ingen stor post. Att söka och borra olja är bland det mest kapitalintensiva man kan tänka sig. Kostnaderna per år uppgår till ungefär en miljon pund för varje man som jobbar ute i Forties. ” — För att vi inte ska bryta nacken måste de pengarna fås tillbaka. Och det är bråttom, säger doktor Reid. Vi räknar med 3—4 år och sätter i gång så snabbt som möjligt med produktionen när beslutet väl är fattat. Vanligen når ett borrhål upp till sin produktionsplatå just inom denna tid.

— Det är två saker vi försöker beräkna när vi fattar beslutet om kommersiell utvinning: 1. nivån på platåproduktionen och 2. borrhålets totala livslängd. En kombination av matematik och risktagande. Kollaps måste undvikas. För Forties del har det lyckats, vi är nästan upp vid de investerade beloppen nu. Fältet håller på att komma upp till sin bästa produktionsnivå. Det som kan invalidisera oss i detta skede är lagstiftningen. Förutom de vanliga skatterna betalar vi ett standard royalty belopp på produktionen. Men nu har det dessutom kommit till en helt ny och extra skatt på oljeintäkterna.

Forties är tills vidare det största producerande oljefältet i Nordsjön. Det ligger i storlek nånstans mellan de enorma arabfälten och de små amerikanska fälten. Här produceras en fjärdedel av Storbritanniens hela oljekonsumtion. Fyrtio oljeplattformar är i arbete. Totalt hundra står på programmet.

Produktiviteten är högre än man beräknade. 400 000 barrels per dag. Det ger 20 miljoner ton per år. Och Forties dagsproduktion kan höjas till 500 000 barrels per dag.

— Jag tror att Nordsjön innehåller betydligt mera olja än någon tror, säger D Harris, VD för Aberdeen Service Company, ASCO, ett av de många randföretag som växer och blomstrar i oljeindustrin spår.

Han kan tyda tecknen. — När människor börjar bli tysta, då vet man att de hittat olja, säger han, Vi ser det också på den utrustning som skeppas ut i Nordsjön via vår hamn. ASCO hyr ut kajplatser, servicebåtar, kranar, arbetskraft, lastbilar med mera. Oljeservicen har blivit det. tidigare renodlade textilföretagets mest lönande del. Så har det gått med många företag.

Andra har bränt sig. En redan legendarisk Mr Simpson köpte upp alla hamnbyggnader han kom över och gjorde om dem till kontor och serviceinrättningar för oljeindustrin. Till sist blev den pösande expansionsbubblan en expansionsböld som han inte kuride bemästra. Puff — det var slut med Mr Simpson.

Lä