Läs försäkringsvillkoren en gång till!

av Henrik Sonck Forum 1981-18, sida 10-11, 18.11.1981

Taggar: Teman: försäkringar

Läs försäkringsvillkoren en gång till!

Vi lever i en farlig värld. ”Nedfallande luftfartyg” eller ”föremål som lossnat från luftfartyg” kan krossa vårt hus. ”I bostadslägenhet inträgande vilda djur” kan ställa till skador hos oss. För att inte tala om ”kärnreaktion, krig och revolt”.

Ö Exemplen är hämtade ur de allmänna villkoren för hem- och fritidshusförsäkring. De hör förstås också till de mer kuriösa situationerna, men de brukar omnämnas bland alla andra försäkringsfall i de försäkringspaket som nuförtiden erbjuds konsumenterna till skydd för deras levnadsstandard.

Och det kan ju genast sägas att det där med luftfartyg och vilda djur (i praktiken väl närmast fåglar och andra småkryp — fast skadeinsekter duger inte) ersätts av försäkringen. Däremot inte skador som uppstått som en följd av krig, revolt ”eller annan liknande orsak” — lika litet som skador förorsakade av ”i atomsvarighetslagen avsedd kärnreaktion”.

Samhället ger grundskydd

Den som inte känner sig hotad av vare sig störtande flygplan eller mer triviala händelser som inbrott och eldsvåda, kan naturligtvis strunta i att ta försäkring. Samhället garanterar i alla händelser genom lag ett visst grundskydd åt alla och envar.

Folkpensionen och sjukförsäkringen är självklara grundförmåner, som kompletteras av arbetspension. Dessutom ser varje arbetsgivare till att de anställda har försäkringsskydd både på arbetsplatsen och på vägen till och från arbetet. Arbetsgivarna är också skyldiga att omfatta de anställda i en grupplivförsäkring.

10

För bilägare gäller obligatorisk motorfordonsförsäkring.

De här lagstadgade försäkringarna svarar för ca två tredjedelar av försäkringsbolagens premieintäkter, som år 1980 var sammanlagt 10,8 miljarder mk.

Om man betraktar hela försäkringssektorn så betalas det under året över 20 miljarder mk i olika premier. Försäkringsbolagen — 55 inhemska och två utländska — tar in närmare hälften. Övriga premiebetalningar går till pensionskassor och -fonder samt olika understöds- och arbetslöshetskassor.

Av de obligatoriska försäkringarna sköter försäkringsbolagen nästan helt och hållet trafikförsäkringen och den lagstadgade olycksfallsförsäkringen.

De frivilliga försäkringarna, alltså t ex hem- och fritidsförsäkringen, sköts till 95 procent av försäkringsbolagen. Andra typiska försäkringar som står till konsumentens disposition är liv- och olycksfallsförsäkringar, frivillig bilförsäkring och båtförsäkring.

I ersättningar år 1980 betalades över 6 miljarder mk (liv- och pensionsförsäkring ca 3,3 mrd mk och skadeförsäkring 2,9 mrd mk). Om någon undrar vart skillnaden mellan premieinbetalningar och skadeersättningar försvinner, så förklaras den av försäkringsbolagens investeringsverksamhet. Det är en sk ansvarsskuld som i sinom tid betalas tillbaka i form av ersättningar, men som dessemellan skall placeras på säkert sätt.

Informationslucka

Allt flera börjar anse att det är värt att ha försäkringar i någon form, men ett av de stora problemen inom försäkringsbranschen är fortfarande det informationsgap som existerar mellan försäkringsgivare och konsument.

Försäkringsbrevet är ett dokument av juridisk karaktär som oinkomna personer har svårt att fatta hela vidden av. En hel del har dock gjorts för att göra försäkringsvillkoren lättare att läsa och förstå.

I våras kom det ut försäkringsbestämmelser i ny upplaga. Villkoren är i princi desamma som förr, men man har strävat till att göra innehållet tydligare för konsumenten. Samtidigt har man velat att också undantagen framgår bättre. Och en annan målsättning har varit att göra det lättare för konsumenten att skilja mellan de olika bolagens erbjudanden.

Arbetet har utförts inom ramen för Försäkringsbranschens konsumentdelegation. Den består av sex företrädare för försäkringsbranchen och sex företrädare för löntagarorganisationerna utsedda av Näringsstyrelsen och Försäkringsbolagens Centralförbund. Social- och hälsovårdsministeriet utser en trettonde ledamot.

Delegationen har till uppgift att som rådgivande organ arbeta för konsumentskydd och -information samt effektivera samarbetet mellan försäkringstagare, ersättningstagare, försäkringsanstalter och konsumentmyndigheter.

Mycket återstår ändå att göra — det tycks alla parter vara eniga om. Både på försäkrar- och konsumenthåll.

– Frågan är hur man skall få folk att verkligen läsa igenom det försäkringsmaterial som ges ut, framhåller direktör Matti Willamo på försäkringsbolaget Fennia. Försäkringstagarna förstår ofta helt enkelt inte att använda sin försäkring.

Undertörsäkring problem

Ett ideligen återkommande problem är enligt Willamo frågan om underförsäkring. Filosofin är ju den att är inte försäkringen tagen till fullt värde, så anses försäkringstagaren själv ha stått för en del av risken.

— Någon kan ju t ex tänka att den tar en försäkring för 50 000 marks förmögenhet, trots att det egentliga återanskaffningsvärdet är 100 000. Då betalar han ju premie för bara halva värdet. Inträffar det en 40 000 marks skada, så ersätts den då också med motsvarande del — i det här fallet hälften.

Mycket lätt händer det att man ofrivilligt kommer in i en underförsäkrad

FORUM 18/8 situation. Den som tex tar en lösöresförsäkring för sitt första hem på ett par tiotusen mark glömmer lätt att hålla den på nivå med nyanskaffningarna. Det som i början var bara några möbler och ägodelar kan inom några år ha ökat till överraskande stora värden. Försäkringens inflationsskydd hinner inte med.

— Man räknar upp TV:n, hushållsmaskiner, möbler och liknande då värdet uppskattas, men bortser från alla de massor av detaljer i form av kläder, tillbehör m m som utgör ett hem.

Det är inte någon överdrift att räkna med att återanskaffningsvärdet för det totala lösöret som en vanlig fyrapersoners familj har idag uppgår till 150 000-160 000 mk. Då har man inte räknat med speciella värdeföremål som tavlor. mattor eller liknande.

När föremålens styckevärde betydligt överstiger vad som annars är vanligt i ett hem, eller 1ex när det är fråga om kollektioner, då är det nog skäl att skaffa separata försäkringar. Det gäller i alla händelser värdeföremål från 10 000 mk uppåt.

— Men överförsäkra lönar det sig förstås inte heller. Principen är att man inte skall få förtjäna på sin försäkring.

FORUM 18/8 Återanskaffningspriset för det lösöre en genomsnittsfamilj på fyra personer äger kan uppskattas till ca 150 000 mk. Det är skäl att undvika underförsäkring.

Den här kedjekrocken ser komplicerad ut. Men konflikter uppstår trots allt ganska sällan mellan parterna. Oftast är det helt klara fall och ersättningarna betalas utan omsvep.

Oftast klara fal — På det hela taget är konfliktsituationerna ändå inte särskilt allmänna i branschen. Nio fall av tio är helt klara och ersättningarna kommer utan omsvep. Oftast rör det sig om små olyckor, krockar, läkarbesök som skall ersättas och liknande.

— Egentligen är villkoren ganska entydiga i de flesta situationer. Men det är då man kommer till gränsfallen som juridiken blir svår, framhåller Willamo.

Uppstår det fall där försäkringsgivaren och -tagaren inte kommer överens kan saken tas upp inför Konsumenternas försäkringsbyrå. Också här finns Näringsstyrelsen och Försäkringsbolagens centralförbund inblandade. I anslutning till byrån verkar Försäkringsnämnden, som har till uppgift att behandla meningsskiljaktigheter beträffande tilllämpning och tolkning av försäkringsvillkor.

Når man inte samstämmighet där, kan konsumenten som en annan möjlighet vända sig till konsumentombudsmannen. I enlighet med konsumentskyddslagen kan konsumentklagonämnden ta ställning till försäkringsvillkor och marknadsföring av försäkringar.

Försäkringskonflikterna kan inte sägas tillhöra vanligheterna åtminstone i konsumentklagonämnden. Av de 765 klagomål som hade inkommit under årets första nio månader gällde bara fem försäkringar.

Rent allmänt kan det sägas att majoriteten av alla under åren behandlade fall inte har lett till ändringar av försäkringsbolagens tolkningar. Eniga nämnder hari de allra flesta fallen kunnat konstatera att försäkringstagaren inte har påvisat tillräckligt klara skäl för att ersättning skulle utbetalas i dessa konfliktsituationer.

Feltolknin Ärendena som behandlats visar hur ofta försäkringstagaren inte förstått sitt försäkringsbrev till fullo. I ett par fall har det gällt underförsäkrade byggnader, men här har nämnden nog också påmint de inblandade försäkringsbolagen om att de måste förtydliga sina anvisningar i försäkringsbreven.

I ett fall ville en gårdsägare ha ersättning för en blixtskadad mätarcentral, men fick avslag för att den inte hade varit fast ansluten till byggnaderna.

I ett annat fall hade en försäkringstagare haft inbrott i sin sommarvilla och tjuvarna hade använt elström för 800 mk. Han krävde ersättning med motivering att elektriciteten kunde betraktas som bränsle. Konsumentklagonämnden gav försäkringstagaren rätt.

Reseförsäkringar förefaller också att relativt ofta vara aktuella i konsumenklagonämnden. Men anmäler man tex att ens klocka blivit stulen under en resa, så ska man kunna bevisa att skada på eller förlust av reseffekt uppstått av häftig yttre påverkan. Annars konstaterar nämnden det klarlagt att klockan försvunnit men att försäkringstagaren inte kunnat visa att den blivit stulen.

En situation som aktualiserats den senaste tiden är hur man skall förhålla sig till samboende. Enligt försäkringsvillkoren har med nära anförvant avsetts make, barn, adoptiv- och fosterbarn, föräldrar, svärföräldrar och syskon.

Konsumentklagonämnden anser det skäligt att tolka försäkringsvillkoren i en vidare bemärkelse så att också samboende betraktas som makar. Saken kom upp då en person krävde ersättning för kostnader i samband med annulerad utlandsresa, sedan hennes samboende hade avlidit.

Försäkringsvillkoren är mao inte orubbliga. En anpassning till tiden sker kontinuerligt, mycket tack vare trycket från konsumentsidan. Men en utdragen process är det. Under tiden är det skä också för den genomsnittliga försäkringstagaren att läsa igenom försäkringsvillkoren en gång till.

Henrik Sonc 1