Läkarchatt och labbresultat i mobilapp

av Heidi Furu Forum 2017-04, sida 07, 27.04.2017

Taggar: Personer: Jens Jensen

Jens Jensen (ekonomie magister från Hanken) är direktör för privat- och företagssegmentet på hälsoserviceföretaget Terveystalo. Han har tidigare jobbat 20 år inom finansvärlden, bland annat på försäkringsbolaget If.

Hur ser du på det pågående digitala brytningsskedet inom hälsa?

Man talar om ett brytningsskede, men det har pågått i minst 15–20 år redan och jag tror att vi bara har sett en liten början av det. Vår bas­produkt, hälsovård, utvecklas hela tiden, men det är på den digitala sidan vi kan göra verkligt stora framsteg och förbättra kundupplevelsen.

Vilka är era största digitala projekt?

Vi jobbar mycket med att visualisera labbresultat och få in all information om besök hos läkare eller hälsovårdare i vår egen app Oma terveys. Via appen kan man också beställa läkartid. För ett år sedan öppnade vi en chatt där företagshälsovårdskunder och privatkunder kan chatta med våra läkare. Då man trycker på chatten svarar någon av våra läkare i medeltal inom 20 sekunder. Chatten har varit helt suverän för enklare grejer, till exempel att förnya recept. En chatt kostar ungefär hälften av ett läkar­besök, och dessutom ska man tänka på att de flesta människor som går till läkaren är borta minst en halv dag från jobbet. För en dag sjukfrån­varo räknar man med en kostnad på ungefär 350 euro för arbetsgivaren, och det är stor skillnad om man i stället kan sitta på jobbet eller hemma och chatta med läkaren. I år kommer vi att göra cirka 60 000 chattar, vilket innebär mycket inbesparad resetid. I nästa fas kan individen själv följa med vården och vara aktivt delaktig.

Var går gränsen för hur långt kan man sköta vård och hälsorådgivning över skärmar, utan mänsklig kontakt och fysiska träffar?

Det är helt klart att större och svårare diagnoser gör man inte på en chatt, där är läkarskrået hög­etiskt. Om jag tänker på kundupplevelsen finns det inga gränser, men läkarskrået sätter gränserna – de vet vad de kan och inte kan göra. Kunden bestämmer själv ifall den vill vara i kontakt med oss digitalt eller besöka någon av våra 170 läkarstationer.

Vilka andra digitala produkter erbjuder ni inom företagshälsovården?

Vi vill visa våra kunder vilken effekt de får ut av företagshälsovården och har bland annat en portal för företagskunder där vi visualiserar all sjukfrånvaro och  kostnader för företagshälsovården. Där ser man också om det finns några röda flaggor i organisationen, till exempel en avdelning med större sjukfrånvaro än i medeltal. Då hjälper vi företagen med verktyg för hur de kan hantera situationen. Företagshälsovården är ett viktigt redskap för varje ledare, den kan utvecklas och utnyttjas på många olika sätt. För vår motivations skull är det viktigt att vi att vi mår bra och att vi trivs på jobbet.

Vilka nackdelar och risker ser du med digitaliseringen inom hälsovården?

Verksamheten är reglerad, precis som finansvärlden, och det är bra. Regelverket och normerna sätter vissa gränser för vad jag upplever att skulle vara en ännu bättre kundupplevelse, men vi utvecklar vår verksamhet inom de normer som finns. Riskerna finns inom till exempel integritet och patientsekretess, och dem ska man vara noggrann med.

Hur inverkar social- och hälsovårdsreformen på Terveystalo?

Vi har delat in våra kunder i tre olika grupper: privatkunder, företagskunder och kommunala kunder. Jag ansvarar för privat- och företagskunderna, och för tillfället har man sagt att företags­hälsovården inte har prioritet nummer ett i diskussionen. Det har sagts att vi ska satsa ännu mera på förebyggande företagshälsovård, och det tror jag starkt på. Diskussionen om vård­reformen är svår och komplex, och det är klart att den kommer att inverka på oss. Finlands hållbarhetsgap är stort, man talar om 10 miljarder, och nu har regeringen sagt att reformen kunde ge 3 miljarders inbesparing, men då måste den drivas igenom transparent och öka effektiviteten. Digitaliseringen kommer att vara viktig även i detta sammanhang och den personliga valfriheten inom primärvården kommer ställa högre krav på transparens hos resultaten. Där har Terveys­talo varit föregångare och kommit långt.

Bolag som Mehiläinen och Terveystalo har överväldigande utländskt majoritetsägarskap. Finns det risker med utländskt ägande?

Utländskt ägarskap i sig ser jag överhuvudtaget inte som ett problem i ett brett perspektiv. Terveystalo-koncernen och alla våra bolag i Finland är registrerade i Finland och jobbar enligt finska lagar och normer. Många andra bolag har också utländska ägare, och jag tycker att man ska välkomna ett brett ägarskap.

Terveystalo har nyligen köpt Diacor och fått bättre tillgång till kundunderlag i storstäder. Vilka framtidsplaner har ni?

Diacorköpet är en jätteintressant möjlighet för oss tillsammans. Diacors gamla ägare kommer in som en betydande finsk ägare i Terveystalo. Terveystalo har ett brett nationellt nätverk med stationer runtom i Finland, från norra Lappland till Hangö, det har varit en av våra styrkor. Diacor har varit starkt i huvudstadsregionen och Åbo. Det kommer vi att bygga vidare på.

Kommer Diacor att förbli ett eget varumärke?

Diacorstationerna kommer under sommarens lopp att övergå till att använda varumärket Terveystalo. 

Heidi Furu text