Lämna bort fikonspråket!

av Jarl Regnér Forum 1981-17, sida 22-23, 04.11.1981

Taggar: Teman: ekonomisk information

Också andra vill ha ekonomisk information

Lämna bort fikonspråket!

Ett bra råd till alla som arbetar med ”ekonomiinformation”: Sätt igång med att ”översätta” de väsentligaste företagens ekonomiska rapporter till ett ”språk”, som är begripligt för de flesta människor 9 Den ekonomiska information som idag kommer från företagen är till sin utformning i första hand avpassad för intressenter på börsen, banker, tidningarnas handelsredaktioner och andra fackekonomiskt utbildade.

Däremot finns det stora grupper av opinionsbildande intressenter för vilka den ekonomiska informationen är föga avpassad. Exempel på sådana grupper är politiker, anställda och skattebetalare.

Många har svårt att tillgodogöra sig årsredovisningar och annan ekonomisk Ktteratur från näringslivet på grund av att språket och terminologin är krånglig.

Följden blir att många blir utan information, eller att de budskap som når fram vilseleder eller missförstås. Detta får i sin tur allvarliga konsekvenser på opinionsbildningen i viktiga frågor som rör enskilda företag, näringsliv samt hela landets ekonomi. Avtals- och lönefrågor, energifrågor m m är exempel på dylika viktiga områden.

Informationen bör anpassas bättre

Med bättre och allsidigare information avses objektiv, sann och begriplig information om företagets situation, ekonomi och marknader samt arbetsvillkor. Den skall utformas så, att den ansluter till de anställdas och övriga gruppers egen situation. Ge ökad förmåga att grunda sina åtgärder på insikt om de ekonomiska konsekvenserna av olika handlingsalter 2 nativ. öka folks kännedom om innehållet i ekvationen ”lönsamhet = intäkter minskat med kostnader”.

Informationen bör utformas och anpassas efter mottagarens situation (utifrån de anställdas och övriga viktiga opinionsgruppers referensramar, språkbruk och ekonomiska kunskap). Det gäller att på ett så ärligt och trovärdigt sätt som möjligt återge företagets faktiska ekonomiska utveckling och ställning.

Sträva till att uttrycka budskapet på ett konkret, lättfattligt och intresseväckande sätt samt distribuera budskapet i former och kanaler, som verkligen når de aktuella mottagargrupperna. Sköt även om att budskapet uttalas från en avsändare, som så långt som möjligt uppfattas som trovärdig, objektiv.

När företagen och deras organisationer enas om att använda klartext i stället för ”fikonspråk”, når man en bredare och mer balanserad opinion än hittills om näringslivets situation.

Hur ska man då informera om ”ekonomi”?

Det är viktigt att så många som möjligt känner till hur det verkligen går för näringslivet. Därför måste företagen förbättra sin ekonomiska information. Men frågan hur det skall göras, är inte lätt att besvara.

Använd enklare språk. Varje år presenterar företaget en årsredovisning. För vem, vilka är den gjord? Läses den av berörda parter? Vanligen kan man inte läsa den även om man skulle vilja. Språket vimlar av ordsom ”avsättningsbetingelser, kapitalbindning, likviditet” etc.

Undvik procent. Om ett företag ökar resultatet från I 000 mk till 2 000 mk har resultatet alltså fördubblats — en öknin med 100 procent. Men det säger ju ingenting om företaget går bra eller dåligt! Man måste jämföra med något annat.

Ställ siffrorna i relation. Om vi i stället delar resultatet med antalet anställda i företagen blir det genast enklare. Ta fram olika relationstal, t ex — Försäljning/anställd, mk /anställ — Olika kostnader/anställd, mk/an ställ — Resultat/anställd, mk/anställd

Jämför sedan med andra företag i branschen. Jämförelsetal är värdefulla som ett medel att konstatera svagheter. Det ger en uppfattning om den egna konkurrensförmågan och den egna organisationens effektivitet. Hela attityden kan förändras genom att man börjar mäta och jämföra med kolleger i branschen. Jämförelser gör ekonomi intressant. Ur företagets synpunkt är det viktigare att följa jämförelsetalets utveckling inom företaget, än att mäta nuläget mot ett branschgenomsnitt.

Så här kan man utforma sin ekonomiska information

Vi kan följa med hur ett företag i elektronikbranschen försökte utforma sin ekonomiska information på ett sätt som Åtminstone försöker tolka och beskriva de ekonomiska begreppen och termerna, så att fler kan läsa och förstå innehållet.

(1) Företaget sålde år 1980 för 564 000 mk. Det var 129000 mk eller 30 procent mera än året innan. Detta kan jämföras med den genomsnittliga inflationen på 10 procent, som år från år höjt priser och kostnader. Av totalförsäljningen (omsättningen eller faktureringen) försvann det mesta som kostnader. Vi skall följa med vart pengarna tog vägen.

FORUM 17/8 (2) Leverantörerna for iväg med den största biten. För att kunna införskaffa och sedan sälja sina produkter. måste man köpa komponenter och tjänster från andra företag. De inköpen kostade företaget 341 400 mk.

(3) Efter det att inköpskostnaderna dragits från totalförsäljningen återstod 222 600 mk. Detta kallas för förädlingsvärde och är ett mått på vad företaget tillför de inköpta varorna genom bearbetning och hantering innan de säljs vidare. Förädlingsvärdet kan också sägas vara den insats i pengar räknat som företaget gör i samhället.

(4) Av resten gick det mesta till löner och sociala avgifter. Den delen var 169 200 mk. När leverantörer och anställda var betalda. återstod knappt en tiondedel eller 53 400 mk av den ursprungliga, totala försäljningen.

(5) En del skrevs av för planerade utgifter. För al fungera måste företaget ha lager- och försäljningsutrymmen samt annan utrustning. Efter ett antal år är utrustningen nedsliten. metoderna oekonomiska i drift och behöver förnyas. Till detta

FORUM 17/8 behövs kapital. Därför sätts nu en summa pengar av varje år för framtida, nödvändiga nyinvesteringar. Detta kallas avskrivningskostnad och beräknas på de nuvarande tillgångarnas inköpsvärde, delat med det antal år som tex en maskin beräknas hålla innan den måste ersättas. Summan av företagets avskrivningskostnader 1980 var 13 800 mk. Nu återstod 39 600 mk eller 7 procent av den ursprungliga totala försäljningssumman.

(6) De pengar som finns i ett företag är bara delvis egna pengar. Resten är lånade från banker eller andra långivare. Dessa vill ha ränta på sina utlånade pengar. Företaget betalade i räntor 12600 mk. Då återstod endast 27 000 mk eller 5 procent av den ursprungliga totala försäljningssumman. Det kallas resultat efter avskrivningar.

(7) Men ännu skall samhället ha sin del. Stat och kommun vill inte bara ha skatt på de anställdas löner. De vill också ha skatt på företagets intjänta pengar. Företaget betalade 1980 13800 mk i skatt. Nu återstod 13 200 mk eller ca 2 procent av den ursprungliga försäljninssumman.

(8) Den kvarvarande nettovinsten för 1980 blir således 13 200 mk. Då har leverantörer, anställda och långivare fått betalt, samtidigt som samhället tillskrivits sin skatt.

Berättelsen i sammandrag

Total försäljning 564 000,— (100 240) Till leverantöre för inköp 341 400,— = ( 61240)

Förädlingsvärde 222 600,— ( 39 49) Lön + sociala avgifter 169 200, — ( 30 40)

Till investeringar Till räntor Resultat efter avskrivningar Skatter Nettovins 13800,— ( 2294) 12600,— ( 2960 27000,—- ( 590) 13800,— ( 394) 13200,— ( 2960)

För att fler människor ska få information om företaget bör årsredovisningarna göras avsevärt mycket mera lättfattliga, än vad de nu vanligen är, desto fler kan läsa och förstå innehållet.

Företagen borde i större utsträckning formulera sig så att även andra än ekonomiska specialister, kan sätta sig in i hur situationen är i ett företag. Det är ytterst svårt att åstadkomma någonting med god ekonomi, om man inte vet vad begreppet ”kostnad” innefattar!

Kännedom om det egna företaget

Viktigast är att få reda på vad som händer på ”hemmaplan”. Detta bör de anställda informeras om. Det är självklart att alla vill veta hur det kommer att gå ”för den gren man själv gungar på”. Och hur man kan medverka till att det fortsättningsvis ”går bra”.

Det gäller även att på ett pedagogiskt sätt förklara företagets affärsidé för alla anställda. Alltså vad är det som gör att företaget finns till och vilka mål företaget har för verksamheten.

Det existerar ingen lönsam affärsverksamhet utan rätt affärsidé. Situationen är densamma, om företaget inte lyckas anskaffa behövligt kapital för affärsverksamheten. Det existerar inte heller några produkter eller tjänster, om det inte finns kunnigt folk, som åstadkommer dessa.

Det förekommer inte heller några intäkter eller inkomster, om inte företaget uppnår en lönsam försäljningsvolym. Vi är alla sist och slutligen rätt så beroende av varandra. Därför är det så viktigt att åstadkomma en samordnad och lönsam helhet av alla funktioner — marknadsförings-, produktions-, material-, ekonomi-, redovisnings- och personalfunktion.

Det måste var och en i företaget komma till insikt om.

Jarl Regnér D 23